- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1237-1238

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater (United states of America), Förenta staterna l. Nord-amerikanska unionen, den stora förbundsrepubliken i Nord-Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

amerikanska rätten bildar den engelska »Cominon law», med
mångfaldiga, af lokala behof framkallade ändringar och
tillägg. I Louisiana gäller ännu den gamla franska,
i Florida och New Mexico den spanska rätten. Jury
begagnas vid alla domstolar. I alla frågor, som icke
falla under unionsdomstolarnas kompetens, ordnar
hvarje enskild stat sitt rättsväsende efter behag. Den
har sin särskilda öfverdomstol, circuit courts, court
of common pleas och fredsdomare. Domarena utnämnas
endast för vissa år, än af lagstiftande församlingen,
än af guvernören, än af folket. Domareplatser
bortgifvas såsom partibelöningar, och man väntar
af den valde, att han visar sig erkänsam. På
samma sätt förfares vid utnämning af statens och
kommunens tjenstemän. Förlorar ett parti makten,
afsättes nästan hela ämbetsmannakåren af det nya
parti, som kommer till styret. Följderna af ett
sådant system äro att statskassan plundras och att
hvarken kongressrepresentanterna eller ämbetsmännen
njuta anseende för redbarhet. Korruptionen herskar
t. o. m. i de högsta ämbetsmannakretsarna. (Jfr
St. A. Bille: »Folkeligt selvstyre i de Forenede
stater» i »Nordisk tidskrift», 1885.)

Hvarje medborgare i en stat åtnjuter alla rättigheter
och förmåner, som medborgarna i öfriga stater
åtnjuta. Alla, som äro födda i Förenta staterna utan
att bero af utländsk makt, äro amerikanska medborgare
med undantag af icke beskattade indianer. En
invandrare erhåller aktiv medborgarerätt, om han
förklarar inför myndigheterna, att han har för
afsigt att blifva amerikansk medborgare och om
han 5 år efter denna förklaring aflägger ed på
författningen. Men han eger redan förut de flesta
rättigheter, utom att han hvarken är röstberättigad
eller valbar. Företrädesrättigheter till följd af börd
eller stånd, äfvensom adelstitlar äro författningen
obekanta. Grundlagen tillförsäkrar yttrande-, tryck-
och församlingsfrihet. Full politisk rösträtt hafva
qvinnorna endast i Wyoming (sedan 1869), Utah och
Washington; i Massachusetts, New York och några
andra stater hafva de rösträtt i frågor rörande
skolväsendet och i ett par stater derjämte allmän
kommunal rösträtt. Förslag om att förklara qvinnan
valbar till kongressledamot hafva flere gånger
framlagts, men hittills afslagits.

De enskilda staternas författningar få icke innehålla
något, som strider mot unionsförfattningen. Deras
regeringar äro bildade efter unionsregeringens
mönster. Hvar stat har en guvernör (governor)
och en lagstiftande församling på två kamrar
(representanthus och senat). Alla staters
författningar öfverensstämma i sina grunddrag, ehuru
i enskildheter många afvikelser förekomma. Ändring i
en stats författning vidtages, endast om förslaget
dertill godkännes af flertalet röstande vid allmän
folkomröstning. Staterna äro delade i counties,
grefskap (Louisiana i parishes), hvart och ett med
en styresman, som i de äldre staterna bär titeln
»sherif», samt en underdomstol, från hvilken vädjas
till circuit court och derifrån till statens högsta
domstol, hvilken dömer i sista hand i alla
frågor, som icke angå unionsärenden. Ytterst
hvilar såväl unionens som de enskilda staternas
förvaltning på den vidsträcktaste kommunala
sjelfstyrelse. Kommunen (the township) afgör på
kommunalstämman (the townmeeting), der hvarje
myndig medborgare, som bott någon kortare tid
i kommunen, har rösträtt (men blott 1 röst), sina
angelägenheter, utan att någon stadfästelse af stats-
eller unionsstyrelse behöfves. Stämman utser för
viss tid styrelser eller tjenstemän att verkställa
besluten. I städerna väljas borgmästare (mayor)
och rådmän (aldermen).

Territorierna lyda omedelbart under kongressen. För
hvarje territorium utser presidenten en guvernör
och andra ämbetsmän för 4 år. För öfrigt har hvart
territorium en lagstiftande församling: en senat
af högst 12 och ett representanthus af högst 24
medlemmar, hvilka äro valda för 2 år och sammanträda
hvartannat år. När ett territorium uppnått så stor
folkmängd, som motsvarar en representant
i kongressen, kan det upptagas som stat i unionen.

Statsskulden utgjorde 1791 omkr 75,5 mill. doll.,
1812 omkr. 45 mill., men hade 1816 stigit till
127 mill. 1835 var den nästan betald, men steg
genom mejikanska kriget till 68 mill. (1851). Vid
borgerliga krigets utbrott 1861 utgjorde den
omkr. 90,5 mill. doll., men steg under detta till
den ofantliga summan af 2,773 mill. doll. Sedan
dess har den genom af betalningar reducerats,
så att den d. 1 Nov. 1886 utgjorde endast 1,354,3
mill. doll. Den 1 Febr. 1887 utestodo blott för 50
mill. 3 proc. obligationer ouppsagda, efter hvilkas
afbetalning den räntebärande skulden, frånsedt de
för Pacific-jernvägarna emitterade s. k. currency
bonds, består af endast 250 mill. till 4 1/2 proc.,
förfallna 1891, och 737 1/4 mill. till 4 proc.,
förfallna 1907. Inkomsterna för finansåret 1885–86
uppgingo till 336,4 mill. doll. (deraf tullar 192,9
mill., skatt på bränvin. öl, tobak, banker etc. till
116,8 mill., försäljning af kongressland 5,6 mill.,
andra inkomster 21 mill.), utgifterna till 242,5
mill. doll., deraf förvaltningskostnader 22 mill.,
pensioner 63,4 mill., landtförsvaret 34,3 mill.,
flottan 13,9 mill, räntor på statsskulden 50,6 mill.,
hvarjehanda utgifter, såsom allmänna byggnader,
fyrar o. s. v., 48 mill. doll. Staters, territoriers,
grefskaps och kommuners skulder uppgingo 1880 till
1,056,6 mill doll. För unionens ändamål upptagas inga
direkta personella skatter, men den personella och
reella förmögenheten taxeras i de flesta stater. Den
beskattade reella och personella förmögenheten uppgafs
för de senaste åren (i de flesta staterna för 1886
och 1885) till 21,387,4 mill. doll.

Armén står under nominelt befäl af presidenten, under
inspektion af en general och under krigsministerns
förvaltning. Dess styrka bestämmes för viss tid
af senaten och skall f. n. (1887) utgöra högst
2,155 officerare och 25,470 man. Armén består af 25
infanteriregementen (n:o 24 och 25 äro bildade af
färgade) på 8 aktiva och
2 depotkompanier, 10 kavalleriregementen (n:o

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free