Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Njurblödning ... - Njursten och njurstenskolik. Se Njursjukdomar - Njurunda, socken i Vesternorrlands län - Njurunda elf, nedersta delen af Ljungan - Nju-tsjuang. Se Mandsjuriet - Njutånger, socken i Gefleborgs län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
suppurativa nefriten förekommer både med akut och med
kroniskt förlopp, både med små spridda varhärdar och
med större njurabscesser. Den uppkommer genom stötar
och direkt skada på njuren, genom fortplantning
från närliggande inflammationshärdar, i synnerhet
i njurbäckenet (pyelit), eller genom blodpropp, är
förenad med feber och frossbrytningar samt slutar
ofta dödligt. – Pyelitis, inflammation i njurbäckenet
och njurkalkarna, är vanligen katarralisk, beroende
på retning af i bäckenet aflagradt njurgrus eller
njurstenar eller på retning af sönderdelad alkalisk
urin, hvars aflopp blifvit hindradt genom sjukdomar
i urinvägarna eller blåsan. En sådan urinstagnation
kan föranleda utträngning af njurbäckenet och
säckformig utvidgning af njurkapseln med atrofi
af njursubstansen, eller s. k. hydronefros, med
upphörd urinafsöndring och dess farliga följder. Var
i urinen förekommer icke blott vid den suppurativa
nefriten och pyeliten, utan äfven i blåssjukdomar. I
sista fallet reagerar urinen vanligen alkaliskt, i de
förra vanligen surt. – Njursten (nephrolithiasis) och
njurgrus bildas såväl i urinkanalerna som i kalkarna
och i njurbäckenet, beroende på att salter, som eljest
förekomma lösta i urinen, utfällas och afsätta sig i
fast form. Redan hos foster och späda barn träffar
man sålunda urinsyre-infarkt såsom smala tegelröda
strimmor i de raka urinkanalerna, och förr ansåg man
oriktigt detta som ett bevis på att barnet varit
lefvande födt och andats. Hos äldre förekommer på
samma ställe kalk-infarkt. Såsom njurgrus får man icke
betrakta det röda, af urinsyrekristaller bestående
grus, som afsätter sig på bottnen af redan svalnad
urin, ej häller det hvita eller tegelfärgade pulver
(sedimentum lateritium), som består af urinsyrade
och fosforsyrade salter och äfven afsättes först
efter urinens afsvalning, men förut var upplöst i
den varma urinen. De konkrement, eller stenar, som
afsätta sig i njurbäckenet, kunna stanna qvar der
och tillväxa, så att de slutligen bilda ett troget
aftryck af njurbäckenet, med utskott inskjutande i
kalkarna, eller föras de som små med urinströmmen
ned i uretererna, stanna der eller, vanligare,
falla ned i urinblåsan och bilda der kärnan för
de alltmer tillväxande blåsestenarna (se d. o.). I
njurbäckenet sticka de sönder väggarna, gifva
anledning till njurblödning och katarr i bäckenet
samt till smärta (nevralgi), kallad njurstenskolik,
i synnerhet våldsam, då en sten vandrar nedåt genom
ureteren till blåsan. Ytterst häftiga smärtor kännas
då från vekryggen strålande nedåt ena ljumsken samt
förenade med ångest, kallsvett och liten puls. Först
då stenen hunnit ned i blåsan, upphör koliken, som
stundom kan räcka i flere timmar. Mot koliken användas
varma bad, varma omslag, opium, morfin, ymnig dryck af
hafresoppa eller bilinvatten. Medel, som kunna upplösa
en i kroppen redan bildad sten, finnas ej. Bättre är
att förekomma grus- och stenbildning, som oftast beror
på hög, otjenlig diet, genom måttlighet och lämplig
diet, icke för starkt animalisk, samt genom dagligt
bruk af milda alkaliska mineralvatten, såsom
Karlsbad, Vichy, Bilin, Selters, Wildunger, Salzbrunn
och i synnerhet Lithionvatten, jämte mycken rörelse i
friska luften, med ett ord samma diet, som motverkar
gikt. – Njurblödning (haematuria renalis), som
upptäckes endast genom blodhaltig urin, uppstår genom
stötar och sår på njuren, bristning af kapillärkärl
vid häftig blodträngning till njuren, vid bruk af
terpentin, spanska flugor m. fl. skarpa diuretiska
medel, inflammation och kräfta i njurarna samt vid
skörbjugg, blödaresjuka m. m. Blodig urin, som äfven
kan komma från urinblåsan och urinröret, håller alltid
ägghvita samt, i vanliga fall, under mikroskopet
synliga röda blodkulor, men vid hemoglobinuri inga
blodkulor, endast upplöst blodfärgämne (se
Hemoglobin). Mot njurblödning användas stillhet, lokal
köld, jernhaltiga och adstringerande medel m. m. –
Njurkongestionen (hyperemien) kan vara aktiv eller
passiv, det senare i synnerhet vid hjertsjukdomar. –
Fettnjure (renadiposus), eller fettvandling af
njurepitel, finner man icke blott i vissa former och
stadier af den kroniska nefriten, utan äfven såsom en
betydlig fettinfiltration i sammanhang med fettlefver,
i synnerhet hos gamla supare, vid allmän fettsot
samt hos tuberkulösa och marastiska sjuklingar. –
Späcknjure (amyloidnjure), med albuminuri och
vattusot, förekommer vanligen i förening med samma
förändringar hos lefver och mjelte vid gammal syfilis,
frossa, långvarig benröta, körtelabscesser m. m. –
Tuberkulos i njurarna förekommer dels sekundärt i
obetydliga spridda små knölar i sammanhang med lung-
och bukhinnetuberkulos, dels primärt eller i förening
med tuberkulos i öfriga delar af urogenitalapparation
samt kan då förvandla hela njuren till en ostig
massa och förstöra all njurväfnad, angripande äfven
njurbäckenet och ureteren. – Njurkräftan, oftast i
medullär, mjuk form, uppträder vanligast sekundärt
genom invandring af kräftceller från bröst-, lefver-,
mag-, lifmoder- eller testikelkräfta, vanligen i
båda njurarna i spridda metastatiska härdar, och
ger sig tillkänna genom kopiösa blödningar, hastig
afmagring, lumbalsmärtor, svulst i ländregionen
m. m. – Bland parasiter i njurarna märkas
Echinococcus (dock här sällsyntare än i lefvern),
hvilkens dotterblåsor kunna afgå med urinen. Ännu
sällsyntare äro Cysticercus cellulosae, Pentastomum
denticulatum, Strongylus gigas samt, i Egypten,
Distomum haematobium. F. B.
Njursten och njurstenskolik. Se Njursjukdomar.
Njurunda, socken i Vesternorrlands län, Njurunda
tingslag. Areal af hela pastoratet 33,703 har. 4,995
innev. (1886) i N. församling. N. bildar med
Galtströms bruk och Svartviks lastageplats ett
regalt pastorat af 2:dra kl., Hernösands stift,
Medelpads kontrakt.
Njurunda elf, nedersta delen af Ljungan.
Nju-tsjuang. Se Mandsjuriet.
Njutånger, socken i Gefleborgs län, Enångers
tingslag. Areal (med inräkning af Nianfors kapell)
11,133 har. 2,267 innev. (1886). Annex till Enånger,
Upsala stift, Helsinglands Norra kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
