- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1125-1126

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nikolaus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innevånarna medel för deras materiella existens, han har
tillika genom de kraf af idoghet, uppmärksamhet och
beräknande förstånd, som ställts på dem, visat dem
vägen till andlig odling. K. P.

N:s källor ansågos,
såsom ofvan nämndes, af de gamle egypterna som ett
mysterium. Dock berättas det, att konung Psametik
(664–610 f. Kr.) åsyftat ett försök att upptäcka
dem. Både Alexander den store (d. 323 f. Kr.) och
Caesar (d. 44 f. Kr.) intresserade sig för lösningen
af Nilkällsproblemet, men något resultat omtalas
icke. Emellertid angifver den grekisk-egyptiske
geografen Ptolemaios, som lefde i 2:dra årh. e. Kr.,
två stora sjöar (»Vestra sjön» och »Östra sjön»)
i Afrikas inre såsom N:s källor. Under hela
medeltiden och nyare tiden företogs intet för att
vidga kunskapen om N. (Jfr Schiern: »Oldtidens
kjendskab til Nilens kildesöer», 1866.) Först James
Bruce (d. 1794) sysselsatte sig under sin resa i
Egypten och Abessinien (1768–72) med Nilfrågan, som
han trodde sig hafva löst med upptäckten af Bahr
el-asraks källor. Muhammed Ali utsände (1839–42)
från Kartum tre upptäcktsexpeditioner, af hvilka
en nådde 3° 35’ n. br. Att komma till N:s källor
norrifrån tycktes emellertid omöjligt, efter hvad
erfarenheten gaf vid handen. Man beslöt i stället att
söka dem österifrån, i synnerhet som underrättelser
i början af 1850-talet ingingo om tillvaron af
en stor insjö ej långt från Eqvatorial-Afrikas
östkust. Utgående från Sansibar, funno Speke och
Burton (eller egentligen endast den förstnämnde, ty
Burton qvarlemnades sjuk i Unjanjembe) 1858 en stor
sjö, hvilken Speke kallade Victoria Njansa. Ehuru
öfvertygad om att denna sjö tillhörde Nilsystemet,
kunde Speke icke med något afgörande bevis vederlägga
Burtons och många europeiska geografers tvifvelsmål,
förrän han 1863 återvände från en ny expedition,
under hvilken han och J. A. Grant, med Sansibar å nyo
till utgångspunkt, färdades v. om Victoria Njansa,
öfver eqvatorn, genom landet Unioro och på något
afstånd från Nilen, som de ofta sågo, mot n. till
Gondokoro, der de sammanträffade med Baker, som i
Kairo utrustat en expedition för att möta dem. Sedan
Baker, fortsättande sin färd, 1864 upptäckt Mvuta
Nzige l. Albert Njansa, hvilken italienaren R. Gessi
1876 närmare undersökte (se Luta Nzige), och Stanley
1875 farit rundt om Victoria Njansa, har man fått
en tämligen klar föreställning om dessa sjöar. Det
af en mängd vattendrag och vidsträckta sumptrakter
utmärkta område, som tillhör N:s vestra källflod,
Bahr el-gasal, besöktes 1859 af bröderna Poncet och
1860–65 af Piaggia, som framträngde till njam-njams
land. Äfven Brun-Rollet, Lejean och Petherick, men
framför alla Schweinfurth hafva lemnat vigtiga bidrag
till kännedomen om Bahr el-gasal och öfver hufvud
landet v. om Bahr el-gebel och Bahr el-abiad.

Nileus, paleont., trilobitslägte med stora ögon, hufvud
och stjert ungefär lika stora, 8 leder i bålen och
mindre tydligt utpräglad trilobering, förekommer i
silursystemet och särskildt i orthoceratitkalken. Den
allmännaste arten är N. armadillo,
som ofta är sammanrullad.
B. L-n.

Nilgauslägtet, Portax, zool., hör till familjen
nötdjur (Bovidae), inom boskapsdjurens ordning
(Pecora) och däggdjurens klass. Hornen äro korta,
framtill svagt kölade, kägelformiga eller obetydligt
halfmånformiga samt finnas hos båda könen (de äro
dock mindre hos honan). Tårgroparna äro djupa och
långa, ryggen sluttande, svansen lång och försedd
med tofs. Till detta slägte hör nilgaun, P. pictus,
hvars färg är askgrå med dragning i mörkbrunt och
svagt skiftande i blåaktigt. Fötterna hafva två hvita
ringar, och en stor, hvit, halfmånformig fläck finnes
på strupen. Hjessan, pannan, manen och en på halsen
befintlig tofs äro svartaktiga. De gamla honorna
äro blekare. Kroppen hinner till 2 och skulderhöjden
till 1,4 m. Nilgaun är hemma i Indien, förnämligast i
landet mellan Delhi och Lahore, och blir sällsyntare
i kustlanden. Om dagen ligger han dold i skogen;
tidigt på morgonen och efter solnedgången söker han
sin föda. I odlade trakter anställer han mycken
förödelse på åkerfälten. Af innevånarna i Indien
jagas han flitigt oaktadt sin vildhet och det raseri,
hvarmed han angriper sina förföljare. I fångenskapen
fortplantar nilgaun sig regelbundet, men bibehåller
sin ondsinta karakter. C. R. S.

Nilgiri (Nilagiri, Neilgherri), berggrupp i södra
Indien, som mot s. afslutar Dekhans högland och
sammanbinder de båda Ghatkedjorna. Nilgiribergen
bilda en platå (af omkr. 1,900 m. höjd), afbruten
af höga åsar och branta bergstoppor, af hvilka den
högsta, Dodabetta, når 2,670 m. höjd. Öfvergången till
slätten är tvär utom på norra sidan, der N. sluter
sig till Wainads och Maisurs högland. N. är under
sommaren rekreationsort för europeisk-indiska
ämbetsmän. Sedan 1869 utgör N. ett särskildt
distrikt i presidentskapet Madras, med en areal af
2,479 qvkm. och 91,034 innev. (1881). Hufvudstad är
Utakamand, med 12,350 innev. De märkligaste bland de
i N. bosatta folken äro todaerna, hvilka betrakta
sig som avtoktoner. De äro långa, välbildade
och kraftiga, men smutsiga och lata. Deras enda
sysselsättning är boskapsskötsel. Polyandri är gängse
bland dem, i det alla bröderna i en familj gifta
sig med samma qvinna. Rasen tyckes hålla på att
dö ut och räknade 1881 endast 675 individer. Andra
stammar äro badaga, kota och kurumba. Jämte vanliga
sädesslag och fruktsorter odlas kaffe, te och kina
(regeringens kina-planteringar lemna i afkastning
omkr. 1 mill. kr. årligen). N:s klimat är synnerligen
jämnt, årstemperaturen i Utakamand är 15° C.

Nilgås. Se Räfandslägtet.

Nilgädda. Se Bichir.

Nilhästen. Se Flodhästslägtet.

Nil mortalibus arduum est, Lat, »ingenting är för
menniskorna för högt (oupphinneligt)». Orden förekomma
hos Horatius: »Odae», I, 3: 37.

Nilmätare (Fr. nilomètre, niloscope), benämning på
en inrättning, medelst hvilken man är i tillfälle
att uppskatta Nilens höjd och följaktligen på förhand
bestämma de större eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free