- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1333-1334

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordström, Johan Jakob - Nordström, Vilhelmina Elisabet - Nordtyska förbundet (Norddeutscher bund). Genom segern vid Königgrätz (d. 3 Juli 1866) tillvällade Preussen sig makten att utstöta Österrike ur det sedan 1815 bestående Tyska förbundet samt att göra annekteringar och gifva uppslag till nya förbundsbildningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anspråk för flere arbetsdryga offentliga uppdrag. Han
var sedan 1847 sekreterare i komitén för revision af
universitetens statut, sedan 1848 kanslerssekreterare
för universitetet i Lund och sedan 1849 jämväl för
universitetet i Upsala. Hans 1852 utgifna »Underdåniga
förslag och betänkanden angående nya statuter för
universiteterna och embetsexamina afgifna till
K. M:t 1851» lågo till grund för universitetsstatuten
af s. å. Vid riksdagarna 1847–48 och 1850–51 antogs
han till sekreterare i konstitutionsutskottet, och
1848 blef han en af rikets ständers komiterade till
tryckfrihetens vård. I samband med den praktiska
riktning hans verksamhet alltmera erhöll stod
ett 1853 utgifvet arbete Afhandlingar hörande till
läran om crediten. I. Credit- och bankväsendet.
I den
brännande slesvig-holsteinska tvisten uttalade han sig
1847 i ett föredrag benämndt »Historisk öfversigt
af den schleswig-holsteinska frågan» (tr. i »Post-
och Inrikes tidn». 1848 och 1863). Ett lärdare arbete
var hans 1849 hållna inträdesföredrag i Vitt. hist.
o. ant. akademien Bidrag till penningeväsendets
historia i Sverige intill konung Gustaf I:s tid

(1850). Genom kunskaper och erfarenhet var N. mera
än de fleste kallad att såsom riksdagsman deltaga
i det politiska lifvet, men likväl sökte han i
det längsta undandraga sig representantkallet. Då
Vetenskapsakademien, som 1847 kallat honom till
medlem, 1853 valde honom till sitt riksdagsombud,
afsade han sig uppdraget; men hans anhållan om
befrielse afslogs, och från nämnda år var han
akademiens representant i presteståndet vid alla
riksdagar t. o. m. 1863. Hans inflytande var från
början betydande och steg oaflåtligt, så att han
slutligen nära nog beherskade ståndet. Utgående från
en historisk uppfattning af samhällslifvet, såg han
de flesta frågor från konservativ synpunkt. Han var
derför icke såsom statsman en initiativets man,
men bidrog såsom utskottsmedlem, i synnerhet i
lag- och bankutskotten, samt genom sitt lifliga
ingripande i debatten verksamt till utredningen
af de föreliggande spörsmålen. Fortfarande var
han äfven använd i flere komitéer, bland hvilka
må nämnas den »stora finanskomitén», hvars 1863
utgifna »Underdånigt betänkande angående Sveriges
ekonomiska och finansiella utveckling under åren
1834–60» till hufvudsaklig del flutit ur hans penna.
I den s. k. »norska frågan» var han afgjordt svenskt
sinnad, men föga lycklig i sin argumentering, och i
representationsreformfrågan bekämpade han lifligt De
Geers reformförslag. 1865 utgaf han en broschyr Bref
om det från år 1863 hvilande förslag till ombildning
af svenska representationen af Thomas Frisk,
hvari han
bl. a. varnade för den öfvervigt bondeelementet komme
att erhålla i den föreslagna representationen. Man
lyckades utesluta honom från presteståndet vid
1865 års riksdag; om han varit närvarande, hade
presteståndet möjligen icke i reformfrågan gifvit vika
för opinionens påtryckning. Från och med 1867 till
sin död var N. ledamot af riksdagens Första kammare,
der han alltjämt verkade såsom en af de konservativa
intressenas främsta banérförare. 1868 och 1873 var
han lekmannaombud för Stockholms stad i kyrkomötet. Så
verksamt N. än deltog i det svenska samhällslifvet,
var han dock fortfarande med varm kärlek fäst vid
hemlandet, hvars utveckling han följde med spänd
uppmärksamhet. Under Krimkriget (1853–56) höjde han
sin röst till skyddande af finsk privategendom för
fientlig plundring. Då efter krigets slut ett friskare
politiskt lif vaknade i Finland, väcktes fråga om
hans återkallande. Plats erbjöds honom 1858 såsom
biträdande finanschef i kejs. senaten och 1862 såsom
ecklesiastikchef eller prokurator, men N. vägrade,
ehuru »med vemod», emedan han icke ansåg sig kunna
rycka sig lös från förbindelserna i Sverige. Dock
medverkade han till det nyvaknade konstitutionella
lifvet i Finland genom meddelade råd och skriftliga
betänkanden, bl. a. en 1862 till prokuratorn insänd
Promemoria rörande åtskilliga till det svenska
riksdagsväsendet före 1809 hörande omständigheter
och
ett 1863 författadt Förslag till landtdagsordning för
storfurstendömet Finland.
N. afled i Stockholm d. 17
Maj 1874. – Jfr V. Lagus’ teckning af N:s lefnad
i Finska vetenskapssocietetens »Acta» (d. XI) och
W. E. Svedelius’ biografi af N. i »Lefnadsteckningar
öfver k. Sv. Vetenskapsakademiens efter år 1854
aflidna ledamöter» (II, 1878–85). M. G. S.

Nordström, Vilhelmina Elisabet, finsk författarinna,
skolföreståndarinna, föddes d. 15 Okt. 1815 i
Pyttis vid Kymmene elf, Finland, der hennes fader
var kyrkoherde. Sedan hon afslutat sina studier i
Fredrikshamns flickskola, der hennes två bröder efter
hvarandra voro rektorer, beslöt hon 1835 att egna sina
krafter åt qvinnouppfostrans sak och verkade till en
början såsom lärarinna i privata hus, men inrättade
1858 i Heinola stad en flickskola, hvilken hon 1862
flyttade till Borgå och förestod till 1877. Redan
tidigt vaknade hennes håg för poetiskt skriftställeri,
och Runeberg, som tillfälligtvis fått läsa åtskilliga
af hennes dikter i manuskript, förordade ifrigt
deras befordrande till trycket. Så utgåfvos 1861 i
Helsingfors hennes Dikter, af hvilka en betydligt
förökad upplaga trycktes i Örebro 1864. De innehålla
förnämligast lyrik jämte några romanser och episka
berättelser. Senare har hon blott sällan låtit
höra någon ton af sin lyra. Någon gång har hon
äfven skrifvit recensioner i »Finsk tidskrift»
(under signaturen N-m) äfvensom några artiklar
i »Tidskrift för hemmet» (under sign. V-a N-m).
O. G.

Nordtyska förbundet (Norddeutscher bund). Genom
segern vid Königgrätz (d. 3 Juli 1866)
tillvallade Preussen sig makten att utstöta Österrike
ur det sedan 1815 bestående Tyska förbundet samt
att göra annekteringar och gifva uppslag till nya
förbundsbildningar. Det utfärdade d. 16 Juli 1866
en inbjudning till bildande af ett förbund af tyska
stater n. om Main. Den 18 Aug. ingicks fördrag om
ett sådant under namn af Nordtyska förbundet mellan
Preussen, Sachsen-Weimar, Oldenburg, Braunschweig,
Sachsen-Altenburg, Sachsen-Koburg-Gotha, Anhalt,
Schwarzburg-Sondershausen, Schwarzburg-Rudolstadt,
Waldeck,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free