Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval / 1197-1198 (1887) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nonidi ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nonidi, Fr. (af Lat. nonus, nionde, och dies, dag),
den nionde dagen i franska republikanska kalenderns
dekad. Jfr Kalender, sp. 41.

Nonie, fys., en apparat för noggrann afläsning af
en skala. Nonien är en med hufvudskalan jämnlöpande,
skjutbar hjelpskala, så indelad, att den innefattar
ett visst jämnt antal (exempelvis 10, 30 eller 60)
intervall och hufvudskalan inom samma område ett
intervall mindre, hvarigenom intervallen å nonien
blifva något (1/10, 1/30 eller 1/60) mindre än de på
hufvudskalan. Afläsningen sker preliminärt vid
noniens första streck (nollstrecket) och noggrant
derigenom att man ger akt på hvilket af noniens
streck, som närmast står i rät linie (koinciderar)
med ett streck på hufvudskalan. Är nonien indelad i 10
delar, så är den lämpad för afläsning af tiondedelar
af hufvudskalans intervall; är den indelad i 100
delar, så är den afsedd att afläsa hundradedelar
af hufvudskalans intervall, o. s. v. I figuren är
framställd en nonie för



afläsning af tiondedelar af hufvudskalans intervall. Vid
noniens nollstreck afläsas 43 delar å hufvudskalan
och dertill ett stycke, som skall uttagas med hjelp
af nonien. Strecket 6 å nonien koinciderar med ett
streck å hufvudskalan. Afläsningen å nonien är derför
6 tiondedelar och hela afläsningen 43,6. En nonie
för afläsning af endast tiondedelar är dock nästan
alltid öfverflödig, ty hvarje öga kan med högst
ringa öfning uppskatta tiondedelar utan hjelp af
någon särskild apparat. Fördelen framträder derför,
först då det gäller att afläsa ännu skarpare. Nonier
anbringas å såväl längd- som cirkelgraderingar,
å barometrar, teodoliter m. fl. instrument. Å finare
instrument synes nonien blifva alltmera undanträngd
af skrufmikroskopet. I st. f. nonien nyttjar man
äfven s. k. transversalskalor. – Nonien (T. nonius,
Fr. nonnius) har med orätt fått sitt namn efter
den portugisiske matematikern Pedro Nuñez (Nonius,
Nonnius), som i sitt arbete »De crepusculis»
(1542) beskrifver ett instrument för uppmätning
af små bågar, hvilket dock ej är en nonie. Denna
beskrifves först i »La construction, l’usage et les
propriétés du quadrant de mathématique» (1631) af
den franske mekanikern Pierre Vernier, af tyskarna
äfven kallad Peter Werner (f. 1580, d. 1637). Nonien
benämnes derför också vernier [vernie’], af tyskarna
stundom jämväl werner. E. J.

Noninterventionspolitik
(af Lat. non, icke, och intervenire, träda emellan)
drifver en stat, då den öfver hufvud afhåller sig
från att ensam eller i förening med andra intervenera
(se Intervention, sp. 753). En sådan hållning kan
antingen vara uttryck af en folkrättslig grundsats
om det oberättigade i att en stat inblandar sig
i de mellan eller hos andra stater inträffande
förhållanden, som icke afgjordt beröra dess egna
intressen, men den kan äfven vara endast en täckmantel
för feghet eller bakslughet.

Nonintrusionister (Eng. Nonintrusionists, af Lat. non,
icke, och intrudere, påtvinga) kallades det parti
inom den skotska kyrkan, hvilket ej ville foga
sig efter den 1712 återställda patronatsrätten,
utan med David Welsh och Thomas Chalmers (se denne)
i spetsen 1843 utträdde ur statskyrkan och bildade
den skotska presbyterianska frikyrkan.

Nonius. Se Nonie och Nunez.

Nonius Marcellus, romersk grammatiker i senare hälften
af 3:dje årh. e. Kr., skref ett slags encyklopediskt
verk, mest efter Gellius. Det eger för oss värde
särskildt genom citat ur den äldre literaturen.
R. Tdh.

Non-jurors [nånn-djourörs], Eng. (»icke-svärjare»,
»edsvägrare»), jakobiterna i England, hvilka efter
Jakob II:s fördrifvande genom revolutionen 1688
vägrade att aflägga tro- och huldhetsed till den
nye regenten.

Non-konformister. Se Conformers.

Non multa, sed multum. Se Multum.

Nonnen, Edvard, agronom, grundläggare af det första
landtbruksinstitutet i Sverige, föddes d. 30 Juni 1804
i Hamburg, hvarifrån hans föräldrar 1809 öfverflyttade
till London, der N. erhöll sin första uppfostran. 1819
bosatte familjen sig i Göteborg. 1821 begaf N. sig
till Stockholm för att studera kemi, botanik och
veterinärkunskap under ledning af Berzelius, Retzius,
Norling m. fl. Den egentliga praktiska undervisningen
i landtbruket inhemtade han dels Okt. 1824–våren 1826
vid Möglin hos den ryktbare agronomen A. Thaer, dels
1826 på Schierau i Schlesien hos Block. Under året
1827 företog N. praktiska studieresor i Tyskland,
England och Skotland. 1828, då han inköpte
egendomen Degeberg (se d. o.) i Skaraborgs län,
tog hans sjelfständiga verksamhet som praktisk
jordbrukare egentligen sin början. Dittills hade
man drifvit jordbruksnäringen slentrianmässigt utan
någon insigt i de naturvetenskapliga grunderna för
densamma. Redan N:s fader hade emellertid, ehuru
affärsman, såsom sin öfvertygelse framhållit för
sonen, att ett grundligt studium af landtbruket och
dess hjelpvetenskaper vore nödvändigt för den,
som ville utbilda sig till en praktiskt duglig
jordbrukare. Och N:s egen erfarenhet, riktad genom
hans studier i utlandet, stärkte honom ytterligare i
dessa på den tiden nya och märkvärdiga åsigter. För
att tillämpa och vinna spridning åt dem ansåg han,
att man icke allenast behöfde en större jordegendom
för att praktiskt visa resultaten af det förändrade
jordbrukssystemet, utan att äfven en läroanstalt borde
inrättas, der de nya grundsatserna kunde inhemtas
af personer, som ville egna sig åt jordbruket och
verka för dess utveckling. Tanken på inrättandet af
ett landtbruksinstitut i Sverige skall hos N. redan
under hans vistelse på Möglin hafva mognat till ett
fast beslut. Och så snart han tillträdt Degeberg,
började han förberedelserna för inrättande af ett
landtbruksläroverk derstädes. Emellertid fordrades
mycken ihärdighet och kraft samt stora omkostnader,
innan den i fullkomlig lägervall befintliga gården
kunde emottaga lärare och lärjungar. Sedan N. 1829

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>