- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1283-1284

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Nordensvan, Georg Gustaf - Norderney (»norra ön»), smal ö på kusten af Ostfriesland - Norderön, socken i Jämtlands län - Nordewall, Erik - Nordfjord, landskap i Nordre Bergenhus amt, Norge - 1. Nordforss, Karl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den militära banan. Han var derefter elev vid
Akademien för de fria konsterna 1877–82 och
redaktionssekreterare vid »Ny illustrerad tidning»
1883–86 samt blef 1885 redaktör för kalendern
»Nornan». Bland de yngre novellisterna intager
N. en bemärkt plats. Han har utgifvit flere
romaner och berättelsesamlingar: Framtidsmän
(1877), I kasernen, Sven Svenssons minnen
från krigarlivet
(1878), Skattsökarne (1880),
Guido. Ur Bobs efterlemnade papper (s. å.), I
harnesk
(1882), Penseldrag. Skizzer och studier
(1883), Skuggspel. Tidsbilder (1884), den friska
konstnärsnovellen Figge (1885) och Lek. Novelletter
(1887). Dessutom har han författat en beskrifning
öfver Gripsholm (1880) samt en mängd konst- och
literaturkritiska uppsatser i tidskrifter och
tidningar.

Norderney (»norra ön»), smal ö på
kusten af Ostfriesland, tillhörande
preuss. regeringsomr. Aurich (prov. Hannover),
har en areal af 25 qvkm. och hade 1880 2,114 innev.,
till större delen fiskare och sjömän, alla af oblandad
frisisk börd, bosatta i byn N. på öns vestra ände. Ön
är den förnämsta tyska hafsbadanstalten vid Nordsjön
och besökes af omkr. 12,000 badgäster årligen. Under
ebb kan man till fots eller i vagn passera det grunda
vattnet mellan ön och fastlandet.

Norderön, socken i Jämtlands län, Hallens
tingslag. Areal 5,529 har. 258 innev. (1886). Annex
till Sunne, Hernösands stift, Jämtlands östra
kontrakt.

Nordewall, Erik, mekaniker, föddes i Öfver-Kalix d. 2
Juli 1753, blef student i Upsala 1770 samt studerade
under Meldercreutz geometri och fortifikation. 1774
ingick han som auskultant i Bergskollegium och
erhöll s. å. uppdrag att verkställa afvägningarna
för Strömsholms kanal. 1775 antogs han till
byggmästare vid Hjelmare slussverk och 1778 vid
Strömsholms kanalbyggnad, hvilken befattning han
innehade till 1784. Efter sin lärare Rinman mottog
N. 1784 styrelsen öfver Eskilstuna fristad och var
1787–99 ordningsman derstädes. Af direktionen för
Elfdalens porfyrverk kallades han 1788 att inrätta
verken för stenens upphemtning och utse plats för nya
anläggningar. 1790 erhöll N. af brukssocieteten en
lifstidspension, dels såsom belöning för Afhandling
om mekaniken, med tillämpning i synnerhet till bruk
och bergverk,
hvars första del han då inlemnat
(tryckt 1800), dels för att såsom bergsmekaniker
uppgöra planer för större byggnader inom bergslagen
och handleda studerande i denna vetenskapsgren. Sitt
kanske förnämsta verk utförde emellertid N., då
han, af direktionen för Trollhätte kanalbyggnad
tillkallad att granska planerna för kanalens ledande
förbi det väldiga vattenfallet, förkastade dem och
framlade det djerfva förslaget att bryta sig midt
genom berget. Detta gillades, och 1795 flyttade
N. till Trollhättan samt qvarstannade, till dess
kanalen 1800 blef färdig och segelbar. Äfven andra
företag af vigt påkallade under tiden hans insigt och
kraft, t. ex. byggandet af en damm för skyddande af
Dannemoraverken mot Grufsjöns
öfversvämningar, ordnandet af Norrbros södra del,
förflyttningen af Söderhamns gevärsfaktori till Karl
Gustafs stad och inrättandet af vattenverken och
maskinerna der. Han fullbordade ännu ett betydande
verk, nämligen Södertelge kanal, hvars hela utförande
från 1803 till 1819 han planlade och ledde. –
N. utnämndes till finsmidesdirektör i Eskilstuna
1799, major-mekanikus 1801 och öfverstelöjtnant vid
flottans mekaniska kår 1819. Han upphöjdes 1816 i
adligt stånd (han hette förut Nordwall). N. afled
i Stockholm d. 2 Maj 1835. Vetenskapsakademien,
af hvilken han 1794 blef ledamot, präglade
efter hans död en minnespenning öfver honom.
-rn.

Nordfjord, landskap i Nordre Bergenhus amt,
Norge, omfattar norra delen af det s. k. Fjordene
(det forna Firdafylke), som ligger kring den djupt
inträngande Nordfjorden, hvars omgifningar höra till
de vildaste och mest storartade trakter i Norge. I
dess yttre del reser sig fjället Gjegnalunden (1,725
m.), med stora, föga undersökta isbräer, längre
in Jostedalsbräen, hvars utlöpare stiga brant ur
hafvet till en höjd af 1,500–2,038 m. Genom ett lågt
pass leder en väg mot n. till Söndmöre, en annan af
turister mycket anlitad postväg mot s. till Söndfjord
och Sogn. Åt ö. är en fjällväg under byggnad till
Gudbrandsdalen. N. bildar tillsammans med Söndfjord
ett »fogderi», men utgör ett eget »sorenskrifveri»,
hvilket är deladt på 8 härad, Gloppen, Bredeim,
Indviken, Stryn, Eid, Hornindal, Daviken och
Selö. 22,539 innev. (1875). N. är stamhållet för
en egen småväxt hästras, »fjordhästarna», hvilka
hvarje år i Juni föras österut till marknaderna i
Gudbrandsdalen. Y. N.

1. Nordforss, Karl Gustaf, teaterförfattare, föddes i
Malingsbo, Dalarna, d. 2 Aug. 1763 och var son till
dåv. brukspredikanten A. Nohrfors. Efter att en tid
hafva varit bruksbokhållare begaf han sig 1785 till
Stockholm och blef s. å. accisskrifvare vid tullverket
samt inledde bekantskap med flere framstående unga
män, en Thorild, Lidner, Kraus m. fl. När kriget
1788 utbröt, antogs han, som i ett skaldebref till
konungen framställt sin begäran derom, såsom volontär
vid artilleriet, gynnades af G. M. Armfelt samt blef
auditör vid Nylands regemente och s. å. öfverauditör
vid de under Armfelts befäl sammandragna trupperna
mot norska gränsen. Under sin vistelse i Finland
författade han ett Ode til svenska armén (1788), det
första i tryck synliga profvet på hans lättflytande
och angenäma verstalang. Äfven 1789 deltog han
från Aug. i åtskilliga operationer, bl. a. såsom
Armfelts adjutant i affären på Elgsjö. Sin ledighet
använde han till vittra sysselsättningar och vann
s. å. Svenska akademiens stora pris för en Sång
öfver Baltzar Horn.
Efter krigets slut tjenstgjorde
han såsom regementsqvartermästare vid Göta garde,
utnämndes 1794 till kapten och 1798 till major vid
regementet, men tog samma år afsked och placerades i
generalstaben. Han utnämndes 1802 till öfveradjutant,
blef 1812 öfverstelöjtnant i armén och fick 1815
öfverstes n. h. o. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free