- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1177-1178

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Nobel, Ludvig Imanuel - 4. Nobel, Alfred Bernhard - Noberts gitter, fys., kallar man de ytterst fina, med diamant på glas inristade skalor - Nobile, Peter von - Nobili, Leopoldo - Nobilis, Lat., frejdad, namnkunnig; högättad - Nobilitas, Lat., adligt stånd, adel. Se Nobilis - Nobility, Eng., adel, högadeln i England - Nobis, skämtsam beteckning för utskänkningsställe, värdshus, krog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

besparingar åstadkommits, hvilka gjort det möjligt
att uttränga den amerikanska fotogenen från
Ryssland samt börja en betydlig export
till grannrikena och till Medelhafslanden.
Hösten 1887 hafva nobelska cisternångare börjat
gå mellan Petersburg och svenska vestkusten.
Ångare efter nobelska systemet äro byggda äfven
för oceanfart. Många sådana gå mellan Batum och
vest-europeiska hamnar. Till och med i Amerika
har man börjat begagna sådana för oljetransport till
Europa. – Man har i Ryssland med orätt förevitat N.,
att han skapat åt sig ett monopol. De flesta
af hans idéer hafva ej blifvit patenterade,
och efterhärmare saknas ej. Men sant är, att det
nobelska systemet bär inom sig en fullkomlighet,
som ej lätt kan öfverträffas, och det tyckes deri
ega en säkerhet för framtida bestånd. – Bland
biprodukter, som erhållas vid tillverkningen,
märkas en utmärkt smörjolja, som år ifrån år
vinner allt större marknad, samt stora qvantiteter
af s. k. massuten l. astatki, hvilket flytande ämne
nyttjas till bränsle på Volgas och Kaspiska
hafvets ångbåtar, å jernbanor och i fabriker. För
metallurgiska behof är denna olja det förträffligaste
bränsle, och det är med hjelp af densamma, som
den s. k. mitismetallen först framställdes vid N:s
mekaniska verkstad i Petersburg. Bröderna N. hafva
i Baku inrättat en svensk koloni, Villa Petrolia,
belägen i en vacker park.

4. Nobel, Alfred Bernhard, kemist, tekniker, den föregåendes
broder, ryktbar såsom uppfinnare af dynamiten,
föddes i Stockholm d. 21 Okt. 1833. Han är
liksom bröderna uppfostrad i Petersburg, der äfven
han deltog i ledningen af faderns mekaniska
verkstad. Hans många uppfinningar inom den
moderna sprängtekniken äro alla grundade på
djupa studier och ej resultat af tillfälligheter.
Också hafva de varit epokgörande och mäktigt bidragit
att höja grufindustrien samt underlätta tunnel-
och jernvägsarbeten. Det beräknas, att vid
byggandet af S:t Gotthardsbanan öfver 20 mill. fr.
blifvit inbesparade genom införandet af en förbättring
i dynamiten, hvarigenom arbetet å tunneln och banan
kunde afslutas flere år tidigare än annars blifvit
möjligt. Af synnerlig vigt äro N:s uppfinning
att medelst införandet af ett explosivt ämne, en
starkt laddad knallhatt, i nitroglycerinpreparat
eller andra trögt exploderande ämnen bringa dem
till full detonation och hans metoder att förvandla
nitroglycerinet från flytande form till fast (den
1867 uppfunna dynamiten är nitroglycerin uppsupet i
bergmjöl; det äfvenledes af honom efteråt uppfunna
spräng-gummit är bomullskrut löst i nitroglycerin),
hvarigenom explosionsfaran af det starkaste,
men äfven mest förrädiska af alla sprängämnen,
nitroglycerinet, blifvit så godt som ingen.
N. har patenträtt på dessa ämnen i de flesta
land och har anlagt fabriker för tillverkning
af nitroglycerinpreparat i Tyskland, Frankrike,
Spanien, Italien, England och Amerika. Han är
äfven delegare i naftaföretaget »Bröderna Nobel»
samt har genom penningbidrag väsentligt medverkat
till skapandet af detsamma och dess utveckling till
en verldsaffär. N. är bosatt i Paris och har utanför staden
ett stort teknisk-vetenskapligt laboratorium, hvarest
han fortfarande outtröttligt arbetar, specielt på
förbättringar inom sprängtekniken. Han kallades 1884
till ledamot af Vetenskapsakademien i Stockholm.

Noberts gitter [hårdt g], fys., kallar man de
ytterst fina, med diamant på glas inristade skalor,
som af Nobert i Barth (Vorpommern) förfärdigas för
framställande af böjningsspektra (se Diffraktion). Ett
af de nobertska gitter, som A. J. Ångström använde
vid sina berömda mätningar af solljusets mörka linier,
hade på en bredd af 9 parisiska lin. (20,3 mm.) icke
mindre än 4,501 fullkomligt parallella streck. – Om
Noberts profskifva se Mikroskop. R. R.

Nobile, Peter von, schweizisk arkitekt, f. i kantonen
Tessin 1774, var hufvudsakligast verksam i Österrike,
sedan han idkat allvarliga studier i Rom. Hans
förnämsta verk äro fyrtornet i Trieste, byggnaderna
i Wiens Volksgarten samt Burgthor (1824), som utgör
förbindelsen mellan slottet i Wien, die Hof-Burg, och
den forna glacisen jämte förstäderna. Den är utförd
i dorisk ordning, som skickligt blifvit använd för
att gifva den yttre sidan karakter af fästningsverk,
den inre åter ett skick, som motsvarade den der
liggande paradplatsen och kejsarboningen. N. var
dessutom arkeolog och gjorde sig som sådan känd
genom utgräfningar vid Pola och Aqvileja. Slutligen
hade han stor förtjenst om arkitekturskolan vid
Wiens konstakademi, hvilken skola stod under hans
ledning. Död i Wien 1854.

Nobili, Leopoldo, italiensk fysiker, f. 1784,
d. 1835, förbättrade galvanometern genom
användande af den astatiska magnetnålen och
uppfann termomultiplikatorn. Han upptäckte 1826 de
färgfenomen, som efter honom kallas Nobilis ringar (se
Färg-ringar). Hans skrifter behandla hufvudsakligen
magnetismen, ljuset och elektriciteten samt återfinnas
i Genève-publikationen »Bibliothèque universelle».

Nobilis, Lat., frejdad, namnkunnig; högättad, förnäm;
af adligt stånd, adelsman. – Sedan patriciernas
företrädesrättigheter upphört, bildades i Rom en
ny (ämbets-)adel (nobilitas), hvilkens medlemmar
kallades nobiles. För att någon skulle få räknas
bland desse, fordrades, att hans fader eller
förfäder beklädt kuruliskt ämbete (konsulat,
pretur, kurulisk edilitet). En nobilis hade rätt
att uppställa sina förfäders bilder (imagines, se
d. o.) i sitt hus (i atrium). – Superlativformen
af »nobilis»: nobilissimus, blef senare en
titel för den kejserliga familjens medlemmar.
R. Tdh.

Nobilitas, Lat., adligt stånd, adel. Se Nobilis.

Nobility [-ti], Eng., adel, högadeln i England,
innefattande graderna duke, marquis, earl, viscount
och baron. Deremot räknas baronet och knight till
»pseudo-nobility». Jfr Gentry och Peerage.

Nobis, skämtsam beteckning för utskänkningsställe,
värdshus, krog. Uttrycket nobis krogh förekommer
i en svensk predikan 1618 och härleder sig från
T. nobiskrug »helveteskrog» (af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free