Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nitroglycerin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dogmatik, sp. 1326) och gjorde sig bemärkt bland
anhängarna af »evangeliska unionen», d. v. s. den
lutherska och den reformerta kyrkans förening i
Preussen. Hans förnämsta arbeten äro System der
christlichen lehre (1829; 6:te uppl. 1851), en
sammanfattning af den hel. skrifts såväl etiska som
dogmatiska innehåll, och hans Praktische theologie
(3 bd, 1847–67; register 1872). – 3. Gregor
Wilhelm N., tysk filolog, den föregåendes broder,
f. 1790, d. 1861, blef 1827 professor i klassisk
literatur i Kiel och 1834 tillika e. o. medlem
af slesvig-holsteinska regeringen i Gottorp,
med öfverinseende öfver de lärda skolorna. Hans
sympatier för Tyskland gjorde dock, att han 1852
t. o. m. afsattes från sin professur. S. å. kallades
han till professor i fornkunskap i Leipzig efter
den afsatte O. Jahn. Han är bekant genom Erklärende
anmerkungen zu Homers Odyssee (3 bd. 1826–40,
behandlande de tolf första rapsodierna) och
andra arbeten öfver de homeriska sångerna. I
den s. k. homeriska frågan (se Homeros, sp. 1465)
fasthöll han envist den gamla uppfattningen af dessa
diktverk såsom en enhet. – 4. Karl Wilhelm N., tysk
historiker, den föregåendes son, f. 1818, d. 1880,
blef 1844 e. o. och 1858 ordin. professor i Kiel,
öfverflyttade 1862 till Königsbergs högskola och antog
1872 en kallelse till universitetet i Berlin. Såsom
historiker kännetecknas han af ett
anmärkningsvärdt universelt intresse. Efter hans papper och
föreläsningar utgåfvos Geschichte des deutschen volks
bis zum augsburger religionsfrieden (af G. Matthäi,
3 bd, 1883–85) och Geschichte der römischen republik
(af G. Thouret, 2 bd, 1884–85).
Niua, en af två små öar, Tafahi 1. Boscawen
(17 qvkm.) och Niuatabutabu (14 qvkm.), bestående
grupp i Polynesien, mellan Tonga- och Samoa-öarna,
med omkr. 1,000 innev., som länge varit omvända
till kristendomen.
Niue l. Savage island, en till Polynesien hörande
ö. i Stilla hafvet, s. om Samoa-öarna, en korallplatå
af nära 100 m. höjd, har en areal af 94 qvkm. och
omkr. 5,000 innev., som förr voro beryktade för sin
vildhet, men nu äro omvända till kristendomen.
Nivellera (Fr. niveler, af niveau, Provenc. nivel,
livell, Lat. libella, vattenpass, af libra, våg
att väga med), afväga, medelst vattenpass noggrant
inrikta ett föremål i horisontalt läge eller utröna
skilnaden emellan två eller flere ställens höjd
(se Afvägning); utjämna markens stigning och
sänkning, göra slät och vågrät. Att nivellera ett
instrument är att bringa i horisontalt läge de af dess
delar, som vid observationen böra hafva ett sådant
läge. – I öfverflyttad bemärkelse betyder nivellera
införa jämnlikhet, trycka ned allting högtstående i
samhället och draga upp dettas lägre lager, så att
alla medborgare blifva ungefär likställda. – Nivellör,
person, som förrättar afvägningar. Jfr Nivå.
Nivelles l. Nivelle [-vä’ll], Flam. Nyvel, stad i
belgiska prov. Brabant, vid Thines och jernvägen
till Bruxelles, 29 km. s. om denna stad. 10,367
innev. (1883). Liflig industri.
Staden har uppstått omkring ett nunnekloster af
benediktinorden, som grundades 645 af Pipins af
Landen gemål Ita och egde bestånd till den franska
eröfringen (1794).
Nivernais [-nä], fordom provins i mellersta Frankrike,
omgifven af Champagne, Bourgogne, Bourbonnais och
Berry. Areal omkr. 6,400 qvkm. Af N. har bildats
större delen af depart. Nièvre, hvarjämte mindre delar
tillhöra depart. Cher och Loiret. Dess hufvudstad
var Nevers. Sedan 9:de årh. bildade det ett särskildt
grefskap. Se Nevers.
Nivôse (-vås; af Lat. nivosus, snörik), »snömånaden»,
den fjerde månaden och första vintermånaden i den
franska republikanska kalendern, hade 30 dagar
och räknades fr. o. m. d. 21 Dec. af åren 1792–94
och 1796–98, fr. o. m. d. 22 Dec. af åren 1795,
1799–1802 och 1804–05 samt fr. o. m. d. 23 Dec. af
året 1803 (jfr Kalender, sp. 41).
Nivå (Fr. niveau, se Nivellera), egentl. vattenpass;
vågrät yta, en vätskas horisontala yta; jämnhöjd. –
1. Geod., ett genom någon viss punkt gående
horisontalplan, således ett plan genom punkten
vinkelrätt mot lodlinien. »På samma nivå» äro
således alla punkter i detta plan. Om likväl de
ifrågavarande punkterna i horisontal led äro belägna
så långt ifrån hvarandra, att jordytans kullrighet
blir märkbar, sägas punkterna vara på samma nivå,
om de äro på samma höjd öfver den ideella jordytan
(eller hafsytan). – 2. Fys. Se Vattenpass.
E. J.
Nivåförändringar, geol. I höjdförhållandet mellan
haf och land eller enskilda delar af fastlandet
sinsemellan hafva större och mindre förändringar
egt rum inom kanske de flesta trakter af jordytan,
och sådana inträffa eller fortfara mångenstädes
ännu. Förändringarna äro dels plötsligt påkommande
och öfvergående samt då vanligen förorsakade af
rent vulkaniska krafter, förkastningar m. m., dels
så långsamt fortgående, att århundraden behöfvas,
för att resultatet skall blifva iakttagbart. Dessa
senare kallas sekulära. Den skandinaviska vallens och
flere andra landområdens ännu pågående höjning (se
Höjning 1) tillhör de sekulära nivåförändringarna,
likaså den sänkning af hafsbottnen, som anses ega
rum inom vissa delar af verldshafven. Hufvudorsaken
till de sekulära nivåförändringarna torde vara
att söka i en vid jordklotets successiva afsvalnande
försiggående sammankrympning. – Ett tydligt exempel på
omvexlande sänkning och höjning inom en viss plats
utgöra ruinerna af Serapis-templet vid Pozzuoli
nära Neapel. Några bland dettas ännu upprättstående
pelare äro på ett afstånd af 7 m. öfver basen tätt
genomborrade af borrmusslor inom en omkr. 4 m. bred
zon, under det ytan såväl ofvan som nedom detta bälte
är fullkomligt oskadad, en omständighet, som icke
kan förklaras på annat sätt än genom antagande att
trakten, hvarest ifrågavarande tempel byggdes, en gång
nedsänkts minst 7 m. under hafsytan, förblifvit vid
denna nivå en längre tid och derefter åter höjts till
sitt nuvarande läge. Vid kusterna af Chile och Peru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
