- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1225-1226

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater (United states of America), Förenta staterna l. Nord-amerikanska unionen, den stora förbundsrepubliken i Nord-Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett vidsträckt inflytande. Af icke ringa betydelse
äro söndagsskolorna, som började sin verksamhet
omkr. 1790, samt nykterhetssällskapen, som från Boston
utbredt sig öfver hela unionen och i åtskilliga stater
lyckats införa fullständigt rusdrycksförbud.

Åt skol- och undervisningsväsendet egnas
stor uppmärksamhet såväl af staterna som af
enskilda. Det oaktadt saknar ett stort antal
innevånare skolbildning, beroende dels af det forna
slafväldet, dels af den ständiga inströmningen af
alldeles obildade invandrare. Enligt 1880 års census
funnos af hela befolkningen öfver 10 år (36,761,607)
icke mindre än 4,923,451 pers., som ej kunde läsa,
och 6,239,958, som ej kunde skrifva. Det förra antalet
är 13,4 proc., det senare 17 proc., hvilket, jämfördt
med procenttalen 1870 (16 och 20), visar en afgjord
förbättring. 9,4 proc. af de hvite voro okunniga i
skrifning, deraf 8,7 proc. bland de infödde och 12
proc. bland de invandrade. Störst var okunnigheten
i södern, der 40–50 proc. af den vuxna befolkningen
ej kunde läsa, och i synnerhet bland de färgade, der
procenttalet steg till 60–70. Nordöstra staternas
befolkning är också ganska okunnig, sannolikt
beroende på de många fabrikerna, som dragit dit
irländska, fransk-kanadiska o. dyl. invandrare,
hvaremot skolbildningen är bäst i de norra centrala
staterna, dit tyskar och skandinaver i allmänhet
begifva sig. Om man undantager krigsskolan i
Westpoint och sjökrigsskolan i Annapolis, utöfvar
förbundsregeringen ingen uppsigt öfver den allmänna
undervisningen, utan har låtit den vara de enskilda
staternas sak. Vid staternas upptagande i unionen
har förbundsregeringen af statsdomänen tagit undan
1/36 (i de nyare staterna 1/18) af hvarje stat, af
hvars försäljningspris bildats en del af den fasta
skolfonden, hvars afkastning användes för underhåll
af de allmänna skolorna. Dertill uttaxerar hvarje
stat den för skolorna behöfliga summan. 1884–85
uppgåfvos utgifterna för dessa i staterna till 106,9
mill. doll. och i territorierna till 3,4 mill. Af
16,8 mill. barn i skolåldern (hvilken vexlar i olika
stater mellan 4 och 21 år) voro 11 mill. inskrifna i
skolorna; men då obligatorisk skolgång ej är införd
ens i halfva antalet stater, är skolgången mycket
oregelbunden. I spetsen för bildningsanstalterna
stå de s. k. universities l. colleges, af hvilka
många underhållas på de resp. staternas bekostnad,
men flertalet är stiftelser eller af religiösa
samfund underhållna anstalter. De förnämsta bland
dem äro inrättade med de engelska universiteten som
mönster. Många af dem göra föga skäl för benämningen
universitet. Antalet uppgafs 1884–85 till 365,
med 4,836 lärare och 65,728 studerande (deraf nära
fjerdedelen qvinnor, ty samundervisning är införd
icke blott i de lägre skolorna, utan ock i många af de
högre). De hade en inkomst af 6,2 mill. doll., deraf
3,9 mill. af fonder. De äldsta och anseddaste bland
de amerikanska universiteten äro Harvard university
i Cambridge, Mass. (grundadt 1638), och Yale
college i Newhaven, Conn. (grundadt 1700). Antalet
medelklass-skolor (eller, såsom de vanligen
i Amerika kallas, seminaries och academies)
var 1884–85 1,617, med 8,186 lärare och 160,137
inskrifna studerande. För utbildning af lärare
och lärarinnor (hvilka senare utgöra flertalet)
finnas seminarier, men då dessas antal ännu är alltför
ringa, måste undervisningen flerestädes anförtros
åt alldeles oerfarna personer. Lärare tillsättas
i allmänhet endast för en kort tid
(1–2 år). För negrerna finnas särskilda skolor.
I Washington upprättades 1867 en »National bureau
of education» för insamlande af statistiska uppgifter
rörande skolväsendet. Men då ingen lag ålägger
de särskilda staterna att insända dylika uppgifter,
finnes ingen fullständig statistik öfver skolorna.
Vetenskapliga föreningar finnas i nästan alla större
städer. Den förnämsta vetenskapliga anstalten
är Smithsonian institution (se d. o.) i Washington.
Ett stort inflytande på folkbildningen utöfva
tidningarna, som ingenstädes läsas flitigare
än i Amerika. 1880 utkommo ej mindre än 11,403
tidningar och tidskrifter (deraf 980 dagliga) med
en upplaga af 31,178,000 exemplar. Af dessa
voro 10,625 på engelska och 778 på andra språk;
de religiösa voro 574.

Materiel odling. En betydlig del af arealen egnar
sig förträffligt för jordbruk, och alla europeiska
sädesslag kunna odlas. Det sätt, på hvilket jordbruket
bedrifves, är mycket olika alltefter läge, klimatiska
förhållanden och den historiska utvecklingen. I
de äldre staterna är jorden till allra största
delen i enskild ego; i 19 af de nyare staterna
och 8 territorier eger unionen ännu en betydlig
jordareal, s. k. Public lands l. kongressland, som
enligt officiel uppgift d. 30 Juni 1886 omfattade ej
mindre än 3,930,053 qvkm. indelad jord. Kongressen
låter nämligen genom ett särskildt ämbetsverk,
»Government land office», uppmäta sin jord, fördela
den i qvadrater, townships, af 36 eng. qvadratmil
(93,24 qvkm.) samt ytterligare skifta dessa i 36
rutor, s. k. sections, af 1 eng. qv.-mil (640 acres
l. 259 har). Genom förordningar af 1785 och 1787
bestämde kongressen, att den 16:de sektionen skulle
anslås till de offentliga skolornas underhåll i alla
nybildade stater, som i framtiden kunde vinna inträde
i unionen, och 1848 beslöt den, att alla nya stater
skulle såsom gåfva till skolorna erhålla äfven den
36:te sektionen, så att de stater, som derefter
bildats, hafva till skänks bekommit 1/18 af sitt
område. Vid försäljningen erhåller derjämte staten
5 proc. af försäljningssumman, deraf 3/5 användas
till anläggning och underhåll af vägar, resten till
folkundervisningen. »Public lands» indelas i två
klasser, af hvilka enligt den s. k. förköpslagen
(preemption law) af 1841 den ena säljes för 1 1/4
doll., den andra för 2 1/2 doll. pr acre, alltefter
som landet ligger på större eller mindre afstånd
från jernväg. Dervid är dock fäst det vilkor att
köparen på det utsedda landstycket lägger grunden
till ett hus eller att han utfört annat arbete, som
ådagalägger hans afsigt att göra det till sitt hem. Om
han sedan inom ett år efter sin anmälan i vederbörande
landskontor styrker, att han minst 6 månader haft
sitt hem på platsen och fortsatt odlingen, kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free