- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1223-1224

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater (United states of America), Förenta staterna l. Nord-amerikanska unionen, den stora förbundsrepubliken i Nord-Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dakota (3–4 tusen), Colorado och Connecticut (2–3
tusen), Texas och New Jersey (1–2 tusen). Sannolikt
är dock, att många icke uppgifvit sin födelseort,
och att antalet svenskar är icke obetydligt större. –
Någon systematisk statistik öfver födelser, dödsfall
och äktenskap finnes ej, hvarför det är omöjligt att
angifva befolkningens tillväxt genom nativitetens
öfverskott öfver mortaliteten. I allmänhet är
dödligheten ringa. 1880 var den 15,09 pr mille,
bland de hvita 14,74 (högst i New Mexico, 22,04,
lägst i Arizona, 7,91), bland de färgade 17,28 (högst
i District of Columbia, 35,25). – Befolkningen är
högst ojämnt fördelad öfver unionens område. För hela
unionen (med undantag af Indianterritoriet och Alaska)
var 1880 befolkningstätheten 6,6 pr qvkm. Tätast
befolkade voro District of Columbia (981 pr qvkm.),
Rhode Island (86), Massachusetts (83), New Jersey
(56), Connecticut (48) och New York (40). Glesaste
befolkningen hade bland staterna Colorado (0,7) och
Florida (1,7), bland territorierna (i medeltal 0,27),
Wyoming (0,08), Montana (0,10), Arizona (0,14) och
Idaho (0,15). 1880 funnos 624 städer med öfver 4,000
innev., 35 med öfver 50,000 och 20 med öfver 100,000
innev. De största voro New York, med 1,206,299,
Filadelfia, med 847,170, Brooklyn, med 566,663,
och Chicago, med 503,185 innev.

Religion. Unionens författning framhåller
uttryckligen, att den icke känner eller erkänner någon
statsreligion eller statskyrka. En naturlig följd
deraf är bl. a. att religion i de offentliga skolorna
ej utgör föremål för undervisning. Staten befattar
sig icke med kyrkan, så vidt ej ett kyrkosamfund
bryter mot statens lagar eller tjenar osedliga
syften. Trots det brokiga religiösa färgspelet
och den allmängiltiga frivillighetsgrundsatsen,
som låter hvar och en oförhindradt följa sin
religiösa öfvertygelse och hvarje »denomination»
(så kallas kyrkosamfunden, ty här finnas ej kyrkor
eller sekter) bygga sina kyrkor, utan att staten
blandar sig deri, råder dock i allmänhet varm
religiositet. I sektbildning hafva nord-amerikanerna,
naturligt nog, anslutit sig till engelsmännen, men
äfven egendomliga sekter, såsom shakers och mormoner,
hafva uppstått. Det är svårt att ens ungefärligen
bestämma antalet af »denominationer» och af deras
medlemmar. Vid 1880 års census voro 45 denominationer
antecknade. Rom.-katolikerna, som enligt officiel
berättelse 1880 hade 60 biskopar, 5,975 kyrkor,
6,366 predikanter och 6,370,858 församlingsmedlemmar,
bilda det största kyrkosamfundet. 1880 funnos 86,132
protestantiska kyrkor, 70,864 predikanter och
8,976,260 kommunikanter; läggas till detta antal
familjemedlemmar samt protestanter, som ej bildat
någon församling, torde protestantismen omfattas
af omkr. 30 mill. pers. De största protestantiska
denominationerna äro de olika metodistsekterna med
3,686,114 kommunikanter (1880–82); dernäst komma
baptister af alla slag med 2,424,878 kommunikanter
(1880–81), presbyterianer med 937,610 komm.
(1880–83), lutheraner med 950,868 komm. (1881),
christian connexion med 591,821
komm. (1881), kongregationalister med 381,697
komm. (1882), episkopaler med 347,781 komm. (1880–81),
united brethren, 157,835 (1881), reformerta,
236,024 (1881–82), mormoner 157,835 (1881),
qväkare, 67,643 (1881) o. s. v. De inflyttade
svenskarna hafva till större delen anslutit sig
till den strängt lutherska Augustana-synodens (se
d. o.) församlingar, som 1887 uppgåfvos till 507,
med 370 kyrkor, 66,300 kommunikanter och nära 116,000
medlemmar. Församlingarna kalla sjelfva sina prester,
utse diakoner samt kyrkvärdar (trustees), som förvalta
kyrkans egendom. Kyrkorådet, bestående af pastor och
diakoner, utöfver kyrkotukten, som är mycket strängare
än inom svenska statskyrkan. Utgifterna bestridas
genom direkta bidrag af församlingsmedlemmarna
efter deras förmögenhet. Församlingarna hafva
sammanslutit sig till 7 särskilda »konferenser»
– Minnesota-konferensen (den största), Illinois-,
Iowa-, Kansas-, New York- och Nebraska-konferenserna
samt Pacific-missionsdistriktet –, som hålla möten,
vanligen 2 gånger om året, med församlingsombuden,
upptaga församlingar och afsätta prester. Konferensens
president installerar prester, inviger kyrkor och
visiterar, liksom biskoparna i Sverige. Synoden
består af presterna och valda lekmannaombud för de
olika församlingarna. Den är ett slags kyrkomöte, som
sammanträder årligen samt har högsta lagstiftande
och dömande makten öfver församlingarna. Dess
verkställande myndighet är synodalrådet, som
består af 12 medlemmar, bland dem såsom
sjelfskrifna synodens president och vicepresident. Synoden
underhåller ett prestseminarium, Augustana college i
Rock Island, Ill., med 8 professorer. Svenskarna hafva
äfven ett annat läroverk, Gustavus Adolphus college
i S:t Peter, Minn., der äfven skollärare utbildas. –
Många svenskar höra till de s. k. missionsvännerna
(motsvarande frireligiösa i Sverige), som hafva sin
missionssynod, till waldenströmarna, som bildat
Ansgariussynoden, samt till metodisternas och
baptisternas samfund och mormonkyrkan.

Den teologiska bildningen meddelas vid
prestseminarier, hvilka liksom kyrkorna
äro grundade och uppehållas genom enskilda
bidrag. Hvarje konfession har en eller flere
dylika anstalter, hvilkas sammanlagda antal
1885 uppgick till 152, med 793 lärare och 5,775
studerande. De äldsta och förnämsta ligga i Andover,
Mass. (kongregationalisternas), Cambridge, Newhaven,
New York (det presbyterianska Union seminary och
det biskopliga General theol. seminary), Princeton,
New Brunswick (de reformertes), Madison, Rochester,
Filadelfia, Cincinnati och Chicago. Fakulteterna
hafva 3–8 ordinarie professorer. Kursen är 3-årig och
omfattar nästan alla vid svenska teol. fakulteter
studerade fack. – Jämte de ansenliga bidragen till
kyrkobyggnader och predikanters aflöning offra
amerikanerna stora summor för hvarjehanda kyrkliga
och filantropiska ändamål. Många sekter underhålla
resepredikanter; de olika missionsföreningarna
förfoga öfver hundratusentals dollar årligen. Äfven
bibelsällskapen utöfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free