- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1389-1390

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norge, konungarike, omfattande den vestra och mindre delen af Skandinaviska halfön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

djerfva och hänsynslösa pennor, som arbetat i
detta blad, hafva under de politiska striderna
skaffat detsamma en vidsträckt spridning och
stort inflytande, i synnerhet sedan dess ledning
öfvergått från nuv. statsministern Sverdrup till
O. Thomesen. I landsorten har i synnerhet Bergen
gjort sig bemärkt inom pressen genom »Bergens
aftenblad» (konservativt), »Bergensposten»
(moderat liberal) och »Bergens tidende» (rent
vensterorgan). I Trondhjem utkomma, jämte den
konservativa »Adressavisen», bl. a. »Trondhjems
aftenblad» (konservativt), »Dagsposten» (rent
vensterblad). Af Stavangers tre tidningar har
den af pastor Oftedal utgifna »Vestlandsposten»
blifvit en af de mest spridda tidningar i landet;
den har en filial i Kristiania, »Folkets avis» (båda
regeringsvänliga vensterblad). Under de politiska
brytningarna har nästan hvarje stad fått sin höger-
och venstertidning, ja flere tidningar utgifvas på
landet. Hamar, med omkr. 3,000 innev., har sålunda två
stora och mycket spridda tidningar: den konservativa
»Hamar stiftstidende» och vensterbladet »Oplandenes
avis». I Kristianssand, med 13,000 innev., utgifvas,
utom »Stiftsavisen» (venster), »Christianssands
tidende» (konservativ) och »Fædrelandsvennen»
(venster); Skien, med 7,300 innev., har två
konservativa tidningar, »Bratsbergs tidende» och
»Fremskridt» jämte det utpräglade vensterbladet
»Varden» o. s. v. – Af politiska tidskrifter hafva
ständigt funnits flere. F. n. utgifvas två större
sådana, den venstervänliga »Nyt tidsskrift» och den
konservativa »Vidar». Bland illustrerade tidningar är
»Skilling-Magazin» den äldsta. Af stort värde är det
af P. Botten Hansen 1851–66 utgifna »Illustreret
nyhedsblad». Sedan 1874 utkommer »Ny illustreret
tidende». Den 1 Jan. 1887 utgåfvos i N. 296 tidningar
och tidskrifter. Y. N.

Historia. N.(Fornn. Noregr, af Norð-vegr, d. ä. norra
vägen) var bebodt redan ett par tusen år f. Kr. och
antagligen redan då af en germansk stam. Med
tiden kallades folket norrmän. Först sent faller
historiens ljus öfver landet, men fornsaksfynden och
det vetenskapliga studiet af dem hafva möjliggjort
en inblick i folkets lif under den förhistoriska
tiden. Förhållandena i N. under denna tid visa
sig hafva varit likartade med dem, som rådde i
Sverige och Danmark (se härom Nordens förhistoriska
tid
). Norrmännen, liksom svenskarna och danskarna,
började få en historia först genom beröringen med
vestra Europa i och genom nordmanna- l. vikingatågen
(från midten af 8:de årh.). Under dessas första skede
var N. ännu deladt i en mängd smärre, sjelfständiga
områden eller fylken med sina konungar. Såsom
en samlad enhetsstat framträder N. först i 9:de
årh. Detta föreningsverk utfördes af en konungaätt,
som enligt Ynglingasagan härstammade från den gamla
Ynglingaätten i Upsala. Denna hade i N. ett rike på
Vestfold (v. om Kristianiafjo den) och utbredde
derifrån sitt välde genom eröfring och arf. Konung
Halfdan Svarte lemnade vid sin död riket åt sin
son Harald Hårfagre (860–933), som i det stora
sjöslaget i Hafrsfjorden (872) tillintetgjorde de siste
småkonungarna och samlade N. till ett rike. Han skall
hafva infört en ordnad förvaltning i den nya
enhetsstaten, i det han insatte en »jarl» i hvart
fylke och under dem »hersar». Han skall äfven hafva
fråntagit bönderna deras »odel», ett dunkelt uttryck,
hvars rätta mening ännu ej är nöjaktigt förklarad. Han
lade slutligen Shetlands- och Orknöarna under N. Tre
år före sin död skiftade han riket mellan sina
söner, men satte sin älsklingsson, Erik Blodyx,
till öfverkonung. Denne måste redan 935 lemna
N., der hans yngste broder, Håkan den gode, blef
konung. Håkan skildras af sagorna såsom den, hvilken
ordnat landets rättsväsende och gifvit det dess
krigsförfattning. Deremot misslyckades han i sitt försök
att omvända sina landsmän till kristendomen. Sedan
han 961 stupat i ett slag mot Erikssönerna, tillföll
riket desse, af hvilka Harald Gråfäll var den
förste. Men efter dennes död (omkr. 965) blef Håkon
Lådejarl
N:s styresman under dansk öfverhöghet,
som han dock efter en tid förstod att undandraga
sig. 995 störtades Håkon af Olof Tryggvesson. Denne
upptog sin stamfader Harald Hårfagres arbete för
N:s samlande och kämpade kraftigt for kristendomens
införande i landet. Efter hans fall vid Svold (1000)
kom en del af N. under dansk, en del under svensk öfverhöghet samt en
del under Håkon Jarls söner Erik och Svend, hvilka
förde styrelsen äfven i de andra delarna och voro
rikets verkliga regenter. Men deras regering tog
ett slut, då Harald Hårfagres ättling, Olof
Haraldsson
(sedermera kallad den helige) 1015 ankom till
landet. Han genomförde för all framtid rikets enhet
och gaf kristendomen ett säkert fotfäste i landet,
men uppväckte sina undersåtares missnöje och måste,
då desse vände sig till Knut den store i Danmark,
taga sin tillflykt till Gårdarike. Återkommen med en
här, stupade han visserligen i en strid vid Stiklestad
(d. 29 Juli 1030) mot tröndernas höfdingar och bönder,
men befäste genom sin död kristendomens herravälde
och den monarkiska styrelseformen. Blott en kort
tid utgjorde N. en del af Knut den stores rike. Hans
son Sven, åt hvilken styrelsen i N. öfverlemnades,
vann icke många anhängare; och när de höfdingar,
som stått i spetsen för resningen mot Olof, inkallade
den efter döden såsom helgon dyrkade konungens unge
son Magnus den gode (1035–47) från Gårdarike, föll
det danska väldet hastigt samman. Magnus, hvilken
man tillägger utarbetandet af N:s första skrifna
lag, blef vid Hardeknuts död (1042) konung äfven i
Danmark och vann 1043 den stora segern öfver venderna
på Lyrskovsheden. Vid hans död skildes N. från
Danmark och tillföll Olof den heliges halfbroder
Harald Hårdråde (1047–66), som redan under Magnus’
regering framställt anspråk på del i riket och
blifvit antagen till dennes medregent. Sedan han
stupat vid Stanfordbro under försöket att eröfra det
angelsachsiska konungariket i England, efterträddes
han af sin son Olof Kyrre (1066–93), som förde en
mycket fredlig regering. En fullständig motsats till
honom var hans son

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0701.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free