- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1175-1176

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Nobel, Imanuel - 2. Nobel, Robert Hjalmar - 3. Nobel, Ludvig Imanuel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

N. i Petersburg en mekanisk verkstad jämte
gjuteri. Såsom ledare deraf vann han inom få år
anseende att vara Rysslands skickligaste ingeniör. Han
åtog sig att bygga ångfartyg m. m. för regeringens
räkning och utvecklade i synnerhet under den af
Krimkriget förorsakade afspärrningen en förvånande
mångsidighet och uppfinningsrikhet. Regeringen,
som hade lönat honom med betydliga gratifikationer,
förledde honom, genom löfte om ständiga beställningar
af stora krigsångfartyg, till att betydligt utvidga
sin verkstad; men den nye tsaren återupptog efter
freden 1856 systemet af utländska beställningar
och lemnade, de gifna försäkringarna till trots,
N:s nyanlagda verkstäder utan beställningar,
hvarigenom N. ruinerades. Han återvände 1859
till Sverige. I Petersburg hade han bl. a. satt i
verket ett nytt sätt för uppvärmning af bostäder
medelst varmt vatten, som ledes i rör och eldas
från en centralpanna, hvilken metod senare blifvit
allmännare tillämpad. – Under sitt mångåriga arbete
med min-konstruktioner hade han sökt ett kraftigt
sprängämne och fann slutligen ett, nämligen den
redan förut bekanta kroppen nitroglycerin. I sjelfva
verket har nitroglycerinpreparatens användning
åstadkommit en revolution inom sprängtekniken
och gjort N:s namn frejdadt (benämningen »Nobels
sprängolja» i st. f. nitroglycerin är i utlandet
rätt vanlig). 1862 började han i Sverige införa
denna uppfinning vid bergsprängning. Dock medförde
nitroglycerinen i flytande form stor fara vid både
beredning och användande. Experimenten med preparaten
utfördes på N:s laboratorium å Heleneborg (nära
Långholmen, Stockholm). Detta laboratorium sprang
i luften i Sept. 1864, hvarvid N:s yngste son,
ingeniören Emil Oskar N. (f. 1843), ljöt döden. Då
myndigheterna förbjödo experimentens fortsättande,
arbetade N. senare å en i Mälaren förankrad pråm,
dervid biträdd af sin son Alfred N. (se N. 4). Han
träffades 1865 af ett slaganfall, som väl bröt hans
fysiska krafter, men ej hindrade honom att fortfarande
sätta på papperet idéer till nya uppfinningar. Han
dog på Heleneborg d. 3 Sept. 1872, årsdagen af den
nämnda explosionen. – N. var en ädel karakter och ett
uppfinnaresnille med inneboende böjelse att trampa
oförsökta vägar. Med en liflig inbillningskraft
förenade han klar blick in i framtiden och outtömlig
förmåga att skapa medel för öfvervinnande af tekniska
svårigheter. Hans sträfvanden hafva framgångsrikt
fullföljts af hans söner.

2. Nobel, Robert Hjalmar, tekniker, den föregåendes
son, född i Stockholm d. 4 Aug. 1829, var som gosse
till sjös i 2 år och fick derefter sin utbildning vid
faderns mekaniska verkstad i Petersburg. Han anlade
omkr. midten af 1860-talet en nitroglycerinfabrik
invid Helsingfors och öfvertog något senare, då finska
styrelsen förbjöd det farliga ämnets tillverkning
inom landet, ledningen af den nitroglycerinfabrik
hans fader anlagt å Vinterviken nära Stockholm. 1871
flyttade N. till Petersburg och reste ett par år
senare, uppmanad af sin broder Ludvig, till Kaukasien. Hans
uppmärksamhet fästes der vid de rika oljekällorna
i Baku. Inseende att dessa, om de rätt behandlades,
skulle få en stor framtid, började han, understödd af
sin nämnde broder, att anlägga destilleringsverk och
borra efter olja. Modigt och ihärdigt kämpade han i
denna halfvilda trakt mot afunden och förföljelserna
från inhemska konkurrenter, och honom tillkommer
äran att hafva brutit väg för det stora företag,
som sedermera vunnit ryktbarhet under firman Bröderna
Nobels naftabolag (se nästa art.). 1881 flyttade han
med bruten helsa tillbaka till Sverige.

3. Nobel, Ludvig Imanuel, tekniker, den föregåendes
broder, född i Stockholm d. 27 Juli 1831, kom vid 11
års ålder till Ryssland, hvarest han vid sin faders
verkstad tidigt började taga del i det praktiska
arbetet. När den sistnämnde återvände till Sverige
(1859), öfvertog N. ensam ledningen och likvideringen
af den vidlyftiga affären. 1862 etablerade han
sig för egen räkning och arrenderade en mekanisk
verkstad, som råkat i förfall. Han rönte snart
afgjord framgång och vann rikedom genom utförandet
af högst betydliga arbeten, hufvudsakligast gevär
och artillerimateriel. Dessutom arrenderade han
1871–80 Isjevska kronogevärsfaktoriet nära Perm
(Ural). Genom konstruerande af arbetsmaskiner af de
mest skilda slag har N. betydligt bidragit till att
höja maskinindustrien i Ryssland. – 1878 bildade
han under firman Bröderna Nobel det nafta-företag,
som sedermera nått en så storartad utveckling och
är det betydligaste privata företag i Ryssland. Af
de omkr. 400 bergoljekällorna på halfön Absjeron ega
bröderna N. 87 och i allmänhet de mest gifvande. Det
kapital, som de nedlagt på fabriksanläggningar
och ännu dyrbarare transportmedel, uppgår till 35
mill. kr. Öfver 10,000 menniskor finna sin näring
vid deras affär. Destilleringsverken, hvilka äro
de största i verlden, förarbeta 672 mill. liter
årligen. Dessa verk, hvilka äro anlagda efter
helt andra principer än de amerikanska, anses som
mönster af teknisk fullkomlighet. För transporten
och magasineringen af de stora massorna raffinerad
olja har ett helt nytt system, blifvit infördt. Det
amerikanska sättet (med träfat) är öfvergifvet,
och såväl råmaterialet som färdiga produkter
forslas endast medelst fartyg och jernvägsvagnar,
som bäggedera slagen äro försedda med cisterner. Det
nobelska systemets fördelar bestå deri att det gjort
taran öfverflödig, att all omlastning verkställes
snabbt medelst pumpverk (en båt på 1,000 tons
lastas eller länsas på några timmar) och att läckage
såväl som eldfara är upphäfd. På Kaspiska hafvet och
på Volgafloden transporteras varan i stora ångbåtar,
hvilka uteslutande för detta ändamål blifvit,
efter Ludvig N:s idéer, byggda i Motala. På ryska
jernbanorna äro 1,500, nobelska bolaget tillhöriga,
vaggoner sysselsatta med varans spridning i
marknaden. För magasineringen äro stora cisterner
af jernplåt uppförda i närheten af större städer. –
Genom införandet af detta system hafva stora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free