- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1259-1260

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordencrantz, Anders - Nordenfalk, Johan - Nordenfelt, Torsten Vilhelm - Nordenfelts kanon. Se Maskinkanon - Nordenflycht, Hedvig Charlotta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lofvade göra, ehuru det sedan afstod från
företaget. Vid riksdagen 1760 spelade N. en
vigtig rol. Hans »Vördsamma föreställning», som
väckt rådets förbittring, mottogs välvilligt af
ständerna och utdelades ibland riksdagsmännen. En
tid senare meddelade han, att han utarbetat ett
vidlyftigt verk rörande orsakerna till oredan i
penningväsendet och botemedlen derför, hvilket
han ville meddela för ett af honom sjelf utsedt
riksdagsutskott. Ständerna biföllo hans begäran, och
han fick utse 48 ledamöter ur de tre högre stånden,
som genomgingo hans arbete. Han sökte uppvisa, att
det onda hufvudsakligen hade sin orsak i svekfulla
anläggningar af exportörerna, bankens låntagare och
bankofullmäktige. Han yrkade, att alla bankolån på
utförselvaror och bruksegendomar måtte förbjudas
m. m., som ej behagade hattpartiets ledande män,
och som derför ej ledde till några följder. Sedan
föranstaltades emot honom en politisk anklagelse för
den skrift, som han vid riksdagens början inlemnat,
och som då blifvit så väl mottagen. En deputation
nedsattes att döma honom, men hela frågan fick snart
förfalla. Mot slutet af riksdagen steg hans inflytande
igen, hans förslag till kursens sänkande godkändes af
adeln. Hans arbete om tryckfriheten, som 1756 tagits
i beslag, fick nu utkomma. Straxt före 1765–66 års
riksdag utgaf han en ny, med de svåraste beskyllningar
mot hattarna späckad bok. Denna trycktes i Hamburg
för att insmugglas till Sverige, hvilket man dock
lyckades omintetgöra. (Så vidt man vet, finnes endast
ett exemplar af denna bok, i Upsala univ:s bibliotek;
det är sammansatt af korrektur- eller reviderark.) Vid
1765 års, för hattarna så ödesdigra riksdag var
han således sjelfskrifven till medlem af sekreta
utskottet, der han tog en verksam del i kursens
fastställande och tryckfrihetens medgifvande. Äfven
i räfsten med det gamla systemets män tog han lifligt
del; och då hattarna 1769 åter kommo till makten, var
N. fortfarande deras förbittrade motståndare, som ännu
vid fyllda 75 år mot dem utslungade sina häftiga och
tunglästa anfallsskrifter: Tankar om Hemligheter,
Tysthets-Eder
etc. (1769–71). Alla N:s skrifter
utgåfvos anonymt. Han afled i Stockholm d. 19 Juli
1772. J. Fr. N.

Nordenfalk, Johan, friherre, justitiestatsminister,
född d. 9 Sept. 1796 på Gålsjö bruk i Boteå
socken, Ångermanland, gjorde 1815–16 juridiska
studier i Upsala, blef 1823 assessor i Svea
hofrätt och förordnades s. å. att förestå ett
revisionssekreterareämbete. 1825 utnämndes han till
protokollssekreterare i K. M:ts kansli och 1826 till
förste expeditionssekreterare. I Mars 1828 blef han
tillförordnad statssekreterare för krigsärendena och
i Sept. s. å. innehafvare af denna post, på hvilken
han vid 1828–30 års riksdag hade heta duster med
riddarhusoppositionens hufvudman, Anckarsvärd, och
med öfverstelöjtnant Gustaf Hierta, hvilken ansågs
hafva gjort sig förhoppning om platsen. 1831 lemnade
N. denna, enligt uppgift till följd af en öfverilning
af Karl XIV Johan några månader förut. N. bosatte
sig nu på sin egendom Blekhem i Törnsfalls socken af
Kalmar län samt egnade sig åt vården af en vidlyftig
enskild ekonomi och ortens intressen. 1838 erhöll
han friherrlig värdighet. Vid 1840–41 års riksdag
talade han på riddarhuset för representationens
ombildning och införandet af riksdagar hvart annat
år. Sedan vid slutet af samma riksdag åtskilliga
bland Sveriges jordegare tillsatt en komité för att
förbereda införandet af en allmän hypoteksbank vardt
N. den verksammaste ledamoten af denna komité samt
utgaf broschyren Om en allmän hypoteksinrättning
för svenska jordegare jämte förslag till reglemente

(1842), nitton år före hypoteksbankens slutliga
stiftande. Efter Oskar I:s tronbestigning kallades han
i Maj 1844 till konsultativt statsråd och efterträdde
vid slutet af samma år frih. L. H. Gyllenhaal
såsom justitiestatsminister. N. afled d. 9 Mars
1846. Han hade s. å. kallats till hedersledamot af
Landtbruksakademien.

Nordenfelt, Torsten Vilhelm, industriidkare,
född d. 1 Mars 1842 i Örby socken, Marks härad
(Elfsborgs län), genomgick Teknologiska institutet,
arbetade derefter 1861–62 såsom nivellör vid
statens jernvägar, var 1862–66 anställd i London
hos en försäljare af svenskt jern och etablerade
sig sistn. år i den engelska hufvudstaden såsom
grosshandlare, först under firma Tidén & Nordenfelt,
sedermera under egen firma för försäljning af jern
och jernvägsmateriel. Han har på 1880-talet i Sverige
och England grundat etablissement för tillverkning
af Palmcrantz’ kulspruta, Nordenfelts kulspruta (se
Kulspruta), Nordenfelts kanon (se Maskinkanon) och
Nordenfelts undervattensbåt (se Undervattensbåt). De
tre sistnämnda uppfinningarna, hvilka bära N:s namn,
hafva under hans ledning utarbetats af ingeniörer
i hans tjenst. N. är chef för Nordenfelt Guns and
ammunition company limited, hvilket eger Stockholms
vapenfabrik (se Karlsvik), en ammunitionsfabrik i
Dartford och en vapenfabrik i London samt f. n. (1887)
ämnar uppbygga en större fabrik vid Erith invid
London. Dessutom har N. i England bildat ett bolag
för fiskes bedrifvande i stor skala. Han fick 1885
af Oskar II titeln kammarherre.

Nordenfelts kanon. Se Maskinkanon.

Nordenflycht, Hedvig Charlotta, skaldinna, föddes
i Stockholm d. 28 Nov. 1718. Redan i sin späda
ålder visade hon afgjord håg för läsning och
studier, liksom en bestämd motvilja för egentliga
fruntimmerssysselsättningar. Hon fick läsa tyska och
något latin för sin yngre broders informator, lärde
sig äfven musik, men uppväxte för öfrigt utan studier
ända till sitt trettonde år, då fadern, kamreraren
Anders N., bosatte sig på landet och större frihet
lemnades henne. Redan då började hennes poetiska
anlag gifva sig luft; några stycken från denna tid
äro intagna i hennes stora samling (se nedan). Kort
derpå gjorde hon bekantskap med en ung mekaniker,
Johan Tideman, som blef hennes lärare i filosofi och
genom sitt ljusa förstånd och sin rena vandel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0636.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free