- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1327-1328

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordmöre, fögderi i Romsdals amt i Norge - Nordostpassagen. Se Polarexpeditioner - Nordpol. Se Magnetpoler och Pol - Nordpolarländer. Se Polarländer - Nordpolsexpeditioner. Se Polarexpeditioner - Nordqvist, Per - Nordqvist, Johan Conrad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

smal och vild bergsklyfta. Från det inre, som
gränsar upp till Dovre, gå höga fjällryggar ända
ned till fjordarna, hvarest t. ex. Kalken reser sig
ur vattnet upp till 1,884 m. höjd. Längre ut mot
hafvet aftager landskapet i höjd, men fjällnaturen
fortsättes dock ända ut på öarna (Averö, Fredö,
Tusteren m. fl.). Genom N. går stora landsvägen från
Molde till Trondhjem; en annan går från Sundalsfjorden
upp till den öfver Dovre ledande gamla stråkvägen
mellan Kristiania och Trondhjem. Näringskällor äro
fiske, hvars produkter afsättas på Kristianssund,
något åkerbruk och skogsskötsel. Under medeltiden
utgjorde N. ett eget fylke (Nordmaerafylki).
Y. N.

Nordostpassagen. Se Polarexpeditioner.

Nordpol. Se Magnetpoler och Pol.

Nordpolarländer. Se Polarländer.

Nordpolsexpeditioner. Se Polarexpeditioner.

Nordqvist, Per, landskapsmålare, tecknare, föddes
omkr. 1770 och blef elev af målareakademien, särskildt
af Elias Martin, hvars graverade aqvarellutsigter
han hjelpte att färglägga, och hvars manér
han under denna sysselsättning så fullständigt
tillegnat sig, att hans egna utsigter i vattenfärg
förvillande likna mästarens. Åtskilliga sådana,
ofta af stor förtjenst både ur uppfattningens och
färgens synpunkt samt utförda på 1790-talet, finnas
i flere samlingar. Ehuru kämpande med brist, kunde
han utbilda ej blott sin landskapskonst, utan äfven
sin figurteckning, så att han blef en ganska liflig
karrikaturtecknare och äfven, ehuru mycket sällan,
försökte sig i genremålning. Af hans få kompositioner
i den senare riktningen är Kaffebeslaget (1799),
graveradt i aqvatinta af Heland, den mest bekanta. N:s
karrikaturer vittna om godt lynne och en löpande penna
(de äro nämligen blott raska konturteckningar),
men förefalla ej så litet maniererade och verka
numera allt annat än roande genom den våldsamma
öfverdriften så i former som i uttryck. Först långt
efter N:s död utgaf Fr. Boye hans Handteckningar
öfver visan: »Du som i höghet tror sällheten vinnas»

(1817), hvarjämte han i sitt »Magazin» tid efter annan
facsimilerade åtskilliga andra. En ganska betydlig
samling, som innefattar äfven nyss nämnda teckningar
till visan, utkom några år senare genom litografen
L. Fehrs försorg i Göteborg, med titel Strödda
handteckningar af Nordqvist, efter originalerna
copierade och utgifne i stentryck
(48 blad, 1822). –
N:s skicklighet i landskapsmålning hade emellertid
gjort, att han kallades till agré af målareakademien
(1800). Han hade då ännu målat endast i gouache och
aqvarell, men begynte nu försöka oljefärgen och kunde
1801 utställa ett par stora vattenfall, utsigter
från Klarelfven vid Munkfors, hvilka vunno bifall
och inköptes af sedermera excellensen G. Trolle-Bonde
samt ännu förvaras i Säfstaholms galleri. S. å. erhöll
han resepension och begaf sig om hösten på färd, men
blef länge qvarliggande i Helsingborg till följd af
ett benbrott, en händelse, som gaf honom anledning
till åtskilliga lustiga teckningar. 1802 for han till Parisr der
han tecknade figurer för Regnault samt för öfrigt
tog utsigter och öfvade sin oljefärgsteknik. Från
denna tid härleder sig hans stora Utsigt vid S:t
Cloud
(1802, Säfstaholm), som visar huru de nya
intrycken och lärdomarna fördelaktigt inverkat på
konstnären, ehuru han ännu ej alldeles besegrat de
tekniska svårigheterna. Hösten 1804 anträdde han
färden till Rom, under hvilken han flitigt tecknade
alla märkligare ställen. I Rom och dess omgifningar
gjorde han täta vandringar och tecknade en mängd
vyer, som skola varit af verkligt värde. Tyvärr
uppbrändes större delen af dessa, jämte hans öfriga
lilla qvarlåtenskap i Neapel, såsom misstänkta
att vara smittförande. Under sina utflykter ådrog
N. sig en frossfeber, hvilken snart öfvergick till
lungsot. Han fick rådet att söka bot genom sjöluften
i Neapel och färdades dit i Sept. 1805. Der afled
han i början af Nov. 1805. Huru högt hans teckningar
skattades äfven långt efter hans död visa de ofvan
omtalade facsimilesamlingarna. Hans ytterst få
målningar i olja lida af en mörk kolorit och en
i viss mån osäker sammansättning. Deremot äro
flere af hans aqvareller synnerligen behagliga,
särskildt genom en frisk och lätt färg.
-rn.

Nordqvist, Johan Conrad, musiker, född d. 11 April
1840 i Vänersborg, der fadern var musikus, blef
redan vid åtta års ålder elev vid Vestgöta-Dals
regementes musikkår och följde densamma ut i danska
kriget 1848. Han approberades följande år som
nummerspel och erhöll 1855 hautboists namn, heder och
värdighet »i anseende till ovanlig skicklighet». År
1856 blef han elev vid Musikaliska akademien, och
förste violinist vid Ladugårdslandsteatern, 1859
altviolist i hofkapellet och 1862 musikanförare
vid k. teaterns ballett. Efter att år 1866 hafva
aflagt examen såsom organist, musikdirektör och
musiklärare vid högre läroverk (hvarvid han erhöll
det högsta betyg-antal, som någon dittills uppnått)
blef han musikdirektör vid Jönköpings regemente,
sedermera äfven vid Marinregementet. Det förstnämnda
regementets musikkår ombildades genom honom på
ett förtjenstfullt sätt. 1867–68 vistades han
med statsunderstöd i Dresden och Berlin, då hans
kompositionsförsök uppvisades för Rietz. N. blef 1870
ledamot af Musikaliska akademien, 1875 organist i
Storkyrkan, 1876 kormästare vid k. lyriska scenen,
1879 andre samt 1885 förste kapellmästare och
hofkapellmästare, hvarjämte han 1886 öfvertog
ledningen af Musikföreningen. Dessutom har han varit
musiklärare vid Nya elementarskolan och Gymnasium
1868–74 samt harmonilärare vid konservatoriet 1870–72
och efter 1880. N. har ofta uppträdt på konserter,
mest i stråkqvartetter, der han hälst öfvertagit
altviolen. Äfven har han medhunnit en relativt ej
obetydlig kompositionsverksamhet, i det han dels
komponerat, dels instrumenterat balletten I Skotland
och flere stycken eller inlägg för såväl balletter
som operor (särskildt har han ofta varit en hjelp
vid instrumenteringen af I. Hallströms saker), vidare
utgifvit pianokompositioner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free