- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1321-1322

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur utgafs i Lund af professorn grefve G. K. Hamilton från April 1866 t. o. m. Dec. 1870 - Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri utgifves sedan 1878 i Stockholm af Letterstedtska föreningen - Nordisk tidsskrift for historie, literatur og konst utgafs i Köpenhamn 1827-36 af Kr. Molbech - Nordiskt medicinskt arkiv, en vetenskaplig tidskrift, började i Mars 1869 utgifvas i Stockholm af A. Key - Nordisk universitets-tidskrift utgafs 1854-66 i tio årgångar om fyra häften - Nordkap, udde på norra sidan af Magerö i Finmarkens amt, Norge - Nordkaparen l. Biscaya-hvalen, Eubalæna biscayensis, zool., hör till familjen räthvalar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grefve G. K. Hamilton från April 1866
t. o. m. Dec. 1870, med 12 oktavhäften (å omkr. 4
ark) årligen. Tidskriften var en bland de sista
och kraftigaste yttringarna af 1840–60-talens
skandinavism vid universiteten. Den ville verka
för en lifligare samfärdsel emellan de nordiska
folken i politiskt och literärt hänseende, med
särskild vigt lagd på främjandet af folkbeväpning
och folkuppfostran. Tidskriftens program uttrycktes
äfven så: den skulle arbeta för de tre skandinaviska
rikenas sammanslutning till ett, med dynastisk
enhet, gemensam ledning af försvarsväsende och
diplomati, gemensam representation för gemensamma
angelägenheter, under bibehållande af hvarje rikes
inre sjelfständighet. Tidskriften innehöll af
svenska, danska och norska författare många goda
uppsatser i politiska och sociala frågor, historia
och literatur, recensioner samt (i tilläggsblad)
politiska bref och kortfattade boköfversigter,
redogörelser för de skandinaviska föreningarnas
verksamhet o. s. v. Under fransk-tyska kriget 1870
tog tidskriften till orda för att Sverige-Norge
borde förklara Tyskland krig, om Danmark funne sig
föranlåtet dertill. – En annan literär tidskrift med
titeln Nordisk tidskrift, afsedd för de skandinaviska
landen och Finland, utgafs Mars 1852–Dec. 1853 af
Aug. Sohlman i Stockholm.

Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och
industri
utgifves sedan 1878 i Stockholm af
Letterstedtska föreningen, med 8 häften (stor oktav)
årligen. Tidskriften redigeras af O. Montelius (de
tvänne första åren var Cl. Annerstedt redaktör),
biträdd af C. M. Guldberg i Kristiania och
Julius Lange i Köpenhamn. Svenska, norska och
danska skriftställare lemna bidragen, bestående i
afhandlingar, uppsatser och recensioner.

Nordisk tidsskrift for historie, literatur og konst
utgafs i Köpenhamn 1827–36 af Kr. Molbech.

Nordiskt medicinskt arkiv, en vetenskaplig
tidskrift, började i Mars 1869 utgifvas i Stockholm
af A. Key, hvilken fortfarande (1887) redigerar
densamma. Tidskriften utkommer med 4 större häften om
året, på förlag af lärarna vid Karolinska institutet
i Stockholm. Den innehåller bidrag af medicinens
målsmän i Sverige, Danmark, Norge och Finland samt är
afsedd att vara centralorgan för den skandinaviska
nordens medicinska originalliteratur. Tidskriften
hade en föregångare i Medicinskt archiv, som utgafs
1863–68 af lärarna vid Karolinska institutet samt
redigerades första året af A. Key, C. J. Rossander
och S. G. Troilius, de öfriga åren af de tvänne
förstnämnda jämte A. Kjellberg.

Nordisk universitets-tidskrift utgafs 1854–66 i tio
årgångar om fyra häften, hvilka skiftevis redigerades
från de skandinaviska landens fyra universitet, i
Köpenhamn, Lund, Kristiania och Upsala. Tidskriftens
bestämmelse var »att gifva upplysning om Nordens
universitetsförhållanden och afhandla academiska,
vetenskapliga och litterära ämnen, som egna sig
till meddelande eller förhandling inför en större
vetenskapligt bildad allmänhet». En gång om
året utsände hvarje universitet ett oktavhäfte,
innehållande 7–10 ark. I hvarje häfte stod
ett ark öppet för hvart och ett af de öfriga
universiteten. Vid hvarje universitet var en särskild
utgifvare antagen och en bestyrelse vald för skötseln
af det hela. Tidskriften var en frukt af den varma
skandinavism, som på 1850-talet genomströmmade de
nordiska universiteten, och som syftade till att
framförallt på det andliga området närma de tre folken
till hvarandra. Innehållet utgjordes hufvudsakligen
af verkligt värderika uppsatser, författade af äldre
och yngre universitetslärare samt i behaglig omvexling
afhandlande de flesta vetenskaper (utom medicin och
juridik). Dessutom förekommo regelbundet akademiska
underrättelser och bokanmälningar samt emellanåt
betraktelser öfver studieväsendet vid högskolorna,
dödsrunor m. m. Utgifvandet af 10:de arg. försenades
med två år (troligen till följd af den misstämning,
som fick makt med sinnena efter dansk-tyska kriget
1864). Tidskriften erhöll en fortsättning i den af
prof. grefve G. K. Hamilton i Lund utgifna »Nordisk
tidskrift för politik, ekonomi och litteratur».

Nordkap, udde på norra sidan af Magerö
i Finmarkens amt, Norge, ligger på 71° 11’ 40" n.
br. och ansågs länge såsom Europas nordligaste
punkt, men har i detta hänseende fått vika för
Knivskjærodden, en låg udde några sekunder
nordligare. N. besökes numera, efter inrättandet
af särskilda ångbåtslinier, årligen af 1,000–1,200
turister af alla nationaliteter. På toppen
restes 1872 en pelare, till minne af Oskar
II:s besök derstädes. Till sin byggnad är N.
hvad man i Finmarken kallar en »næring», en
platå, med branta väggar. Höjd 295 m.
Y. N.

Nordkaparen l. Biscaya-hvalen,
Eubalæna biscayensis, zool., hör till familjen räthvalar
(Balænidæ) inom hvaldjurens ordning (Cete) och
däggdjurens klass. Arten är hemma i Atlantiska
hafvets norra delar och har fordom varit
talrik derstädes. Redan i 9:de årh. e. Kr.
brukade baskerna anställa fångst på denna hval i
Biscaya-viken och uppsökte honom äfven i
Nordsjön. Franska fångstmän synas ännu i 11:te årh.
hafva i Engelska kanalen förföljt denna art,
hvilken för isländarna var känd under namnet
»sletbag». Man trodde länge, dels att
Nordkaparen var utdöd, dels att han ej varit något
annat än Nord- l. Grönlandshvalen, dels att han
skulle vara samma art som sydligare tempererade
hafs Balæna australis. Men i Jan. 1854
visade sig utanför San Sebastian en hvalhona,
åtföljd af sin unge. Den senare fångades, och
dess skelett uppställdes i Pamplunas museum.
Det befanns då, att nämnda båda hvalar utgjorde
en särskild art (hvars hufvud upptager knappt
mera än en fjerdedel af kroppslängden), och att
den omtvistade Nordkaparen blifvit återfunnen.
Arten lefver således qvar i norra Atlanten och
kommer ännu någon gång in i Biscayaviken,
som han fordom regelbundet besökte under
vintrarna för att i Mars åter lemna densamma.
Under Maj och Juni uppehöll han sig deremot
i hafvet mellan Island, Jan Mayen och Nordkap.
C. R. S.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free