Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nielsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och trädde s. å. i äktenskap med en svensk, löjtnant
A. J. Afzelius (se Afzelius 7). Deras äktenskap
upplöstes 1851 genom skilsmässa. N. lefver ännu (1887)
i Köpenhamn.
Nielsen [ni’l-], Anton Laurids, dansk författare, född
på Sydsjälland d. 5 Maj 1827, var 1850–68 skollärare
och blef derefter föreståndare för en folkhögskola på
Fyen, hvilken han sålde 1884. Hans första berättelse
utkom 1860 och efterföljdes af trenne samlingar
Fra landet, billeder af folkelivet i Sjælland
(1861–63), sanna ehuru tämligen naturalistiska teckningar
ur allmogelifvet. Den uppmuntran de rönte framkallade
ytterligare Bondeliv (1867–69, illustr. uppl. 1886),
Udenfor bondestanden (1875) m. fl. samt Den danske
bonde, et kulturhistorisk forsög (1886), i hvilket
sistnämnda arbete hans iakttagelser föreligga
samlade. N. är den förste och en af de förnämste
representanterna för den s. k. skollärare-literaturen,
hvars novellistiska skildringar ur allmogens lif i
olika landsändar funnit många läsare och bland andra
samhällsklasser utbredt större kännedom och riktigare
uppfattning af huru bonden lefver och tänker. Många
af dessa hans allmogeberättelser äro öfversatta
på svenska. E. Ebg.
Nielsen [ni’l-], Jakob, dansk skollärare, född
d. 26 Dec. 1830 i närheten af Hobro och sedan
1866 bosatt vid Aarhus, har under märket Knud
Skytte skrifvit Jydsk bondeliv (3 d., 1867–74),
Landsbyfolk (1877) och Fra Östjylland (1881).
E. Ebg.
Nielsen [ni’l-], Oluf August, dansk historiker,
född d. 24 April 1838 nära Varde i vestra Jylland,
studerade nordiska språk och historia samt blef 1863
magister och assistent i k. arkivet. Der sysselsatte
han sig mest med lokalhistoria och forskningar
rörande Danmarks medeltid, vann 1867 doktorsgrad
genom afhandlingen Sysselindelingen i Danmark och
utnämndes 1869 till arkivarie vid rådhusarkivet i
Köpenhamn. N. har utgifvit en del äldre aktstycken
såsom Ribe oldemoder (om Ribe biskopsstol och
domkapitel, 1869), Dueholms diplomatarium 1311–1539
(1872), Kong Valdemars jordebog (1873) och Kjöbenhavns
diplomatarium (intill 1728; 8 bd, 1870–87) äfvensom
historisk-topografiska häradsbeskrifningar från
vestra Jylland, Kjöbenhavns historie og beskrivelse
(4 bd, 1877–85), Kjöbenhavn paa Holbergs tid
(1884) och åtskilliga språkliga afhandlingar öfver
gammaldanskan (t. ex. Olddanske personnavne, 1884).
E. Ebg.
Nielsen [ni’l-], Thomas, dansk politiker, född d. 13
Nov. 1838 nära Ringkjöbing, var 1863–77 skollärare
i trakten af Herning, der han 1867 inrättade en
folkhögskola och 1877 en realskola, som han sjelf
ledde till 1883. 1865 grundlade han »Veile amts
folkeblad» och 1869 en tidning i Herning samt deltog
genom dem ifrigt i den offentliga diskussionen. Sedan
1870 var han ständigt ledamot af folketinget och
invaldes 1887 i landstinget såsom representant
för sydvestra Jylland. Flit och skarpsinne beredde
honom inflytande vid riksdagen. Sålunda var han sedan
1871 medlem af finansutskottet och tillhörde 1873–78
Förenade vensterns bestyrelse.
Vid partiets söndring slöt han sig till den moderata
gruppen. N. har arbetat i synnerhet på förbättring af
de lägre klassernas vilkor. Bland annat var han 1875
medlem af »Fattigudvalget», inom hvilket tanken
först framkastades på en allmän understödskassa
för ålderstigna, och hade äfven väsentlig del
i lagen om husmans-kreditföreningarna (1880).
E. Ebg.
Nielsen [ni’l-], Frederik Kristian, dansk teolog,
född i Aalborg d. 30 Okt. 1846, blef teologie
kandidat 1870 och kateket vid Vor Frelsers kyrka
i Köpenhamn 1873. Han slöt sig med värme till
grundtvigianismen och var 1873–82 en af utgifvarna af
dess organ, »Dansk kirketidende». År 1877 utnämndes
han till professor i kyrkohistoria vid Köpenhamns
universitet och blef teol. doktor vid universitetets
fyrahundraårsfest (1879). N. har utgifvit Romerkirken
i det 19:de hundredaar (2 bd, 1876–81), Aktstykker
til gudstjenestens og liturgiens historie (1878),
Statskirke og frikirke (1883) och Haandbog
i kirkehistorien. I. Oldkirken (1886). Han har
ifrigt deltagit i debatten öfver dagens frågor genom
åtskilliga småskrifter, bl. a. Frimureriet i Norden
(1882; öfvers. till svenska s. å.), som gaf anledning
till en vidlyftig polemik, samt en del afhandlingar
och tidningsartiklar, hvilka samlats i Karakteristiker
og kritiker (1884). Till skolornas bruk har han
utgifvit en Lærebog i verdens-historien (1875–76).
E. Ebg.
Niemann [niman], Albert, tysk operasångare, f. 1831
i Erxleben vid Magdeburg, försökte sig 1849 i Dessau
såsom aktör och korist, upptäcktes då af Friedrich
Schneider, som jämte baritonisten Nusch åtog sig hans
utbildning, hvarefter han en tid senare studerade för
Duprez i Paris. Efter att hafva väckt uppmärksamhet i
Halle och Hannover engagerades han 1866 vid hofoperan
i Berlin, hvars förnämsta prydnad han alltsedan dess
utgjort. N. berömmes såsom ett verkligt mönster af
en dramatisk i det han eger ej blott en
väldig stämma utan äfven ovanliga skådespelareanlag,
ja t. o. m. såsom framställare sättes högre än såsom
sångare. Hans specialitet äro »hjeltetenorer»,
i synnerhet Wagners, af hvilken mästare han
ock utvaldes att utföra, Siegmund i Baireuth
1876. Utom wagnerska partier, framförallt
Tannhäuser, räknas Cortez, Josef, Raoul och Johan
af Leiden som hans förnämsta.
A. L.
Niembsch von Strehlenau [nimbsj], Nico1aus,
österrikisk skald, känd under författarenamnet
Nicolaus Lenau, född nära Temesvár i Ungern d. 13
Aug. 1802, åtnjöt undervisning i hemmet och blef 1819
student i Wien, hvarest han under ett tiotal af år
idkade studier i filosofi, juridik och medicin, utan
att bringa någondera kursen till afslutning. Samtidigt
utbildade han sina rika skaldegåfvor. Till skaplynnet
eldig, men högst vek, fördjupade han sig gerna i
sorgfyllda minnen och led starkt af motsägelsen
mellan sina frihetsideal och den ljusskygga reaktionen
i hemlandet. Sedan ett arf satt honom i stånd att
egna sig odeladt åt skaldekonsten, utgaf han 1832 i
Stuttgart sina Gedichte och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
