Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nilssonia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadsbibliotek (med 50,000 bd) samt ett konst-
och antiqvitetsmuseum. N. har en betydande
industri. Företrädesvis tillverkas silkestråd,
möbeltyg, mattor, dukar, sjalar och strumpor; derjämte
finnas jerngjuterier och maskinverkstäder. Staden är
en af södra Frankrikes största omsättningsorter för
vin och bränvin, silke och kokonger samt spanmål. –
Ett särskildt intresse erhåller staden genom mängden
af romerska fornlemningar. Här må nämnas: Tourmagne
(Tarris magna), en oktogonal tornlik byggnad (med
okändt ändamål), ännu af 28 m. höjd, belägen på
högsta punkten af staden (Mont Cavalier, 114 m.),
vid hvars fot ligga de af Ludvig XIV uppgräfda
romerska baden samt ett Dianatempel (som möjligen
stod i samband med baden); ett väl bibehållet, på
korintiska pelare hvilande tempel (Maison carrée),
25,6 m. långt. 12,4 m. bredt, sannolikt härstammande
från Antoninernas tid, restaureradt 1820–22 och nu
ett antiqvitetsmuseum; den sannolikt under Antoninus
Pius uppförda amfiteatern (les Arènes), det vackraste
romerska byggnadsverk i Frankrike, byggd af huggen
sten utan murbruk i elliptisk form (större axeln
133 m., mindre axeln 101 m., yttre omfånget 370 m.,
höjden 21 m.), med 4 portar och 120 på två rader
öfver hvarandra fördelade arkader samt rymmande
omkr. 20,000 åskådare; vidare den 1791 upptäckta, 1849
restaurerade Augustusporten, den 1844 vid citadellets
fot funna bassängen, som upptog vattnet från den
i Gards dal befintliga aqvedukten, samt rester af
antika stadsmurar och en mängd bildhuggarearbeten,
basreliefer, mosaiker, inskrifter m. m. – N. hette
i forntiden Nemausus och var sedan Augustus’ tid en
romersk koloni i prov. Gallia Narbonensis vid stora
vägen från Italien till Spanien. Medan den ännu stod
på höjden af sitt välstånd, härjades den af vandaler
(408) och af vestgoter (465). Sedan N. kommit under
frankiska riket, styrdes det af vicegrefvar, som lydde
under hertigarna af Septimanien. I 10:de årh. gjorde
de sig sjelfständiga och antoge grefvetiteln. Sedan
konungen af Aragonien en tid innehaft staden,
eröfrades den 1226 af Ludvig VIII i Frankrike och
afträddes formligen till detta land 1259. 1539 erhöll
staden ett universitet och en konstskola. Vid midten
af 1500-talet voro omkr. 3/4 af stadens befolkning
protestanter, och staden fick genomgå många olyckor
under religionskrigen. Trots alla fredsförsök rådde
under den följande tiden en skarp motsats mellan
de katolske och protestantiske innevånarna, hvilken
ofta ledde till blodiga strider och under reaktionen
till förföljelse för protestanterna.
Nimrod, »en väldig jägare inför Herren» och grundläggare af det
babylonska riket (1 Mose b. 10: 8–10), representerar i
sägnen en ny kulturepok, som gjorde slut på det forna
nomadlifvet. Han var enligt bibeln sonsons son till
Noak och enligt Josephus uppbyggaren af det babylonska
tornet samt skall hafva dött för Esaus hand. En
stor ruin vid Babylon bär namnet Birs-nimrud. –
Ordet »nimrod» brukas såsom skämtsam benämning för
en ifrig jägare. L. L.
Nimrud. Se Ninive.
Nimwegen. Se Nijmegen.
Nina, siciliansk skaldinna. Se Dante da Majano.
Nina, Lorenzo, påflig statssekreterare, f. 1812,
d. 1885, prestvigdes 1845 efter grundliga teologiska
och juridiska studier, beklädde efter hand vigtiga
poster inom Roms prestkongregationer och blef 1877
kardinal. I Aug. 1878 utnämnde Leo XIII honom till
statssekreterare efter den aflidne Franchi. Likasom
denne följde N. en fridsam politik och eftersträfvade
särskildt en tillfredsställande modus vivendi i
förhållandet till Preussen, men redan i Okt. 1880
lemnade han ledningen af påfvedömets politiska
angelägenheter.
Ning-po, stad i kinesiska prov. Tsje-kiang, en af
de 5 hamnar, som genom fördraget i Nan-king 1842
öppnades för handel med utlandet, ligger vid en stor
flodmynning (Takia l. Ning-po), omkr. 20 km. från
hafvet, och anses hafva omkr. 250,000 innev. Trots
konkurrensen med Shanghai har staden en omfattande
utrikes handel. Den importerar företrädesvis
opium (för omkr. 1 mill. pd sterl. om året) samt
exporterar stråhattar, stråmattor, kinesiska droger,
vegetabilisk talg samt fisk. Flere missionssällskap
hafva missionärer i staden.
Ninive l. Nineve (på monumenten Ni-nu-a l. Ni-na-a,
Grek. Ninos, Lat. Ninus), den ryktbara hufvudstaden i
det forna assyriska riket, hvilkens grundläggning af
Genesis tillskrifves Assur, af den persisk-grekiska
sagan Ninus, men af hittills funna kilinskrifter
ej vidröres. Ehuru staden synes hafva blifvit
fullständigt förstörd vid rikets fall, fortfor
namnet N., äfven under medeltiden, att tilläggas
en midt emot Mosul belägen plats på östra stranden
af Tigris, der jättelika kullar och spår af en
gammal stadsmur tydligen vittnade om en fallen
storhet. Murarna omsluta en trapets, sträckande sig
omkr. 4 km. längs Tigris, som skyddade staden i v.,
och på ömse sidor om Tigris’ biflod Choser. Största
bredden är mer än 1,5 km. De största ruinhögarna
inom murarna äro Kujundsjik, n. om Choser, och Nebi
Junus (profeten Jonas, så kallad, emedan den enligt
en judisk-muhammedansk tradition var platsen för
profeten Jonas’ bättringspredikan), s. om Choser,
den sistnämnda krönt af en muhammedansk moské
(urspr. en kaldeisk kristen kyrka). Den systematiska
undersökningen af dessa ruinhögar börjades af Layard
1845–46 och har fortsatts af flere forskare. Dessa
undersökningar lemna intet tvifvel om riktigheten
af lokaltraditionen. Man har bragt i dagen präktiga
rester af assyrisk arkitektur och skulptur, och
åtföljande kilinskrifter kasta mycket ljus öfver
stadens och dess byggnaders historia. Kujundsjik
innehåller Sanheribs och Assurbanipals palats,
Nebi Junus Sanheribs och Assarhaddons palats. Den
märkligaste af andra byggnader är en port på midten
af norra muren, flankerad af kolossala tjurar med
menniskohufvud och af bevingade menniskofigurer.
Det egentliga N. utgjorde endast en del i en grupp
af städer och kungliga residens, hvilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
