- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1221-1222

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater (United states of America), Förenta staterna l. Nord-amerikanska unionen, den stora förbundsrepubliken i Nord-Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gannet har beräknat unionens medelhöjd till 792 m. 39
proc. ligga lägre än 1,000 eng. fot (305 m.), 17
proc. högre än 5,000 eng. f. (1,524 m.).

De klimatiska förhållandena äro naturligtvis
högst olikartade inom ett så ofantligt område, som
sträcker sig öfver 24 bredd- och 58 längdgrader. I
unionens östra del är klimatet kallare samt vida
mer ombytligt och underkastadt ytterligheter än
på europeiska sidan af Atlanten. Detta beror på
bergens allmänna riktning i n. och s., hvarigenom
landet lemnas öppet för nordanvindarna, samt på den
utmed atlantiska kusten gående polarströmmen. Söder
om 35:te breddgraden upphör dennes inflytande, och
det sydliga klimatet kan i synnerhet i de sydöstra
delarna göra sig fullt gällande. Intet annat land har
en så föränderlig väderlek. Nästan öfverallt inträda
plötsliga och ytterligt skarpa temperaturombyten,
och på vinterkylan följer inom få dagar en tropisk
hetta. Europeiska emigranter fördraga derför till
en början ej gerna klimatet. Några uppgifter öfver
temperaturen på orter under samma breddgrader i Europa
och Förenta staterna hafva sitt intresse. I Augusta
(Maine) är årstemperaturen 7,5° C. lägre än i det
ungefår på samma breddgrad liggande Bordeaux, i New
York 5° lägre än i Neapel, i Richmond 5,7° lägre än
i Catania, i S. Augustine (Florida) 2,5° lägre än i
Kairo. I Augusta utgör skilnaden mellan sommar- och
vintertemperaturen 22,8°, i Bordeaux deremot blott
15; i Richmond och Catania ställer sig denna skilnad
till 21,2° och 14,4°, i Charleston (Syd-Carolina)
och Funchal (Madeira) till 13° och 4,7°. I de vestra
staterna, d. v. s. i Mississippis flodområde, äro
ytterligheterna mindre än i de nordöstra; vestra
kusten har mycket mildare och jämnare klimat än den
östra. Vid Mejikanska viken uppträder gula febern
nästan hvarje år på eftersommaren med större eller
mindre häftighet och visar sig äfven vid de södra
Atlantiska staterna, någon gång så långt upp som i
New York.

Befolkningen ökas mycket hastigt. Medan den 1790
utgjorde endast 3,929,214 pers., uppgick den 1830 till
12,866,020 (2,328,642 färgade), 1860 till 31,443,321
(4,441,830 färgade), 1870 till 38,558,371 (4,880,009
färgade) och 1880 (utom Alaska och indianer i stammar)
till 50,155,783 pers. (49,12 proc. qvinkön, 50,88
proc. mankön). Af sistnämnda summa voro 43,475,840
infödda och 6,679,943 l. 13,3 proc. i utlandet födda
(med inberäkning af dessa voro 12,978,394 barn af i
utlandet födda föräldrar). 6,580,793 voro färgade,
105,613 kineser och japaner (deraf endast 4,5
proc. qvinkön), 66,407 indianer. F. n. (1887) beräknas
folkmängden öfverstiga 60 mill. Antalet i stamförbund
lefvande indianer i stater och territorier var 1880
256,127, hvartill kommer befolkningen i Alaska,
30,156 pers. (350 hvita, resten indianer, innuit,
eskimoer och blandade). – De första negerslafvarna
kommo till Englands nord-amerikanska kolonier 1620. År
1790 uppgick deras antal till 697,681 och 1860 till
3,953,760. Den 1 Jan. 1863 förklarades alla slafvar
fria i de stater eller delar af
stater, som tillhörde konfederationen. Den 18 Dec. 1865
trädde den grundlagsändringen i kraft, som stadgar,
att hvarken slafveri eller ofrivillig tjenstskyldighet
(utom såsom straff för brott, om hvilket någon
blifvit lagligen öfverbevisad) vidare skall få
finnas inom Förenta staternas område, och sedan
d. 30 Mars 1870 äro negrerna politiskt likställde
med de hvita. 1880 voro i Syd-Carolina 3/5, i
Alabama, District of Columbia, Florida, Georgia,
Nord-Carolina och Virginia 1/3–1/2, i Arkansas och
Tennessee 1/4–1/3 af alla innevånarna negrer. De forna
slafstaterna Vest-Virginien (6,6 proc.) och Missouri
(4 proc.) hade det minsta antalet. Kineser (105,465)
finnas hufvudsakligen i Kalifornien (75,132), Oregon
(9,510), Nevada (5,416), Idaho (3,379) och Washington
(3,186). De arbeta dels som guldvaskare, dels som
handlande, handtverkare och jordbruksarbetare. Åren
1855–86 beräknas 274,448 kineser hafva invandrat,
men af desse har nära hälften återvändt till
Kina. I April 1882 beslöt kongressen att förbjuda
kineserna tillträde till unionen inom de närmaste
10 åren. Antalet indianer i stammar uppgick 1885
(oberäknadt Alaska) till 264,369. Desse bo nästan
alla på områden, som blifvit dem af unionsregeringen
anvisade till boningsplatser, s. k. reservations. (Se
vidare Indianer, sp. 524, 525.) Kongressens utgifter
för indianernas underhåll uppgick 1885–86 till 6
mill. doll. och beräknas hafva för åren 1789–1886
uppgått till nära 230 mill. doll. – Huru blandad
befolkningen är i unionen framgår af följande
sammanställning af 1880 års census. I Nevada, Arizona,
Dakota, Minnesota och Kalifornien äro 50 proc. eller
mer, i Wisconsin, Idaho, Utah, Montana, Wyoming, Rhode
Island, Massachusetts, New York, Michigan, Nebraska,
Washington, Connecticut och Colorado 25–50 proc.,
i 11 andra stater eller territorier 10–25 proc.,
i 10 2–10 proc. och i 8 mindre än 2 proc. af hela
befolkningen födda i utlandet. Af dessa voro 1,966,742
från Tyskland, 1,854,571 från Irland, 745,978 från
England och Wales, 717,084 från Britiska Nord-Amerika,
440,262 från Sverige, Norge och Danmark (deraf voro
194,337 födda i Sverige, 181,729 i Norge och 64,196
i Danmark), 170,136 från Skotland, 106,971 från
Frankrike, 104,541 från Kina, 88,621 från Schweiz,
85,361 från Böhmen, 68,399 från Mejico, 58,090 från
Nederländerna, 48,557 från Polen, 44,230 från Italien,
35,722 från Ryssland o. s. v. Före 1820 saknas alla
uppgifter rörande emigrationens storlek. Antalet
immigranter från Europa och andra delar af Amerika
åren 1820–84 uppgifves af den officiella statistiken
till 12,921,051, deraf från Storbritannien och Irland
4,536,411, från Tyskland 6,947,940, från Sverige-Norge
652,500. De i Sverige födda invandrarna äro spridda
öfver alla de norra staterna och territorierna;
talrikast förekomma de i Illinois (42,415), Minnesota
(39,176), Iowa (17,559), Kansas, New York, Nebraska,
Michigan, Wisconsin, Pennsylvania (5–12 tusen),
Massachusetts (nära 5,000), Utah (öfver 4,000,
mormoner), Missouri, Indiana och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free