- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1335-1336

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordtyska förbundet (Norddeutscher bund). Genom segern vid Königgrätz (d. 3 Juli 1866) tillvällade Preussen sig makten att utstöta Österrike ur det sedan 1815 bestående Tyska förbundet samt att göra annekteringar och gifva uppslag till nya förbundsbildningar - Nordwall, E. Se Nordewall - Nordvestpassagen. Se Polarexpeditioner - Nordvest-provinserna (Eng. North-west provinces), ett af en vice-guvernör förvaltadt område (lieutenant-governorship) i kejsardömet Indien - Nordvestra stambanan. Se Jernvägar, sp. 1169 - Nordvest-territoriet (Eng. Nort-west territory) var till en början den obestämda allmänna benämningen på hela den del af Britiska Nord-Amerika, som ligger n. v. om provinserna vid S:t Lawrenceviken och till största delen består af de forna Hudson-bay-landen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

yngre linien Reuss, Schaumburg-Lippe, Lippe samt
de fria städerna Lübeck, Bremen och Hamburg;
efter hand tillkommo Mecklenburg-Schwerin och
Mecklenburg-Strelitz samt, genom fredsfördrag,
storhertigen af Hessen (för Oberhessen), äldre linien
Reuss, Sachsen-Meiningen-Hildburghausen och (d. 21
Okt.) konungariket Sachsen. Öfriga delar af norra
Tyskland hade annekterats af konungariket Preussen,
hvilket ingick i förbundet med hela sitt område,
således äfven med provinserna Preussen och Posen
samt det nyförvärfvade Schleswig, hvilka icke
hade tillhört Tyska förbundet. Storhertigdömet
Luxemburg och hertigdömet Limburg, båda förenade
med konungariket Nederländerna, blefvo deremot ej
medlemmar af Nordtyska förbundet, ehuru de tillhört
Tyska förbundet. Det hela omfattade 415,029 qvkm.,
med ett innevånareantal af nära 30 mill., samt blef
– trots namnet – icke ett statsförbund, utan en
förbundsstat, under Preussens »presidium». Den 15
Dec. 1866 sammanträdde i Berlin de olika staternas
ombud för att rådslå om författningen. Denna antogs
d. 16 April 1867 af en konstituerande riksdag och
sedermera af representationerna i de särskilda
staterna. Den promulgerades d. 25 Juni och trädde
i kraft d. 1 Juli (s. å.), men blef allenast en
förelöpare till en ny, i allt väsentligt likartad
sådan – Tyska rikets (af d. 16 April 1871). En
följd af det fransk-tyska kriget 1870–71 blef
nämligen att Baden, Hessen (för området s. om Main),
Bajern och Würtemberg anlöto sig till Nordtyska
förbundet (Nov. 1870), och det derigenom uppkomna
Tyska förbundet erhöll namnet Tyska riket,
konung Vilhelm I af Preussen d. 18 Jan. 1871 antog
värdigheten af ärftlig tysk kejsare.

Nordwall, E. Se Nordewall.

Nordvestpassagen. Se Polarexpeditioner.

Nordvest-provinserna (Eng. North-west provinces),
ett af en vice-guvernör förvaltadt område
(lieutenant-governorship) i kejsaredömet Indien,
ligger mellan 23° 51’ och 31° 5’ n. br. samt 77°
3’ och 84° 43’ ö. lgd och begränsas i n. af Tibet,
Nepal och Audh, i ö. af Bengalen, i s. af vasallstaten
Rewah, Bandelkandstaterna och Centralprovinserna
samt i v. af Gwalior, Radjputana och Pandjab. Det
under britisk förvaltning stående området har en
areal af 212,012 qvkm. med 32,720,128 innev. (1881)
och indelas i »divisionerna» Mirat, Rohilkand,
Agra, Jhansi, Allahabad, Benares och Kamaon
med samman lagdt 37 distrikt. Tillsammans med
det 1877 med N. förenade Audh (62,794 qvkm.,
11,387,741 innev.) och vasallstaterna Garhwal
och Rampur (13,274 qvkm., 741,750 innev.) uppgick
folkmängden 1881 till 44,849,619 pers. på 288,080
qvkm. 1881 funnos 238 städer med 5,000 innev.
eller mer. Af befolkningen äro 85 proc. hinduer, 14
proc. muhammedaner och resten kristna, buddhaister,
djainer etc. Nordvest-provinserna intaga Ganges’
och Djamnas öfre flodområde och omfatta de rikaste
hveteproducerande trakterna uti Indien. Det oaktadt
var landet i torra år utsatt för hungersnöd, tills
engelsmännen förbättrade de muhammedanske kejsarnas gamla
bevattningskanaler och anlade storartade nya verk,
såsom Ganges-kanalen o. a. I medeltal erhålla
45 proc. af landet artificiel bevattning. På det
hela taget är klimatet hett och torrt. Undantag
göra endast trakterna i nedre Himalaja, som äro
svala och hafva större regnmängd än slättlandet,
samt de skogbevuxna »terai», nedanför Himalaja,
hvilka vattnas af en mängd bergbäckar. Denna trakt
har rykte om sig att vara den osundaste uti Indien,
och på många ställen kunna endast de vid klimatet vana
infödingarna, motstå den dödande malarian. Slättlandet
består af flitigt odlade åkerfält, endast här
och der afbrutna af djungler. Den odlade marken
utgör omkr. 46 proc. af hela arealen. Utom hvete,
som utgör hufvudsädet, odlas väsentligen indigo,
bomull, sockerrör, oljeväxter, opium och hirs;
tebusken odlas endast i nordligare delen. Genom N. gå
östra Indiens jernväg från Kalkutta till Delhi,
Sindh-Pandjab-Delhi-jernvägen,
Audh-Rohilkand-jernvägen samt Radjputana-jernvägen, som förenar
Agra med Bharatpur. – En del af Nordvest-provinserna,
nämligen Benares, Djaunpur och Ghazipur, afträdde
naboben af Audh till engelsmännen redan 1775. Det
öfriga blef engelsk besittning 1801 och 1803,
med undantag af Himalajadistrikten Kamaon och
Garhwal, som förvärfvades först 1815, samt Delhi,
som först 1832 ställdes under Ostindiska kompaniets
förvaltning. De nuv. Nordvest-provinserna bildades
1833. Förvaltningen hade sitt säte först i Agra,
men efter 1861 är Allahabad hufvudstad.

Nordvestra stambanan. Se Jernvägar, sp. 1169.

Nordvest-territoriet (Eng. North-west territory) var
till en början den obestämda allmänna benämningen
på hela den del af Britiska Nord-Amerika, som
ligger n. v. om provinserna vid S:t Lawrenceviken
och till största delen består af de forna
Hudson-bay-landen. När Hudson-bay-kompaniet 1869
sålde sina politiska rättigheter och dess område
1870 inkorporerades med Dominion of Canada, bildades
provinsen Manitoba af landet mellan 49° och 50°
30’ n. br. samt mellan 96° och 99° v. lgd, hvarjämte
bestämdes, att Ruperts land och Nordvest-territoriet
skulle under namnet North-west territories stå
under viceguvernörens i Manitoba förvaltning. 1876
konstituerades distriktet Keewatin (v. om Hudsons
bay); 1881 utvidgades-Manitobas gränser (se Manitoba),
och 1882 organiserades fyra nya distrikt: Assiniboia,
Saskatchewan. Alberta och Athabasca. Assiniboia
ligger v. om Manitoba och innehåller Fort
Pelly, Fort Ellice, Qu’ Appelle och Regina (vid
Kanadiska Stilla-hafs-banan), hvilken sistnämnda
ort blifvit utsedd till distriktets blifvande
hufvudstad. Saskatchewan ligger n. om Assiniboia
(till ungefär 56° n. br.), Alberta omfattar hela
landet mellan Assiniboia och Saskatchewan i ö. samt
Britiska Columbia i v., och Athabasca ligger n. om
Alberta till nära 60° n. br. Benämningen North-west
territories användes numera ej blott om det icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0674.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free