- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1239-1240

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater (United states of America), Förenta staterna l. Nord-amerikanska unionen, den stora förbundsrepubliken i Nord-Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

9 och 10 af färgade) på 12 kompanier, 5
artilleriregementen på 12 batterier och 1
ingeniörbataljon på 5 kompanier. Armén är delad
mellan 3 militärdivisioner, som i sin ordning
sönderfalla i departement. Trupperna äro kringspridda
i små garnisoner i städerna och i gränsfästen,
men sammandragas, der det låter sig göra, en gång
om året till öfningar i regemente eller större
styrka af olika vapen. Manskapet anskaffas genom
värfning på 5 år, hvilken kan förnyas intill 25 års
tjenstetid. Trots 30 dollars handpenning och 13–21
dollars månadssold för den obefordrade kan styrkan
sällan hållas fulltalig. Officerarna, som utgå ur
landets bildade klasser (ingen färgad får i fredstid
blifva officer), erhålla en förträfflig utbildning i
militärskolan i West Point, hvarefter artilleriskolan
i Monroe och ingeniörskolan i Willets Point
sörja för den vidare utbildningen af artilleri-
och ingeniörofficerare. Beväpning och utrustning
äro goda liksom äfven truppernas duglighet. – Utom
den stående armén finnes äfven en milis, hvilken
hvarje man är skyldig tillhöra från sitt 18:de till
sitt 45:te år, men hvars värde torde vara ganska
tvifvelaktigt. Dess uppställande i krigstid tillkommer
de olika staterna. För krigstid räknar man äfven
på uppställandet af en armé frivilliga. – Landets
befästningar utgöras af träfästen mot indianerna,
hvarjämte de förnämsta hamnarna skyddas af jordverk.

Krigsflottan bestod i början af 1887 af 19 monitorer,
2 rammfartyg, 2 torpedobåtar, 6 pansarklädda kryssare
(deraf 3 under byggnad), 1 avisoångare, 2 kryssare
af 1:sta klass (deraf 1 under byggnad), 9 gamla
korvetter, 17 mindre skruffartyg, 3 hjulfartyg,
några kustmätnings-, hamn- och segelfartyg samt
16 ångjakter. Nästan alla fartygen äro gamla
och icke längre lämpliga för krigsbruk. Men man
har för afsigt att betydligt förstärka flottan,
närmast genom att bygga svårt armerade kryssare,
pansarkanonbåtar och torpedobåtar. Äfven kustförsvaret
skall stärkas. – Den aktiva personalen bestod i Juli
1886 af 1,769 officerare, läkare och ingeniörer,
187 matrosunderofficerare, 7,500 matroser och 750
skeppsgossar Sjösoldaterna äro organiserade till
en marinkår, bestående af 2,095 man. Unionen har
skeppsvarf i Brooklyn, Charlestown vid Boston, Gosport
nära Norfolk, Va., Kittery midt emot Portsmouth,
N. H., League Island nedanför Filadelfia, Mare Island
nära San Fransisco, New London, Conn., Pensacola,
Fla., och Washington. Unionens sjökrigsskola
(Naval academy) i Annapolis öppnades 1845. Hvarje
kongressledamot har rätt att föreslå en kadett till
intagning i skolan; dessutom utnämnas 1 för District
of Columbia och 10 af presidenten. Hvarje kadett
erhåller 500 doll. om året. Kursen i skolan är 6-årig
(de 2 sista åren till sjös).

Unionens vapen består af en svart örn med utbredda
vingar, som i venstra foten håller ett pilknippe,
i högra en olivqvist och på bröstet bär en i två
fält delad sköld, hvars öfre fält är blått, med 13
stjernor (antalet ursprungliga stater) eller ock så
många stjernor, som
unionen räknar stater, och hvars nedre fält är silfver,
med 6 röda, lodräta balkar. Örnen håller i näbben ett
öfver hufvudet fladdrande band, som bär inskriften: »E
pluribus unum» (Af flere blef ett). Flaggan består af
7 röda och 6 hvita horisontala omvexlande strimmor; i
öfre (inre) hörnet är en blå qvadrat med (antingen 13
eller) så många stjernor, som unionen räknar stater.

Historia. Det land, som i våra dagar kallas
Nord-Amerikas Förenta stater, beboddes under den
förhistoriska tiden af en stam, som att döma efter
fornlemningarna (se Amerikanska fornlemningar)
stod på en högre kultur än de indianfolk (algonkin,
irokeser, apalacher, sioux, oregon- och sonoriska
folk m. fl., se vidare Indianer), som européerna
påträffade vid besittningstagandet af landet. Den
förste europé, som beträdde nuv. Förenta staternas
område, var isländaren Leif den lycklige (se denne),
Erik rödes son, hvilken omkr. år 1000 landade på
östra kusten. Det nyupptäckta landet, hvilket af
Leif och hans män kallades »Vinland», blef under
den följande tiden målet för många färder, och
resor från Grönland till Vinland omtalas ännu så
sent som i midten af 14:de årh. Upptäckten råkade
emellertid i glömska. När Giovanni och
Sebastiano Caboto 1497 landade på Nord-Amerikas östra
kust och följde den ett stycke åt söder, var det
på visst sätt ett nytt fastland, som drogs inom
området för de europeiska folkens vetgirighet och
vinningslystnad. Under 1500-talet blef denna kontinent
målet för många forskningsresor. Spaniorerna upptäckte
Florida, följde Mississippis nedre lopp och eröfrade
Mejico. Fransmännen besökte trakterna omkring S:t
Lawrence-viken, foro uppför S:t Lawrence-floden
och började tidigt jämte engelsmännen att idka
fiske på bankarna vid Newfoundland. Sökandet efter
nordvestpassagen medförde upptäckter inom det arktiska
Nord-Amerika, och den östra kusten af nuv. Förenta
staterna följdes på stora sträckor af spaniorer,
fransmän och engelsmän. Det dröjde emellertid
länge, innan en europeisk kolonisation uppstod
inom denna del af Amerika. Det äldsta varaktiga
nybygge, som der grundades af européer, torde hafva
varit S:t Augustine i Florida, anlagdt 1565 af
Pedro Menendez under en strid mellan spaniorer och
franska hugenotter. 1585 gjordes genom Sir Walter
Raleigh
ett försök att anlägga en engelsk koloni på
ön Roanoke vid kusten af Nord-Carolina. Försöket
misslyckades. Inom några år var kolonien försvunnen,
och det enda, som återstod af hela företaget var,
utom en vidgad kännedom af Nya verlden, namnet
Virginia, af Raleigh gifvet åt det land, der han
förgäfves sökt plantera engelsk bildning. Englands
kolonisation i Amerika började på allvar först under
Jakob I:s regering genom tvänne handelssällskap,
de s. k. London- och Plymouthkompanierna, hvilka
1606 erhöllo sina privilegier. Redan 1607 anlade
Londonkompaniet i Virginia, nära Jamesflodens utlopp
i Chesapeakviken, det äldsta engelska nybygget i
Amerika. Det tillväxte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free