- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1235-1236

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater (United states of America), Förenta staterna l. Nord-amerikanska unionen, den stora förbundsrepubliken i Nord-Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

unionen, i 14 år hafva varit der bosatt samt fyllt 35
år. Valet sker på följande sätt. Inom hvarje stat
utses lika många elektorer, som staten har ledamöter
i kongressens båda hus (elektorernas antal är således
f. n. 401). Ingen medlem af kongressen eller någon
unionens ämbetsman kan utses till elektor. Hvarje
stat bestämmer sättet för elektorsvalet (i allmänhet
sker detta direkt af alla röstberättigade), men
dagen är af kongressen bestämd till tisdagen efter
första måndagen i Nov. Elektorerna sammanträda för
hvarje stat särskildt första onsdagen i Dec. och
afgifva genom särskilda valsedlar sina röster
på president och vicepresident. Valprotokollen
insändas till senatens talman i Washington, hvilken
på andra onsdagen i Febr. i offentlig session af
båda husen öppnar protokollen och sammanräknar
rösterna. Har ingen bland kandidaterna fått absolut
pluralitet, väljer representanternas hus omedelbart
genom röstsedlar president bland de tre, som fått
de flesta elektorsrösterna. Vid detta val hafva
hvarje stats representanter tillsammans blott 1
röst. Vicepresident blifver den, som fått absolut
pluralitet af elektorernas röster; i motsatt fall
utses han af senaten bland de två kandidaterna, som
fått högsta röstetalet af elektorerna. Presidenten
och vicepresidenten tillträda sina ämbeten efter
aflagd ed d. 4 Mars året efter valet (hvilket i
allmänhet sammanfaller med skottåren). Presidenten
har som ämbetsbostad »Hvita huset» i Washington,
i årslön 50,000 doll. samt ett anslag af 14,300
doll. till aflöning af sina tjenstemän. – Presidenten
står i spetsen för hela statsförvaltningen, har
högsta befälet öfver krigsmakten, representerar
förbundsstaten hos främmande makter samt eger
benådningsrätt utom för riksrättsdomar. Han kan
hvarken förklara krig eller sluta fred, men han kan
ingå fördrag med främmande makter, dock med vilkor
att 2/3 af senatens medlemmar dertill gifva sitt
bifall. Likaledes utnämner han och afskedar unionens
ämbetsmän, men med senatens godkännande. Presidenten
kan icke framlägga lagförslag för kongressen,
men kan skriftligen fästa dess uppmärksamhet på
hvad han anser nödigt och nyttigt för unionen. Ett
lagförslag, som är antaget af båda husen, framlägges
för presidenten till stadfästelse. Han kan då antingen
stadfästa det eller inom 10 dagar återsända det med
invändningar och anmärkningar till kongressen för ny
behandling. Rösta då 2/3 af närvarande ledamöter i
hvartdera huset för förslaget, blifver det utan vidare
gällande. Presidenten har således endast suspensivt
veto. Presidenten kan för förräderi, bestickning eller
andra grofva brott och förseelser af representanternas
hus ställas till åtal inför senaten, som utgör
riksrätt (High court of impeachment). Ordföranden i
högsta domstolen är då senatens talman. Med 2/3 af
rösterna kan senaten döma presidenten till ämbetets
förlust, ej till annat straff. Men efter skedd
afsättning kan han anklagas inför vanlig domstol
och dömas till det straff lagen bestämmer. På samma
sätt kan hvarje unionens tjenstemän åtalas inför
senaten och afsättas. – Förvaltningen ledes af 7
departementschefer, hvilka bilda kabinettet: secretary of state
(statssekreteraren l. utrikesministern),
secretary of the treasury (finansministern),
secretary of war (krigsministern), secretary
of the navy (sjöministern), secretary of the
interior (inrikesministern), postmaster-general
(generalpostdirektören) och attorney-general
(generaladvokaten). Hvar och en af dessa har en årlig
lön af 8,000 doll. Under inrikesministern, hvilkens
ämbete inrättades först 1849, sortera byråarna för
statsländerierna, indianärendena, patent, pensioner,
census, jordbruk och undervisning. De öfriga
departementen inrättades 1789 (marindepartementet
1798). Ministrarna, liksom presidenten, ega ej rätt
att deltaga i kongressens förhandlingar.

Liksom den allmänna förvaltningen och hela den öfriga
författningen är dubbel, unionens och de enskilda
staternas, så finnas ock särskilda unionsdomstolar och
särskilda staternas domstolar. Alla unionens domare
utnämnas för lifstid af presidenten med senatens
bifall samt kunna afsättas endast efter ransakning
och dom af senaten. Unionsdomstolarna tillkommer
en vidsträckt befogenhet, i det de ega att tolka
grundlagen samt kunna förklara de enskilda staternas
och kongressens alla beslut och lagar för ogiltiga,
om de stå i strid med förbundsförfattningen. De
skipa i främsta rummet lag i alla frågor, som höra
under unionens myndighetsområde. De döma i mål rörande
ministrar och konsuler, i mål, der unionen är part,
i tvister mellan olika stater, mellan en stat och
enskilda medborgare i en annan stat, mellan
medborgare i olika stater, mellan medborgare i en
och samma stat, som göra anspråk på landförläningar
i annan stat, samt mellan en stat och medborgare
i densamma å ena sidan samt främmande stater eller
medborgare å andra sidan. Unionsdomstolarna bestå af
3 instanser: distriktsdomstolar, kretsdomstolar och
Högsta domstolen. Hvarje stat är delad i 1–3 distrikt,
hvart och ett med en särskild domare, som har till
sitt biträde en »district attorney» och en
»United-states-marshal» (exekutiv rättstjenare).
Kretsarna äro 9, omfattande hvar och en 3–7
stater. Hvar kretsdomstol (circuit court)
består af en ordförande, som tillika är ledamot
i Högsta domstolen, och en bisittare, som
bor i kretsen. Kretsting hållas 2 gånger om året.
Några nyare stater tillhöra icke någon krets, hvarför
deras distriktsdomstolar ega samma befogenhet
som eljest kretsdomstolarna. Hvarje territorium
har en underrätt, bestående af en ordförande,
2 »associate justices», en attorney och en
»United-states-marshal». Högsta domstolen
(Supreme court) är forum i alla frågor, som
röra ministrar och konsuler, eller i hvilka
en stat är part. I öfrigt vädjas till Supreme
court från kretsdomstolarna. Den består af 9
ledamöter och håller årligen i Washington
en session, som börjar andra måndagen
i Okt. Dessutom finnes i Washington en
för hela unionen gemensam Court of claims,
som afgör fordringsanspråk mot regeringen och
består af 5 ledamöter. Från denna kan vädjas till
Högsta domstolen. – Grundvalen för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free