- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1153-1154

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nisams rike ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

välstånd och förkofran. Tomtenissarna äro
alltid af manligt kön, till växten små och
dvärgartade. De äro klädda i röd toppmössa, grå
rock och knäbyxor. Vanligen göra de sig osynliga
och visa sig ej gerna för andra än husbonden
sjelf. Ofta hålla de sig i stallet eller ladugården,
hjelpa flitiga och trogna tjenare, men ställa ofta
till förtret för dem, som äro lata och otrogna. De
draga ofta hö och säd från granngårdarna till sin
egen husbonde. Retas de, förstöra de trefnaden och
välståndet i gården. Mångenstädes sätter folket ut
litet mat till nissen. En och annan gång föräras honom
ett litet klädesplagg; men man får noga välja något,
som han tycker om, ty han är mycket lättretlig. Med
kristliga ting vill tomtegubben ej hafva något
att skaffa och kan ej uttala Kristi namn. Likasom
necken räknas han till den fallna skara, som ej kan
ernå någon salighet. Det är dock enligt folktron i
det fåfänga hoppet om delaktighet i frälsningen, som
tomtekarlen visar sin stora flit och trohet i arbetet.
Th. W.

Nissen, Ole Hartvig, norsk skolman, född 1815,
blef filologie kandidat vid Kristiania universitet
1843 och inrättade derefter en privat latin-
och realskola, »Nissens skole», samt 1849 den ännu
bestående »Nissens pigeskole». Under åren 1850–54 var
han kyrkodepartementets konsulent i skolfrågor och
1865–72 expeditionschef för skolväsendet inom samma
departement. År 1872 utnämndes han till rektor vid
katedralskolan i Kristiania. Död 1874. Såsom praktisk
skolman har N. haft stort inflytande på skolväsendet
i Norge. Folkskolestadgan af 1860 tillkom sålunda
väsentligen genom hans bemödanden, och han gaf
likaledes impulsen till en ny undervisningsordning
för de högre skolorna. Den sistnämnda ingick i
hans program redan vid inträdet i departementet och
utvecklades närmare i en afhandling. N. deltog aldrig
i det politiska lifvet, men hyste stort intresse
för dess frågor och var bl. a. den förste, som
väckte förslag om införande af årliga storting. Hans
författareskap inskränker sig till öfversättningar
och några afhandlingar i skolämnen. Y. N.

Nissen, Rasmus Tönder, norsk teolog, statsråd,
född d. 14 Jan. 1822 i Guldalen, blef student 1839
och aflade teologisk examen 1843 vid Kristiania
universitet samt egnade sig sedan åt skolans tjenst
till 1854, då han konstituerades som lektor i teologi
vid universitetet. År 1856 erhöll han fast anställning
och utnämndes 1864 till professor. Såsom vetenskapsman
verkade han hufvudsakligen genom sina föreläsningar,
af hvilka de i kyrkohistoria utgåfvos efter hans
död. Ännu mera känd är han genom sina läroböcker
i verldshistoria och kyrkohistoria, hvilka vunnit
ovanligt stor spridning i Norge (hans »Kyrkohistoria
för skolan och hemmet», 6:te uppl. 1886, nyttjas äfven
i svenska skolor). N. utnämndes 1874 till statsråd och
chef för kyrkodepartementet, i hvilken befattning han
qvarstod till sin död, d. 19 Jan. 1882. Vid Köpenhamns
universitets jubelfest 1879 blef han teol. doktor.
Y. N.

Nissen-Lie, Erika. Se Lie-Nissen.

Nissen-Saloman, Henriette (f. Nissen), sångerska,
föddes d. 12 Mars 1819 i Göteborg,
der hennes tidiga musikanlag först utbildades af
organisten Georg Günther. Från 1839 studerade hon
i Paris sång för Garcia och piano för Chopin,
och 1843 debuterade hon på Italienska operan
derstädes såsom Adalgisa vid sidan af Grisi (som
Norma). Ännu större framgång hade hon såsom Elvira
i »Don Juan», hvarefter hon besökte hemlandet och
med stor triumf konserterade i Stockholm (jämte
Jenny Lind). Återkommen till Paris, väckte hon der
stort uppseende genom att utan repetition uppträda
såsom Rosina i »Barberaren». År 1845 mottog hon
engagement vid Italienska operan i Petersburg. De
följande åren sjöng hon i flere italienska städer,
uppträdde i London såsom Norma och Lucie samt
konserterade i England, Skotland, Irland och slutligen
i Skandinavien. Vintern 1849–50 medverkade hon vid
Gewandhauskonserterna i Leipzig och sjöng i Berlin,
der Ernst Kossak skref om henne: »Har man kallat
Jenny Lind den svenska näktergalen, så må Henriette
N. obetingadt kallas den svenska lärkan». År 1850
gifte hon sig med den danske tonsättaren Siegfried
Saloman, med hvilken hon gjorde vidsträckta konstresor
genom Sverige, Finland, Ryssland och Turkiet, sjöng
derefter i Paris och Bruxelles samt stannade 1859
i Petersburg, der hon sedan, ända till sin död,
d. 27 Aug. 1879, verkade såsom sånglärarinna vid
det nybildade konservatoriet och utbildade en
stor mängd elever, bland hvilka må nämnas Reszké,
Belocca och Alma Fohström. Hennes egen erfarenhet
och grundliga sångbildning, hennes skicklighet
på piano och särskildt en ovanlig färdighet i
transponering kommo henne väl till pass i detta
nya kall, hvaraf en frukt äfven föreligger i
hennes 1881 på ryska, franska och tyska språken
utgifna stora sångskola, L’étude du chant, som i
synnerhet är rik på instruktiva öfningsexempel och
vunnit användning vid konservatoriet i Bruxelles.
A. L.

Nisserelfven. Se Nidelfven.

Nisservand [-vann], insjö i Thelemarken, Norge, ligger
240 m. öfver hafvet samt har en längd af 36 km. och
ett ytinnehåll af 74 qvkm. Stränderna äro höga och
kala. Genom N. flyter Nidelfven (Nisserelfven).
Y. N.

Nissum bredning är namnet på vestra delen af
Limfjorden i Jylland, hvilken endast genom
Tyborön-kanalen står i förbindelse med hafvet.

Nissum fjord intränger på jylländska kusten
från Vesterhafvet, men skiljes derifrån nästan
h. o. h. af en smal och låg landtunga. Förbindelsen
med hafvet är inskränkt till en vid Thorsminde
1868–70 byggd sluss. Till fjorden rinner
Holstebro å. Södra delen blef 1871–72 torrlagd.
E. Ebg.

Nissögat. Se Grönlingslägtet.

Nit (T. niete, af Holl. niet, urspr, samma ord som
T. nicht, »intet») kallas i lotteri ett nummer (en
lottsedel), som icke utfallit med vinst.

Nitberg, Nord. mytol., hette det berg, der jätten
Suttung förvarade skaldemjöden, som vaktades af hans
dotter Gunnlad (se d. o.). Th. W.

Nitelfven, i Akershus amt, Norge, upprinner på
gränsen mellan Hadeland och Nitedalen, genomlöper
Harestuvandet samt flyter genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free