- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1217-1218

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-amerikanska literaturen är ursprungligen en gren af den engelska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

store motståndare Daniel Webster
(1782–1852), Amerikas störste talare, en man af
fornpuritansk kärna, i sitt föredrag grundlig,
fantasirik, ädelt värdig och gripande genom sin
glöd. Bland de yngre framstodo Wendell Phillips
(f. 1811) och Ch. Sumner (1811–74), bägge frimodiga
och talangfulla vältalare. E. Everett (1794-1865) är
oöfverträffad i högstämda åminnelsetal liksom H.
Ward Beecher
(1813–87) i drastiska populära föredrag.

På historieskrifningens område eger Amerika
förmågor, som väl uthärda jämförelsen med de
bästa europeiska. Den snillrike W. Prescott
(1796–1859) tecknar högst troget och fängslande
höjdpunkten af Spaniens välde samt Mejikos och
Perus eröfring. Amerikanska kolonisationens och
frihetskrigets klassiske skildrare är G. Bancroft
(f. 1800), som tagit till ögonmärke att visa huru
nationens frihet framvuxit fullt organiskt. Hans
stil har episk storslagenhet, men är ofta för
utsirad. Mera torrt behandlas de fosterländska
häfderna af R. Hildreth (1807–65). W. Irvings
historiska arbeten äro skrifna med omsorg
och smak, ehuru något vidtsväfvande i
framställningen. Fr. Parkmans (f. 1823) arbeten
öfver de fransk-amerikanska kolonierna ega stora
förtjenster, och J. L. Motleys (1814–77) skildring
af Nederländernas frihetsstrid är någonting i
sitt slag oöfverträffadt. I skandinavisk historia
försökte sig den berömde folkrättsläraren H. Wheaton
(1785–1848). Den historiska biografien är högt odlad i
Amerika. Bl. a. har Jared Sparks (1789–1866) författat
hela serier af värdefulla lefnadsteckningar. – Inom
literaturhistorien är det främsta namnet G. Ticknor
(1791–1871), hvars stora spanska literaturhistoria
är ett första rangens verk. Amerikas literatur
är behandlad af bl. a. R. W. Griswold (1815–57),
bröderna Duyckinck (i det utmärkta arbetet
»Cyclopaedia of american literature», 1856) och
S. A. Allibone (»A critical dictionary of english
literature», 1859–71, ett arbete, som upptager
öfver 46,000 skriftställare). I den literärkritiska
essayen, en omtyckt art, står skalden Lowell högst,
dernäst E. P. Whipple (f. 1819) och H. T. Tuckerman
(1813–71), som äfven var poet och konstkritiker. En
framstående skriftställare i uppfostringskonst
är den bekante Horace Mann (1796–1864). – Den
allmänna språkforskningen har i Amerika en berömd
målsman, W. D. Whitney (f. 1827). Modersmålet
uppodlades af Noah Webster (1758–1843), författare
till den bästa engelska ordbok sedan Johnsons, och
J. E. Worcester (1784–1865), som äfven åstadkom en
förtjenstfull ordbok. Språkets renhet främjades genom
J. Pickerings »Vocabulary of americanisms» (1816)
och J. R. Bartletts mera grundliga »Dictionary
of americanisms» (1848). Indianspråken hafva
genomforskats af P. S. Duponceau (1760–1844),
A. Gallatin (1761–1849), J. Pickering (1777–1846),
H. R. Schoolcraft (1793–1864) och E. G. Squier
(f. 1821). Målsmän för Amerikas arkeologi (jfr
Amerikanska fornlemningar) äro J. L.
Stephens
(1805–52) och Squier, för dess
etnografi Gallatin, Schoolcraft, S. G. Morton
(1799–1851; »Crania ainericana» m. m.) och
L. H. Morgan (1818–81). Sedan 1845 utgifvas
»Transactions of American ethnological society». –
Naturvetenskaperna idkas ifrigt i Amerika, men hafva
ej der att uppvisa några forskaresnillen. Särskildt
omhuldas astronomien. Här må nämnas astronomerna
Nathaniel Bowditch (1773–1838) och B. A. Gould
(f. 1824). – Inom juridiken glänsa namnen John
Marshall
(1755–1835, äfven folkrättslärare och
Washington-biograf), James Kent (1763–1847) och
Joseph Story (1779–1845). Sjelfständiga insatser i
nationalekonomien hafva gjorts af H. Ch. Carcy
(1793–1879), och den halft socialistiske Henry George
(f. 1839).

Tidningspressen i Förenta staterna har från en
blygsam början vuxit ut till en oerhörd omfattning och
makt. Dess vagga var Boston i Massachusetts. Tvänne
derstädes gjorda försök att uppsätta en tidning,
1689 och 1690, undertrycktes genast af de engelska
myndigheterna. Det första verkliga pressorganet
var veckotidningen »The Boston news-letter», 1704,
hvilken under styrelsens uppsigt utgafs af stadens
postmästare; den upphörde under frihetskriget
(1775–83). Dernäst kom »The Boston gazette» (1719–54)
och på 1720-talet bl. a. »Maryland gazette», 1727,
som än i dag eger bestånd, samt Benj. Franklins
»The Pennsylvania gazette» (1729–65). En slagfärdig
förfäktare af de fosterländska intressena framstod
1771 i »The Massachusetts spy», utg. af den
oförskräckte Isaiah Thomas. 1740 funnos i staterna 12
olika tidningar, vid frihetskrigets utbrott (1775)
hade antalet stigit till 34 (vecko-) blad, hvilka
utöfvade mycket stort inflytande på revolutionens
gång. 1783 utkommo 47; 1800 räknade man redan
200 och på 1830-talet 1,000. Den sjelfständiga,
af intet parti köpta pressen fick nytt lif i och
med godtköps- l. penny-tidningars framträdande
på 1830-talet. Vägbrytaren var »The daily sun»
(1833), och 1835 uppsatte James Gordon Bennett sin
epokgörande tidning »The New York Herald», som vann
en väldig framgång och redigeras enligt grundsatsen
att skaffa de nyaste och pikantaste bidrag till
hvad pris som hälst. Mera hållning och nobless
visar dess medtäflare, den 1841 af Horace Greeley
skapade »The New York Tribune», som med kraft tagit
del i politiken på republikanernas sida, men äfven
framburit idéer i sociala frågor, nationalekonomi
och literatur. Konservativare är »The New York Times»
uppsatt 1851 af H. J. Raymond och i likhet med »The
evening post» öfvervägande estetisk-literär. Förutom
New York hafva äfven Chicago o. a. stora städer egna
tidningar af första rang. – 1880 utgåfvos i Förenta
staterna 11,403 tidningar och tidskrifter (hvaraf
980 dagliga) på 20 språk. På engelska voro 10,625,
tyska 641, svenska och dansk-norska 49, franska 41
och spanska 26. Bland de illustrerade tidningarna
äro de mest kända »Daily graphic», »Harper’s weekly
journal of civilization», »Harper’s bazar» och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free