- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1143-1144

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nilssonia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tantal- och columbiumsyra (af Rose benämnd niobsyra),
funnes i vissa kolumbiter en tredje syra, kallad
pelopsyra. Sedermera trodde Rose, att niobsyran
och pelopsyran voro olika syror af samma metall,
niobium, hvadan den gamla niobsyran erhöll namnet
underniobsyra och pelopsyran niobsyra. År 1864
visade dock Blomstrand och Marignac nästan samtidigt
och efter olika metoder, att Roses niobsyra var en
blandning af den verkliga niobsyran och tantalsyra,
och att hans underniobsyra var verklig niobsyra. –
Niobium förekommer sparsamt i naturen i förening
med syre i flere sällsynta mineral (kolumbit,
fergusonit, pyroklor, euxenit, samarskit
m. fl.). Metallen niobium är icke med säkerhet känd
i rent tillstånd. Dess atomvigt, som tecknas Nb,
är 94. Dess högsta oxid, Nb2 O5, kallad niobsyra, är
ett hvitt, i syror olösligt pulver. Niobiumkloriden,
Nb Cl5, kan sublimeras och bildar gula kristallnålar.
P. T. C.

Niomänningar, bot., Linnés svenska namn
på kl. Enneandria (af Grek. ennea, nio, och
andreios, manlig) i hans sexualsystem, hvilken
klass omfattar de växter med tydliga blommor och
befruktningsorgan, som hafva 2-könade blommor med
9 fria ståndare. Af ursprungligen svenska växter
hör till denna klass endast slägtet Butomus. Till
samma klass hör den allmänt odlade rabarbern,
och af andra utländska växter höra slägtena inom
nat. fam. Laurineae i allmänhet hit. Niotalet hos
ståndarna har säkerligen uppkommit genom tredubbling
af det hos monokotyledonerna rådande grundtalet 3.
O. T. S.

Nioproban, matem., kallas en metod att kontrollera
riktigheten af en utförd multiplikation. Den kan
användas äfven vid addition och subtraktion samt, med
en viss modifikation, vid division. Metoden grundar
sig derpå att hvarje i decimalsystemet uttryckt tal
efter division med 9 ger till rest samma tal, som
erhålles, om siffrornas summa divideras med 9. Så
är t. ex. resten till 722 lika med resten till 11,
nämligen 2. Har man nu att beräkna t. ex. produkten
af 143 och 58 samt på vanligt sätt funnit denna vara
8,294, så bör, om räkningen är exakt, produkten af
resterna till talen 143 och 58, sedan multipler af 9
frånskilts, vara lika med resten till 8,294. Skulle
dessa rester genom verklig division med 9 bestämmas,
så blefve räkningen ganska vidlyftig; men på grund
af ofvanstående vet man, att resten till 143 är 1
+ 4 + 3 = 8, till 58 åter 5 + 8 - 9 = 4 och till
8,294 slutligen 8 + 2 + 9 + 4 - 18 = 5, hvarefter
man omedelbart finner, att produkten af resterna
8 och 4 är 32, således, sedan 3 . 9 afdragits,
lika med 5. Hade man vid multiplikationen erhållit
t. ex. 8,394, så hade resten här blifvit 6, och
nioproban hade då genast utvisat, att resultatet varit
felaktigt. Ett felaktigt resultat kan dock erhållas,
utan att nioproban gifver sådant tillkänna. Så skulle
t. ex. resultatet 8,384 icke genom nioproban kunna
konstateras vara felaktigt. Nioproban användes äfven
för att pröfva om ett gif vettal är delbart med 9
eller ej. Så finner
man t. ex. omedelbart, att talet 1530 är jämnt
delbart med 9, emedan siffrornas summa efter
division med 9 gifver 0 till rest. – Nioproban är
antagligen af indiskt ursprung. Den begagnades
flitigt af de arabiske matematikerna och vann
genom dem insteg i Europa. Då den emellertid
endast kan angifva om resultatet är felaktigt,
men icke om det är rätt, så har den blott
en underordnad betydelse som kontrollmedel.
G. E.

Niord. Se Njärd.

Niort [niår], hufvudstad i franska
depart. Deux-Sèvres, vid Sèvre-Niortaise, som der
blifver segelbar, samt vid jernvägen mellan Poitiers
och La Rochelle. 18,823 innev. Märkligaste byggnaderna
äro kyrkan Notre-Dame (från 16:de årh.) samt det gamla
stadshuset (från 1520-talet). Af det gamla slottet
återstår endast donjonen, bestående af 2 stora
qvadratiska torn, flankerade af flere mindre. Af
bildningsanstalter må nämnas lycée, offentligt
bibliotek (omkr. 30,000 bd), tafvelgalleri, ett
geologiskt och ett antiqvitetsmuseum. Befolkningen
idkar trädgårdsskötsel i stor skala. Vigtigaste
näringsgrenarna för öfrigt äro hvit- och
sämskgarfning samt tillverkning af handskar,
borstar, hattar, bomullsgarn och oljor.

Nio signaturer. Se Namnlösa (student-)samfundet.

Nipa Thunb., bot., ett slägte af låga träd, stående på
gränsen mellan nat. fam. Pandaneae R. Br. och Palmae
L., hänfördt af en del botaniska systematici till den
förra, af andra till den senare familjen. N. fruticans
Thunb. (Cocos nipa Lour.) växer uti Indien, och
af dess unga skott beredes dels s. k. palmkål,
dels en rusande dryck, likasom andra palmviner,
af infödingarna benämnd toddy. De unga frukterna
ätas råa eller inkokta med socker. Bladen användas
till taktäckning och hvarjehanda flätverk,
O. T. S.

Nipa, en hufvudsakligen inom norra delen af Sverige
använd benämning för vid höga elfstränder här och der
befintliga lodräta eller brant stupande sandväggar,
uppkomna genom ras efter förutgående, af strömmen
verkställd underminering. Vid tvära böjningar
eller förgreningar inom elfloppet kunna skarpa,
branta, uddar eller t. o. m. kringskurna holmar och
käglor af sand uppstå, såsom t. ex. vid Sollefteå.
E. E.

Nipal. Se Nepal.

Nipertz (Nipritz, Nypritz, Nypers), svensk adlig
ätt, med en upprätt stående enhörning i vapnet,
inkom under medeltiden (troligen från Danmark)
till Sverige med 1. Kort N., hvilken 1404 var en
af anförarna för drottning Margaretas trupper på
Gotland, 1409 nämnes såsom riddare och 1412 begrofs
i Vadstena kloster. Han var gift med Cecilia, dotter
af Nils Hemmingsson (ett lejonansigte).– 2. Erik N.,
den föregåendes son, var redan i Kristofers första
regeringstid lagman i Östergötland och riksråd samt
nämnes 1443 såsom riddare. Han blef 1451 höfvitsman
på Stäkeborg, fick Karlsholms län vid Telge af konung
Karl Knutsson samt gjorde sig förtjent för den seger,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free