- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1329-1330

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordqvist, Johan Conrad - Nordraak, Rikard - Nordre, Nord. mytol. Se Dvärg - Nordre Bergenhus amt. Se Bergenhus - Nordre elf. Se Göta elf - Nordre Trondhjems amt omfattar norra delen af Trondhjems stift i Norge - Nordsjön (Eng. German sea, T. Deutsches meer, D. Vesterhavet) kallas den del af Atlantiska hafvet, som ligger mellan Storbritannien och Europas kontinent - Nordstjerna. Se Polstjerna - Nordstjerne-orden, svensk orden, som stiftades af Fredrik I d. 23 Febr. (g. st.) 1748

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfvensom visor med text ur »Finska toner» samt
komponerat sjelfständiga orkestersaker, bland hvilka
den sköna och gripande Sorgmarschen vid Karl XV:s
begrafning
blifvit populär. A. L.

Nordraak [-råk], Rikard, norsk tonsättare, född
d. 12 Juni 1842 i Kristiania, kom i sitt fjortonde
år på handelsinstitut i Köpenhamn, men öfvergaf denna
bana för att i Berlin studera tonkonsten under Kullak
och Kiel. Hans rika kompositionstalang, utmärkt af
melodifriskhet, originalitet och utpräglad, stundom
bisarr nationalfärg, berättigade till de största
förhoppningar, som dock afbrötos genom hans död,
d. 20 Mars 1866. N. skref musik till Björnsons »Maria
Stuart» och »Sigurd Slembe», flere häften romanser,
af hvilka åtskilliga blifvit mycket populära i Norge,
samt chörsånger, bland hvilka den till Björnsons ord
Ja vi elsker dette landet blifvit norsk nationalsång.
A. L.

Nordre, Nord. mytol. Se Dvärg.

Nordre Bergenhus amt. Se Bergenhus.

Nordre elf. Se Göta elf.

Nordre Trondhjems amt omfattar norra delen af
Trondhjems stift i Norge, Areal 22,771 qvkm. 81,421
innev. (1875). Amtet är i judicielt hänseende
deladt i 28 härad, fördelade på 3 fögderier. Stjör-
og Vaerdalen, Irideröen och Namdal. Stadskommunerna
äro Levanger, Stenkjaer och Namsos.

Nordsjön (Eng. German sea, T. Deutsches meer,
D. Vesterhavet) kallas den del af Atlantiska hafvet,
som ligger mellan Storbritannien och Europas kontinent
och sammanhänger med Atlantiska hafvet genom Kanalen
i s. samt Pentland firth och åtskilliga öppningar
mellan Orken- och Shetlands-öarna i n. Mellan
Shetlands-öarna och Norge öfvergår N. genom en bred
öppning i den subpolara bassäng, som numera allmänt
kallas Norska hafvet. Med Östersjön sammanhänger
N. genom Skagerak och Kattegatt. N:s stränder hafva
från äldsta tider varit bebodda af djerfva och tappra
folk, kända som dådlystna sjöfarare, och nu omgifves
N. af några bland Europas företagsammaste handlande
nationer, till följd hvaraf den är ett af de mest
trafikerade farvatten på jorden. Dess fisken, som
äro bland de mest lönande, gifva sysselsättning åt
tusentals personer. – N:s största längd utgör 1,100
km., största bredden (mellan Skotland och Jylland)
670 km. Sitt största djup har den i en utmed Norges
södra kust löpande ränna, der djupet uppgår till
500–750 m. eller mera. Utom denna ränna är N:s
djup öfverallt mindre än 180 m., men bottnen är
ganska oregelbunden. Södra hälften är grundare, och i
allmänhet är djupet der större på sidorna än i midten,
der Dogger-banken ligger. På denna är djupet 15–30 m.,
medan i Silver pit straxt s. derom djupet uppgår till
82 m. Dylika oregelbundenheter i sjöbottnen träffas på
flere ställen och kallas af engelska fiskare »banks»
och »pits». Längs kusterna af Holland, Belgien,
Frankrike och Storbritannien finnes ett stort antal
grund och sandbankar, hvilka antaga formen af åsar,
löpande nästan parallelt med stränderna och bestående
af sand och grus, som floderna medfört, och som sedan
ordnats af tidvattnet.
Tjocka, dimma och regn förekomma alla
årstider. Strömmarna bero hufvudsakligen af
vindriktningen. Den stora tidvågen från Atlanten
delar sig, när den når britiska öarna, i två delar,
af hvilka den ena går genom Kanalen, den andra n. om
Skotland. I medeltal utgör skilnaden mellan ebb och
flod 3,3 m., men vid nordvestlig storm stiger floden
ända till 7 m. öfver den vanliga höjden och är då ej
sällan högst förhärjande. Dylika s. k. stormfloder
hafva kostat tusentals menniskor lifvet och under
århundradens lopp åstadkommit betydliga förändringar
på de flacka kusterna. Temperaturen hos ytvattnet
varierar i Jan. mellan 4° och 7° C. och i Juli mellan
11° och 17° C. I södra hälften af N., der hafvet är
jämförelsevis grundt, är bottenvattnet om sommaren
föga kallare än ytvattnet, men längre norr ut är det
en betydlig värmeskilnad, uppgående vid Aberdeen
till 6°, vid norska kusten till 9,5°. Specifika
vigten varierar mellan 1,0249 och 1,0270. Saltast är
vattnet utanför norska kusten, minst salt i Skagerak
och i södra hälften, der flere större floder falla
ut, såsom Elbe, Weser, Ems, Rhen, Thames, Humber
m. fl. Hafsfloran och faunan äro mycket rika, och
flere fiskslag, såsom torsk, sill, hälleflundra och
tunga, äro föremål för indrägtiga fisken, hvilkas
årliga afkastning man beräknat till 450 mill. kr.,
och i hvilka alla kringboende nationer deltaga.

Nordstjerna. Se Polstjerna.

Nordstjerne-orden, svensk orden, som stiftades af
Fredrik I d. 23 Febr. (g. st.) 1748. Då utfärdades
nämligen en förordning rörande upprättande af de
tre svenska riddareordnarna Serafimer-, Svärds-
och Nordstjerneorden. Sveriges konung är herre
och mästare öfver samtliga, och för alla tre
finnas gemensamma ämbets- och tjenstemän af flere
grader. Nordstjerneorden är urspr. afsedd att utdelas
för förtjenster på den civila ämbetsmannabanan samt
inom de lärda yrkena och vitterheten. Orden har 4
grader: kommendörer med stora korset (hvilka tillades
vid Oskar I:s kröning 1844), kommendörer af första
och andra klasserna samt riddare. Kommendörsgraden
delades vid konung Oskar II:s kröning (1873) i två
klasser, af hvilka den andra klassen bortgifves endast
åt utländingar. Gustaf III inrättade 1783 inom orden 8
kommendörsvärdigheter och 12 mindre kors för ledamöter
af andliga (presterliga) ståndet. Till riddare må,
enligt statuten, endast de väljas, som äro »vittre,
namnkunnige och trogne konungens män och tjenare»,
framför andra de, »som genom synnerligt snille,
lärda och nyttiga arbeten, nya och fördelaktiga
inrättningar eller andra särdeles förtjenster gjort
sig dertill värdige». Antalet kommendörer (utom de
andlige) är i statuten bestämdt till 24 och riddare
till 50, utländska män oberäknade, men antalet har
nu vuxit ofantligt derutöfver. Ordensdrägten är
karmosinröd och hvit. Dess dekorationer i öfrigt
äro för kommendörer med stora korset: 1) den vid
högtidliga tillfällen burna ordenskedjan, sammansatt
af 11 från hvarandra vända dubbla F, krönta med en
kunglig krona, samt 12 femuddiga stjernor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free