- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1363-1364

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norge, konungarike, omfattande den vestra och mindre delen af Skandinaviska halfön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommun efter en uppskattad inkomst af minst 500
kr. på landet och minst 800 kr. i stad eller
köping, hafva varit bosatt inom valkretsen ett
år, då valet sker, och icke varit i någon annans
bröd såsom tjenare. Valbara till stortinget äro
de röstberättigade, som fyllt 30 år och vistats
inom landet 10 år. Statsrådets ledamöter, de
vid departementens byråer anställde ämbetsmän,
hoftjenstemän och pensionstagare äro icke
valbara. Den, som väljes till stortingsman, måste
vara bosat inom valkretsen. Dock äro f. d. statsråd
valbara inom valkrets, der de ej äro röstberättigade,
så vida de för öfrigt äro valbara och icke redan
valda inom en annan krets. De röstberättigade, –
hvilkas antal år 1885 utgjorde 122,952, deraf 97,365
å landsbygden och 25,587 i städerna – utse elektorer
(»valgmænd») sålunda, att i hvarje »præstegjeld»
(pastorat) på landsbygden intill 100 röstberättigade
välja 1 elektor, 100 till 200 välja 2 o. s. v.,
hvaremot i städerna 1 elektor utses för hvarje
50-tal röstberättigade. Elektorerna voro 1885 till
antalet 1,700, hvaraf 1,206 på landsbygden och
494 i städerna. Inom en viss tid efter valet
(1 månad på landsbygden, 8 dagar i städerna)
sammanträda elektorerna för hvar och en af de
större valkretsarna och utse för en tid af 3 år
representanter till stortinget. De senare väljas
till 2/3, eller 76, å landsbygden och till 1/3, eller
38, i städerna. Detta antal, liksom fördelningen
på de särskilda valkretsarna, är grundlagsmässigt
bestämdt. Hvad landsbygden beträffar, motsvaras de
18 valkretsarna af amten. 8 amt välja hvart och ett
5, andra 8 hvart och ett 4 och de 2 öfriga hvart
och ett 2 stortingsmän. Städerna, 39 till antalet,
utgöra 26 valkretsar, i det att flere mindre städer
äro förenade till en krets. 3 kretsar utse hvardera 4,
andra 3 hvar och en 2 och de öfriga 20 hvar och en
1 stortingsman. Representanterna åtnjuta ersättning
för resor till och från stortinget och uppbära under
sin vistelse vid detsamma ett dagtraktamente af 12
kr. – Statsrådets medlemmar, hvilka icke kunna väljas
till representanter, ega dock (sedan 1884) säte i
stortinget och dess afdelningar samt hafva rätt
att deltaga i förhandlingarna, men icke i besluten.
N. R. B.

Lagskipningen. Högsta dömande instansen är
Höjesteret (se d. o.), i krigsrättsmål förstärkt
af 2 högre officerare. Lagtingets medlemmar
och Höjesteret bilda tillsammans Rigsretten,
hvilken i första och sista instans dömer i de mål,
som af odelstinget anhängiggöras mot statsrådets
eller Höjesterets medlemmar för ämbetsförseelser
eller mot stortingets medlemmar för af dem såsom
sådana begångna förbrytelser. I andra instans döma
4 stiftsoverretter (i Kristiania, Kristianssand,
Bergen och Trondhjem), af hvilka den i hufvudstaden
är fördelad på 2 afdelningar. I lägsta instans döma
på landsbygden sorenskriverne, till antalet 81, och
i städerna byfogderne, med undantag för Kristiania,
som har en kollegial underdomstol, Kristiania byret,
hvarifrån vädjas direkt till Höjesteret. Genom lag af
d. 1 Juli 1887 är bestämdt, att för svårare brottmål
jury skall införas fr. o. m. d. 1 Jan. 1890, dock
icke i mål, som falla under riksrätt eller
krigsrätt. Domstolar i brottmål blifva
sålunda från nämnda tid: Höjesteret, Höjesterets
kjæremaalsudvalg, Lagmandsretter, Meddomsretter och
Förhörsretter. – Om den norska rättens historiska
utveckling se Nordisk rätt.

I ecklesiastikt afseende indelas N. i 6 stift:
Kristiania, Hamars, Kristianssands. Bergens,
Trondhjems och Tromsö, hvilka lyda under hvar
sin biskop. Stiften omfatta 83 prosterier och
467 »prestegjeld» (pastorat). De senare bestå på
landsbygden vanligen af flere »sogne» (kyrkosocknar),
men i städerna är detta undantag. Prosten, som i
stiftsstad har titeln »stiftsprost», är tillika
sockenprest.

I administrativt hänseende delas riket i 20
»overövrighedsdistrikter», nämligen städerna
Kristiania och Bergen samt följande 18 amt, hvilka
omfatta både städer och landsbygd: Smaalenenes,
Akershus, Hedemarkens, Kristians, Buskeruds, Jarlsberg
og Laurviks, Bratsbergs, Nedenæs, Lister og Mandals,
Stavanger, Söndre Bergenhus’, Nordre Bergenhus’,
Romsdals, Söndre Trondhjems, Nordre Trondhjems,
Nordlands, Tromsö och Finmarkens. »Overövrigheden»
benämnes i Kristiania och Bergen stiftamtmand, annars
amtmand. Amtmanden i hvart och ett af Hedemarkens,
Lister og Mandals, Söndre Trondhjems och Tromsö amt är
tillika stiftamtmand i resp. Hamars, Kristianssands,
Trondhjems och Tromsö stift. Amtmanden har högsta
ledningen af alla till hans område hänförliga
civila ärenden, hvilka i sista instans höra under
departementen, för så vidt intet särskildt undantag
är gjordt; han har äfven uppsigt öfver rättsväsendet,
kontrollerar underordnade ämbets- och tjenstemän,
har (till d. 1 Jan. 1890) »tiltalemyndighet
i straffesager» och står i spetsen för den
kommunala förvaltningen. Åtskilliga ärenden,
förnämligast rörande kyrkan och skolan, milda
stiftelser m. m., höra under stiftsdirektionen,
som består af stiftamtmanden och biskopen. Vid
behandling af frågor rörande skolväsendet på landet
eger skoldirektören säte i direktionen. Under de
högre civila »overövrigheder» komma på landsbygden 56
fogder, hvar och en med sitt fogderi (de 5 »fogderne»
i Finmarkens amt äro tillika »sorenskrivere»)
och 428 »lensmænd», i städerna magistrat och
»politimestere» m. fl. Endast 6 städer hafva
särskilda magistratsämbetsmän, »borgermestere»
(i Kristiania och Bergen biträdda af 2 rådmän);
i 26 städer är »byfogden» och i 7 fogden öfver
angränsande landtdistrikt magistrat. 21 städer
hafva särskild »politimestere»; i de öfriga skötas
hans åligganden af byfogden eller fogden. I de 22
»ladestederne» (köpingarna) bestridas magistratens
och politimesterens åligganden af vederbörande
fogde, der de icke äro uppdragna åt annan ämbets-
eller tjensteman.

Kommunalväsendet. Landsbygden är indelad i
491 herreder, hvilka vanligen sammanfalla
med »prestegjeldene» eller socknarna inom
dessa. Herredets styrelse handhafves af ett
formandskab och repræsentanter. Ledamöterna i det
förra (»formændene») skola utses från de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0688.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free