- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1351-1352

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norge, konungarike, omfattande den vestra och mindre delen af Skandinaviska halfön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemmahörande personer (af dessa befunno sig dock
omkr. 12,000 pers., hufvudsakligen sjömän, utom
landet) och beräknades vid utgången af år 1886 hafva
stigit till 1,974,000 pers. – N:s befolkning tillhör
med afseende på nationaliteten till allra största
delen den gren af den nordgermanska l. skandinaviska
stammen, som benämnes norrmän. Af den faktiskt
närvarande befolkningen 1875 voro 1,770,246 norrmän,
15,718 lappar (14,645 bofasta, 1,073 nomader),
7,594 finnar (i N. kallade »kvæner»), 8,396
pers. af blandadt norsk-lappsk-finsk nationalitet,
1,879 pers., hvilkas bägge föräldrar voro af blandad
nationalitet, och 3,067, af hvilkas föräldrar den ene
var af blandad, den andre af norsk nationalitet. (Om
lapparna i N. se vidare art. Lappar, sp. 773–775.)

Af den i landet bosatta befolkningen voro 1875 888,571
mankön och 930,282 qvinkön (1,047 qvinnor mot 1,000
män), men om man räknar endast den hemmavarande
befolkningen, blifver antalet qvinnor relativt större
(1,061 mot 1,000 män), beroende på att så många
sjömän äro frånvarande. I de första 20 lefnadsåren är
i N. liksom i de flesta land mankönet öfvervägande,
i det omkr. 5 proc. flere gossar än flickor födas.

Af den i landet hemmahörande befolkningen tillhörde
vid 1875 års slut 1,811,673 den evangelisk-lutherska
statskyrkan, 1,185 lutherska friförsamlingar, 2,775
metodisternas, 818 baptisternas och 1,802 andra
kristna kyrkosamfund (460 rom. katoliker och 433
qväkare), hvartill kommo 600 icke kristna (bl. a. 544
mormoner och 25 mosaiske trosbekännare). Medan
antalet personer, som icke tillhörde statskyrkan,
vid näst föregående folkräkning (1865) var endast
5,105, hade detta under tioårsperioden ökats
till 7,180 eller med 40,7 proc., hvaraf största
tillväxten kom på metodisternas och baptisternas
samfund, hvilka också i senare åren hafva emottagit
en ganska betydlig tillväxt. – Befolkningen
är mycket gles; år 1875 bodde nämligen endast
5,7 menniskor på hvarje qvkm. (en lägre silfra,
5,0, visade inom Europa endast Finland). Härvid
bör dock ihågkommas, att N:s folkmängd är mycket
ojämnt fördelad, och att befolkningen till stor
del är tämligen tätt samlad. De fem sydliga stiften
hafva sålunda i genomsnitt 7,9 menniskor pr qvkm.,
under det att det vidsträckta Tromsö stift stannar
vid 1,6. I södra N. är en jämförelsevis stor del af
befolkningen bosatt kring Kristianiafjorden, hvarest
år 1875 på ett område af 9,300 qvkm. l. knappast
3 proc. af landets yta lefde 432,350 menniskor,
d. v. s. nära 24 proc. af hela befolkningen. Och
denna kärna, i hvars midt hufvudstaden ligger, visar
alltjämt ökad dragningskraft, så att folkmängden på
nämnda område f. n. (1887) uppgår till öfver 480,000
pers. För öfrigt är kustbältet af södra och vestra
N. jämförelsevis väl befolkadt. I det inre af landet
och särskildt i fjällbygderna lefver befolkningen
samlad i dalarna. De vigtigaste befolkningscentra
äro Kristiania med omnejd, Drammen med tillstötande
landsbygd, sträckan mellan Fredriksstad och Sarpsborg
i Smaalenenes och mellan Horten och Laurvik i Jarlsberg og Laurviks
amt samt trakten kring Skienfjorden, vidare Mjösens
omgifningar och det inre af Ringerike. Längre åt
v. träffas, mellan Österrisör och Grimstad, en starkt
befolkad kusttrakt med Arendal såsom centrum; derefter
komma Stavanger med de i s. och n. tillstötande
distrikten Jæderen och Karmöen samt Trondhjem med
trakten deromkring. Deremot är trakten kring Bergen
i det hela taget glest befolkad. Stadsbefolkningen
uppgick år 1875 till 332,398 pers., bosatta i
61 städer och köpingar (»ladesteder»), alltså
till 18 proc. af hela folkmängden. År 1885 hade
städernas folkmängd stigit till 432,405 pers.,
hvaraf Kristiania egde 130,027, Bergen 47,075,
Trondhjem 23,979, Stavanger 23,911, Drammen 19,601,
Kristianssand 13,022 samt Fredrikshald, Fredriksstad
och Laurvik hvart och ett i det närmaste 11,200. Äfven
Arendal har, om dess förstäder medräknas, öfver
10,000 innev. – Om N:s folkmängd under medeltiden
ega vi inga säkra uppgifter. Vid midten af 13:de
årh. antages den af nyare forskare hafva utgjort
omkr. 300,000 pers., hvilken siffra genom digerdödens
härjningar förmodligen sjönk till omkr. 200,000. I
början af 16:de årh. anses den åter hafva stigit
till omkr. 300,000 och år 1666 till ungefär
450,000. – Enligt den första, 1769 anställda allmänna
folkräkningen skulle N:s befolkning, om deri inräknas
omkr. 4,000 då icke upptagna militärer, hafva utgjort
727,618 pers. År 1814 hade antalet stigit till 905,000
och 1886, såsom ofvan nämndes, till 1,974,000. Årliga
tillväxten utgjorde under 1700-talet föga mer än
1/2 proc., men har sedan 1814 varit i det närmaste 1
proc. Utvandringen under de båda sista decennierna
har dock verkat mycket störande, så att ett år,
1882, t. o. m. visade en folkminskning, under det
att tillväxten likväl i genomsnitt hållit sig vid
0,7 proc. pr år, oaktadt under loppet af 20 år
till Amerika och Australien utvandrat öfver 1/4
mill. menniskor, en känbar åderlåtning för ett land
med så ringa befolkning som N. Visserligen försiggår
äfven en invandring, i synnerhet från Sverige (år 1875
voro 28,826 svenskar bosatta i N.), men den är icke
tillräcklig att i nämnvärd mån lemna ersättning för
utvandringen. Att folkmängden detta oaktadt tilltager
beror på det jämförelsevis stora öfverskottet af
födda öfver döda, i det att dödlighetsprocenten är den
lägsta i Europa och helsotillståndet, särskildt bland
späda barn, är i hög grad tillfredsställande. Den
starka utvandringen har icke utöfvat något märkbart
inflytande på befolkningens åldersfördelning,
hvilken hållit sig tämligen oförändrad och är
mycket öfverensstämmande med förhållandet i de
båda andra skandinaviska landen. I jämförelse med
öfriga land i Europa har N. mera ungdom (personer
under 30 år) och äfven ett större antal ålderstigna,
i synnerhet i de högsta åldersklasserna, hvaremot den
mellersta generationen (30–60 år) är något svagare
representerad. – Liksom i Sverige och Danmark ingås
giftermål i N. något senare än i det öfriga Europa,
hvarför också antalet ogifta i förhållande till de
vuxna personernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0682.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free