- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1201-1202

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nonidi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äktenskap med Katarina af Aragonien upplöst;
sedermera ett allmänt gängse uttryck för påfvemaktens
ovillighet att tillmötesgå vare sig en verldslig
stats fordringar eller tidsandans kraf.

Non-resident [nånnre’sident], Eng., prest, som bor
utom sin församling och håller sig vikarie.

Non scholae, sed vitse discimus, Lat.,
»icke för skolan, utan för lifvet inhemta
vi kunskaper». Yttrandet är hemtadt ur Senecas
»Epistolae» (n:o 106), hvarest det emellertid har den
klandrande, mot ett faktiskt missförhållande riktade
lydelsen: »non vitae, sed scholae discimus».

Nonsens, Fr. non-sens (nång-sa’ng och -sa’nsgs; af
non, icke, och sens, förstånd, mening), meningslöst
tal, orimlighet, tomt pladder.

Non troppo, Ital., musikt., icke för mycket,
t. ex. allegro n. t., icke för fort.

Nonum prematur in annum, Lat., »ända in på nionde
året bör det hållas inne»; så föreskrifver Horatius
i »De arte poetica» (v. 388) om hvarje nyförfattadt
skönliterärt arbete, dermed framhållande vigten af att
i god ro fullända och å nyo utmejsla hvarje detalj,
innan arbetet offentliggöres.

Noologisk (af Grek. noos, förnimmelseförmåga, och
logos, lära), filos., en inom den boströmska skolan
bruklig term för att beteckna den bestämdhet, som ett
väsende har såsom förnimmande väsende eller person,
eller en bestämning hos ett sådant i motsats till den
bestämdhet det har såsom förnummet och varande. Så
t. ex. äro bestämningarna sjelfmedvetande och all
vetande noologiska bestämningar hos Gud, under det
andlighet och evighet äro »ontologiska». Då för
den nämnda filosofien allting till sitt väsende
är personer och deras bestämningar, så följer,
att det noologiska betraktelsesättet blir det,
som under mest adeqvat form uttrycker sakens
väsende. Detta betraktelsesätt ville Boström
ock hafva genomfördt med afseende på allt,
som utgör föremål för filosofisk utredning.
L. H. Å.

Nooms [nåms], Reinier (Remigius), kallad Zeeman
(»sjöman», för sin böjelse att måla hafvet), med
hvilket namn han äfven alltid signerade sina taflor,
var en holländsk målare och etsare, som föddes i
Amsterdam antagligen omkr. 1612 och dog derst. efter
1663, sedan han kring midten af årh. uppehållit sig
i Frankrike och äfven en tid varit i Berlin. På
enskilda af sina raderingar har han satt ut sitt
familjenamn. Af hans målningar finnas en Vy af gamla
Louvre
i Paris, tagen från Seine-sidan, i Berlin
2 sjöstycken och i Sveriges Nationalmuseum likaså
tvänne. C. R. N.

Noorden (når-), Karl Friedrich Johann von, tysk
häfdatecknare, f. i Bonn 1833, d. i Leipzig 1883,
anställdes såsom professor i historia efter hvartannat
vid universiteten i Greifswald (1868), Marburg
(1870), Tübingen (1873), Bonn (1876) och Leipzig
(1877) samt utöfvade, sjelf lärjunge af v. Ranke och
v. Sybel, såsom akademisk lärare ett mycket stort
inflytande på sina åhörare. Bland hans historiska
arbeten må nämnas den lärda monografien Hinkmar,
erzbischof von Rheims
(1863), Europäische geschichte
im achtzehnten jahrhundert
(I, 1869;
II, 1873; III, 1882; ofullbord.) samt hans i v. Sybels
»Hist. zeitschr.» införda förträffliga uppsatser
öfver Englands historia. De Historische vorträge, som
han under stort tillopp af åhörare höll i åtskilliga
tyska städer, utgåfvos 1884 af Maurenbrecher.

Noort [nårt], van. 1. Lambert v. N., nederländsk
målare, blef omkr. 1549 mästare i Antwerpens
målaregille och var verksam såsom historiemålare till
sin död, 1571. Af honom finnas i Antwerpens museum
flere taflor, i hvilka han visar sig som en hård,
kall och torr målare. Af samma art är ock intrycket
af hans 1568 daterade tafla Herdarnas tillbedjan,
i Bruxelles’ museum. – 2. Adam v. N., nederländsk
målare, den föregåendes son, berömd såsom Rubens’
lärare, f. i Antwerpen 1562, blef der mästare
1587 och dog 1641. Det egendomliga med honom är,
att han aldrig signerade sina arbeten, hvarför man
i vanliga fall tilldelat honom endast dåliga och
råa bilder, under det att hans bästa verk blifvit
tillskrifna hans lärjungar, må hända äfven Rubens och
Jordaens. Fullt säker är knappt en enda af de bilder,
som betecknas med hans namn, med undantag af några,
som äro stuckna i koppar och några handteckningar
i Musée Plantin i Antwerpen. I Jakobskyrkan i
denna stad finnes en ypperlig framställning af
Skattepenningen, som Petrus på Kristi befallning
tager ur fiskens mun, hvilken bild tillräknas N. Är
detta verkligen sant, så är N. utan gensägelse en
af den stora konstens föregångare, hos hvilken man
i både teckning och färg ser vissa drag, som påminna
derom att Rubens och Jordaens utgått ur hans skola.
C. R. N.

Nopalbusken, bot., benämnes i första rummet
Opuntia coccinellifera Mill., å hvilken den bekanta
konsjonellen företrädesvis lefver. Men äfven andra
nära stående arter af Opuntia kallas nopalbuskar
och hafva af somliga författare sammanförts under
ett särskildt slägte, Nopalea. Jfr Cacteae och
Konsjonell. O. T. S.

Noph, bibelns namn på Memfis.

Nor, Nord. mytol., en broder till Goe, gifte sig med en
syster till konung Rolf i Hedemarken, hvilken äktade
Goe. Detta, säger sagan, var anledning till Norges
bebyggande. Th. W.

Nor. 1. Socken i Värmlands län, Grums härad. Areal
10,730 har. 3,040 innev. (1886). N. bildar med Grums,
Ed, Segerstad och Borgvik ett konsistorielt pastorat
af 1:sta kl., Karlstads stift, Nors kontrakt. –
2. Kontrakt, i Karlstads stift, omfattar de tre
pastoraten Nor med Grums, Ed, Segerstad och Borgvik;
By med Bro, Södra Ny och Huggenäs; Millesvik med
Botilsäter, Eskilsäter och Ölserud. Areal 95,748
har. 20,476 innev. (1886).

Nora. 1. Socken i Vesternorrlands län,
Nora tingslag. Areal 20,793 har. 2,769
innev. (1886). N. bildar med Bjertrå (som vid
nuv. komministers afgång kommer att bilda ett eget
pastorat) och Skog ett regalt pastorat af 2:dra kl.,
Hernösands stift, Ångermanlands Östra kontrakt. –
2. Socken i Vestmanlands län, delad å Våla härad med
24,513 har, 2,542 innev. och å Simtuna härad med
5,152 har, 318 innev.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free