- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1287-1288

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Nordgren, Karl Vilhelm - 2. Nordgren, Axel - Nordgren, Anna - Nord-Guinea-strömmen (l. endast Guinea-strömmen). Se Haf, sp. 474 - Nordharen. Se Hardjuren - Nordhausen, stad i preuss. regeringsomr. Erfurt (prov. Sachsen) - Nord-Holland. Se Holland 1. - Nordhordland, fögderi i nordvestra delen af Söndre Bergenhus amt - Nordhvalen. Se Grönlandshvalen - Nordhval-slägtet. Se Räthvalar - Nordhåttar. Se Bohus län, sp. 786 - Nordin, af, svensk adlig ätt - 1. Nordin, Johan Magnus af - 2. Nordin, Karl Johan af

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

porträttör samt verkade i denna egenskap till sin
död. Han afled i Stockholm 1857. En följd sina
porträttkopior af hans hand finnes å Skokloster. För
öfrigt äro hans taflor tämligen spridda i
hufvudstaden. -rn.

2. Nordgren, Axel, landskapsmålare, den föregåendes
son, föddes i Stockholm d. 5 Dec. 1828 och blef
elev vid konstakademien samt uppträdde sedan 1850
vid dennas utställningar. År 1851 företog han
på dåv. kronprinsens bekostnad sin utfärd till
Düsseldorf, hvarest Gude blef hans lärare, och der
han alltsedan varit bosatt, fastän han då och då i
sällskap med sin lärare föetagit studieresor till
Norge och Sverige. 1862 kallades N. till agré och
1868 till ledamot af svenska konstakademien. Hans
landskap, ofta med motiv från kusten, klippartier
och vinterdag, hafva dels gått till fäderneslandet,
synnerligast Stockholms konstförening, dels spridts i
Tyskland, Norge, Belgien och Holland. Han har deltagit
i och vunnit medaljer vid flere stora utställningar,
senast den i Wien, 1873. Hans målningar, liksom de
fleste svenske landskapsmålamas, »utmärka sig mera
genom färdens än liniernas, mera genom stämningens
än den plastiska formens skönhet». Den hårda,
karga natur N. hälst skildrar återgifves ofta »med
redbarhet och sanning, med friskhet och kraft, med
en sympati, som intager och värmer åskådaren». I
statens samlingar finnas sex af N:s taflor, af
dem fyra i Nationalmuseum: Landskap i Westfalen
(1856), Norskt kustlandskap (1866), Höstlandskap
(1870) och Kustlandskap med stugor. Vidare må
nämnas Parti från Jöringefjord, Vinterlandskap
i aftonstämning, Vattenfall i Romsdalen, En
sommardag vid kusten, Månuppgång vid svenska kusten

m. fl. Åtskilliga af hans taflor hafva blifvit
etsade, graverade i trä eller litografierade.
-rn.

Nordgren, Anna, målarinna, f. i Mariestad 1847, har
utbildat sig dels vid konstakademien i Stockholm,
dels hos Tony Robert-Fleury i Paris. Hon har
uppträdt med genrestycken vid flere inhemska
konstföreningars utställningar samt å »salongen»
i Paris. -rn.

Nord-Guinea-strömmen (l. endast Guinea-strömmen). Se
Haf, sp. 474.

Nordharen. Se Hardjuren.

Nordhausen, stad i preuss. regeringsomr. Erfurt
(prov. Sachsen), på södra sidan af Harz och vid
vestra änden af Goldne aue, vid den lilla ån Zorge,
som 10 km. längre ned förenar sig med Helme. 27,083
innev. (1885), de fleste protestanter. Gymnasium,
realgymnasium och högre flickskola. Vigtigaste
industrigrenen är bränvinsbränning, som bedrifves
i omkr. 70 brännerier. Derjämte hafva staden
och närmaste omgifningen stora ölbryggerier samt
andra fabriker. Staden kallas stundom »Tysklands
Cincinnati» med anledning af sin stora export af
fläsk, kött och korf. – N. omnämnes som fri riksstad
1220, men förlorade 1803 sin sjelfständighet
och förenades med Preussen, 1807 med konungariket
Westfalen och 1815 åter med Preussen.

Nord-Holland. Se Holland 1.

Nordhordland, fögderi i nordvestra delen af Söndre
Bergenhus amt med en areal af 4,148 qvkm. och 58,000
innevånare, omfattar 17 härad kring Bergen och vid
kusten norrut. Y. N.

Nordhvalen. Se Grönlandshvalen.

Nordhval-slägtet. Se Räthvalar.

Nordhåttar. Se Bohus län, sp. 786.

Nordin, af, svensk adlig ätt, af hvilken en gren egde
friherrlig värdighet, härstammar från magister Karl
Nordin
(f. 1712, d. 1773), hvilken var militärprest
och slutligen kyrkoherde i Bygdeå i Vesterbotten. Af
hans båda söner adlades den ene, Johan Magnus Nordin
(se N. 1), 1788 med namnet af N., och den andres,
biskopen Karl Gustaf Nordins, barn blefvo 1807 adlade
och adopterade på sin farbroders adliga ätt. Denne
hade emellertid 1800 erhållit friherrlig värdighet för
sig och äldste sonen, son efter son. Med hans son,
Karl Johan af N. (se N. 2), utdog den friherrliga
ätten 1850. Den adliga ätten utslocknade på
svärdssidan 1874.

1. Nordin, Johan Magnus af, friherre,
landshöfding, föddes i Stockholm d. 16 Juni
1746, började, efter juridiska studier i Upsala,
1766 tjenstgöra under Svea hofrätt samt blef
1770 landssekreterare i Gefleborgs län, 1774
häradshöfding i Gestriklands domsaga och 1777 lagman
öfver Vesternorrland. 1788 adlades han med namnet
af N., var 1788–90 vice landshöfding i Gefleborgs
län och 1790–1812 landshöfding i Kopparbergs län.
1800 blef han friherre. 1801 var han medlem af
statsrevisionen. Sin ålderdom tillbragte N. på sin
bruks- och landtegendom Forsbacka i Gestrikland.
Död derstädes d. 15 Mars 1825. Likasom sin ryktbare
broder, biskopen K. G. Nordin, var N. varmt
tillgifven det gustavianska huset och räknades till
dess förtrogne. Under riksdagen i Gefle 1792 hade
han uppdraget att i den ordinarie landshöfdingens
frånvaro vara befallningshafvande derstädes.
1822 blef N. hedersledamot af Landtbruksakademien.

2. Nordin, Karl Johan af, friherre, statsman, den
föregåendes son, föddes d. 6 Aug. 1785, egnade
sig till en början åt militäryrket och blef 1809
ryttmästare vid Lifgardet till häst. S. å. erhöll
han överstelöjtnants afsked. Han förvärfvade sig
derefter anseende såsom en skicklig och driftig
landthushållare, var vid riksdagarna 1815, 1817–18
och 1823 ledamot af statsutskottet samt deltog i
1822 års statsrevision m. fl. allmänna uppdrag.
1825 blef han statssekreterare för krigsärendena efter
Arnell och inkallades d. 16 Jan. 1828 i statsrådet,
der han öfvertog den aflidne Wirséns inflytelserika
ställning till Karl XIV Johan, på samma gång som
han genom sin tilltagsenhet och fyndighet samt sina
vidsträckta förbindelser med framgång verkade såsom
regeringspartiets ledare i riksdagspolitiken. I två
års tid (Okt. 1828–Okt. 1830) fungerade N. tillika
såsom t. f. öfverståthållare i Stockholm.
Emellertid stötte han sig med konungen,
och i Nov. 1831 förflyttades han ur konseljen
till presidentsbefattningen i Bergskollegium.
Från denna post, på hvilken han befordrade friheten
i bergsnäringen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0650.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free