- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1149-1150

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nisams rike ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landsplågor o. s. v. Orden har tre klasser med olika,
mycket praktfulla dekorationer.

Nisjapur (Arab. Naisabur), stad i persiska
prov. Korasan, v. om Mesjhed, under medeltiden
Korasans hufvudstad, nu mycket förfallen.

Nisjnij-Lomov [låmåff, »nedre L.»], stad i ryska
guvern. Penza, vid Moksjas biflod Lomov, anlades
1636 som gränsfästning och har nu omkr. 19,000 innev.,
hvilka hufvudsakligen idka åkerbruk.

Nisnij-Novgorod (»nedreN.»). 1. Guvernement
i mellersta Ryssland, begränsadt af guvernementen
Vladimir, Kostroma, Vjatka, Kazan, Simbirsk,
Penza och Tambov. Areal 51,272 qvkm. Omkr. 1,430,000
innev., af hvilka större delen är storryssar, 50,000
mordviner, 45,000 tatarer, 5,600 tjeremiser och 1,500
judar. Volga delar guvern. i tvänne olikstora delar,
af hvilka den mindre, på venstra stranden (Zavolije),
utgör ett lågland, betäckt med kärrtrakter och stora
skogar, medan den på högra stranden belägna delen
är en af djupa raviner genomskuren högslätt. Endast
38 proc. af arealen äro åkerjord, så att jordbruket
endast i södra delen fyller befolkningens behof;
33 proc. äro skogbärande mark, och tillverkning af
trävaror, från bastmattor till träfartyg, utgör en
vigtig förvärfskälla. I allmänhet är husslöjden
starkt utvecklad, och äfven storindustrien gör raska
framsteg. 1880 funnos 465 fabriker (bland hvilka må
nämnas maskinfabriker, jern- och stålverk, qvarnar,
naftadestillerier och garfverier), hvilka sysselsatte
omkr. 20,000 arbetare. En stor del af befolkningen
utvandrar årligen för att söka sin utkomst i andra
delar af tsarriket. Handeln med spanmål, salt,
trävaror, läder, jern och andra industrialster är
mycket stor, och vigtiga marknader hållas på flere
ställen. – 2. Hufvudstad i nämnda guvernement,
ligger vid jernvägen mellan Moskva och Kazan,
vid föreningen af Oka och Volga och består af tre
delar: öfre staden med Kremlj, på tre kullar utmed
flodernas högra strand, nedre staden l. Nisjnij Bazar
och förstaden Kunavina, mellan venstra Oka- och
högra Volgastranden, der på den af floderna bildade
landtungan den stora marknaden hålles. Kremlj, i sitt
nuv. utseende från början af 16:de årh., innehåller
guvernörens residens, domstolarna, arsenalen,
baracker, grefve Araktjejevs militärgymnasium
samt de båda katedralerna Preobrasjenskij
och Arkangelskij, fullbordade den förre 1225,
den senare 1222. Andra märkliga byggnader äro
Blagovjesjtjenskij-klostret och Petjerskij-klostret,
rika på antiqviteter. Befolkningens antal uppgår
till omkr. 60,000, men ökas under marknaden till
250,000 eller kanske till 300,000. Bland stadens få
undervisningsanstalter må nämnas, utom militärskolan,
ett gymnasium för gossar och ett för flickor, en
teknisk skola, ett teologiskt seminarium, tvänne
skolor för söner och döttrar af presterskapet samt
ett dussin elementarskolor. Staden har ett högst
fördelaktigt läge vid den stora pulsådern för
Rysslands handel, på en punkt, der Okabassängens
manufaktur- och jordbruksalster möta Kamabäckenets
bergverksprodukter, de
sydöstra guvernementens spanmål och salt,
Kaspiska hafvets fiskeriprodukter samt de olika
varor, som införas från Sibirien, Central-Asien,
Kaukasus och Persien. På grund af detta gynsamma läge
förlades dit 1817 den s. k. makarievska marknaden,
som hålles hvarje år 15 Juli–15 Aug. Redan i äldsta
tider plägade köpmän från Ryssland och Orienten
mötas på olika ställen vid Volga mellan Okas
och Kamas mynningar, och från 1624 till 1816 var
Jeltovodskij-klostret vid Makariev (90 km. nedanför
N.-N.) mötesplatsen. Marknaden hålles på den jämna
sandiga landtungan mellan Oka och Volga. Bodarna,
mer än 3,000 i antal, byggda af sten i regelbundna
rader, äro omgifna af en kanal, och en hel liten
stad har uppstått der omkring, medan sandbankarna
äro upptagna af magasin. Af särskildt intresse är
den sibiriska hamnen under marknaden genom sina
massor af telådor och tält, der de olika tesorterna
afprofvas af kännare. Jernvägsstationen ligger
nära marknadsplatsen, mellan denna och förstaden
Kunavina. Värdet af till marknaden förda varor
beräknas utgöra närmare 200 mill. rubel, hvaraf
största siffrorna komma på bomulls-, ylle-, linne- och
sidenväfnader, jern och jernarbeten, hudar, skinn och
pelsverk, lergods, salt, spanmål, fisk, vin och alla
slags manufakturvaror. Ryska varor utgöra 4/5 af hela
tillförseln, och de asiatiska (te, råbomull och silke,
läderarbeten, krapp och olika alster af husslöjd)
uppgå ej till mer än 10–11 proc.; från vestra Europa
komma företrädesvis manufakturvaror, specerier och
viner. Tvänne andra vigtiga marknader hållas i N.-N.,
en trävarumarknad i Jan. på den tillfrusna Oka och
en hästmarknad i Juni. – Så snart ryssarna kommit i
besittning af öfre Volga, började de eftersträfva Okas
mynning, och redan i 11:te årh. hade de ett fäste,
Gorodets, 50 km. ofvanför Okas mynning. 1221 anlade
storfursten Jurij Vsevolodovitj i Suzdal ett fäste
på den kulle, som nu bär N.-N:s Kremlj. Till början
af 14:de årh. hörde N.-N. under Suzdal, derefter
valde det egna furstar, tills det 1390 förenades
med storfurstendömet Moskva. Liksom de flesta äldre
städer i Ryssland hade det att utstå många angrepp
af mordviner och i synnerhet tatarer. Glanspunkten i
stadens historia bildar folkrörelsen 1612, då Minin,
borgare i N.-N., jämte furst Posjarskij organiserade
en landstorm och ryckte Moskva ur polackernas händer.

Nisjnij-Tagilsk (»nedre T.»), stad i ryska
guvern. Perm, 140 km. n. om Jekaterinburg, i en
längddal på östra sidan af Uralbergen, vid öfre
Tagil, ett tillflöde till Tobols biflod Tura, och
jernvägen mellan Perm och Jekaterinburg. Staden
grundlades 1725 af Akinfij Demidov och tillhör
ännu hans familj. Den är medelpunkt för flere
rika jerngrufvor och jernverk i Tagils floddal,
hvilka 1881 producerade sammanlagdt 28,000
ton jern och jerneffekter. Derjämte erhållas
årligen omkr. 160 kg. guld, 1,100 kg. platina samt
koppar. Staden har flere undervisningsanstalter,
både lägre och högre, bl. a. en teknisk skola
och en flickskola. Innevånarnas antal uppgår till
omkr. 30,000.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free