- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1189-1190

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nola ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fåderneärfda gods Jordberga. Han hugfäste sitt minne
såsom en ny R. Maclean genom det varma intresse
han visade för allmogens sociala och moraliska
framåtskridande, hvilket han underhjelpte bl. a. genom
att upphäfva sina underlydandes hofveriskyldigheter
(1842) samt såsom författare af tvänne små samlingar
folkskrifter, Den lilla bondvännen (1839) och Läsning
för allmogen
(1855).

Nold [nåll], Kristian, dansk teolog och orientalist,
var prestson från Skåne och föddes 1626. Efter
en utländsk resa 1654–60 utnämndes han 1664 till
professor i teologi, men afsattes redan 1667, emedan
han i en lärobok i logik hade såsom exempel på logiska
slutledningar valt några satser, som angrepo enväldet
och den ortodoxa teologien. Han blef likväl återinsatt
i sitt ämbete 1676 och behöll det till sin död,
1683. Såsom författare gjorde N. sig bemärkt genom ett
stort latinskt arbete om de hebreiska partiklarna,
Concordantiae particularum ebraeo-chaldaicarum
(1679). E. Ebg.

Nolens volens, Lat., »icke viljande (eller) viljande»,
antingen du vill eller icke, med godo eller ondo.

Nolet de Brouwere van Steeland [nålä de bra’uere fann
steland], Jan Karel Hubert, flamländsk författare,
f. i Rotterdam 1815, är bosatt i Bruxelles, hvarest
han 1849 vardt medlem af k. akademien. Bland hans
arbeten märkas dikterna Ambiorix (1841; 2:dra
uppl. 1846), Dichtluimen (1842), Ernst en boert
(1847) och Zwart op wit (1853) samt den starkt
humoristiska prosaskildringen Een reisje in het
noorden
(1843). En samling af N:s arbeten utgafs 1874.

Nolhaga, 1 mtl säteri i Alingsås landsförsamling,
Elfsborgs län, på norra sidan af staden Alingsås vid
Säfveån, nära hennes utlopp i sjön Mjörn. Gården är
väl bebyggd och försedd med präktiga trädgårdar samt
en ovanligt stor och vacker park. Dess egentlige
skapare ar den i vår odlings historia välbekante
Jonas Alströmer, som bebyggde den till herregård samt
prydde den med trädgård och vackra planteringar. (Der
införde han först odlingen af potates i Sverige,
och ännu bär potates i trakten benämningen »nolor».)

Noli me tangere (Lat., »rör icke vid mig»), 1. Den
latinska öfversättningen af de ord, som Jesus yttrade
till Maria Magdalena, då han efter uppståndelsen
uppenbarade sig för henne såsom örtagårdsmästaren
(Joh. ev. 20: 14–17). Ämnet blef tidigt föremål
för konstens behandling, och äfven framställningen
af detta möte (Jesus bärande trädgårdsredskap och
Magdalena stående eller knäböjande framför honom)
kallas »noli me tangere». – 2. Med., ett äldre namn
för elakartade sår i ansigtet, sannolikt motsvarande
lupus (se d. o.). – 3. Bot. Namn på Impatiens noli
tangere
samt Mimosa pudica och M. sensitiva.

Nolissement [nålissöma’ng] l. nolis [nåli],
Fr. (af Ital. nolo, Lat. naulum, frakt), befraktning;
skeppslega; certeparti (se d. o.).

Noll (af Lat. nullum, intet), det tecken, som inom
positionsaritmetiken nyttjas för att
utmärka, att i det tal, som skall betecknas, en
viss dignitet af talsystemets bas saknas. Enligt
all sannolikhet uppfanns bruket af noll uti Indien,
efter Alexander den stores död. Bruket deraf utbredde
sig småningom först inom Asien, och något senare kom
det till Europa. Noll kallades hos araberna as-sifr
(det tomma), en öfversättning af indernas benämning
synya. Leonardo Pisano (omkr. 1200) använde för noll
ordet zephirum. Från midten af 1300-talet träffar man
i Europa namnen ziphra, zevero eller zero, hvilket
sistnämnda ord ännu begagnas inom de romanska språken
(engelskan har både zero och cipher). Ordet noll
(T. null) anträffas inom de germanska språken först
på 1500-talet. – Tecknet för noll har under olika
tider skiftat. Hos inderna brukades [tecken], i Boetius’
Geometri förekommer [tecken] (en cirkel med en liksidig
triangel inuti). Östaraberna använde en punkt,
vest-araberna och Planudes en liten cirkel. Hos
oss är i medievalstil noll fullt cirkelrund, o, i
annan stil och i skrift vanligen ovalformad, 0. –
Inom matematiken begagnas noll äfven såsom tecken
för differensen mellan två lika storheter (a - a = 0)
samt utmärker på grund häraf gränsen mellan positiva
och negativa tal och gränsvärdet för en försvinnande
storhet. G. E.

Nollekens, Joseph, engelsk bildhuggare, till börden
tysk (hette egentligen Nölkens), f. 1738, d. 1823,
grundlade sitt rykte i London, der han utförde
porträttbyster af framstående män, såsom William Pitt,
Charles Fox, amiral Nelson m. fl. Bland hans öfriga
arbeten namnes en Nymf, knytande sina sandaler som
hans mästerverk, och han berömmes särskildt för
den flit, hvarmed såväl denna som hans andra verk
utfördes. Men de skildras på samma gång såsom veka,
erinrande om den franska smaken under Ludvig XIV och
i det hela stillösa. I hertigens af Bedford samling
lära några af hans skulpturverk återfinnas.

Nollendorf, by i norra Böhmen, nära byn Kulm,
bekant genom en fäktning i slaget vid Kulm d. 30
Aug. 1813, i hvilken general Kleist afgjorde Vandammes
nederlag. Kleist erhöll derför titeln »grefve af N.»

Nollet [nålä], Jean Antoine, fransk fysiker,
abbé, f. 1700, d. 1770 såsom lärare vid Collége de
Navarre. Hans undersökningar rörde hufvudsakligen
företeelser på elektricitetens område, och i flere
dunkla frågor, t. ex. i uppfattningen af åskan, hyste
han åsigter, som öfverensstämma med senare tiders. Den
företeelse, som blifvit känd under namnet diffusion,
väckte redan N:s uppmärksamhet.

Nollkryss-spant, nollspant. Se Bredd, skeppsb.

Nollpunkt benämner man det delstreck på en skala,
från hvilket graderingen anses börja. Finnas delstreck
på ömse sidor om nollpunkten, skiljer denna punkt de
positiva och de negativa graderna åt. Nollpunkten på
Celsius’ och Réaumurs termometrar sammanfaller med
vattnets fryspunkt. Den s. k. absoluta nollpunkten
ligger vid -273° Cels. Genom att addera 273° till en
kropps temperatur, angifven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0601.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free