Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Normalbarometer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förärade Svenska akademien honom sin stora
prismedalj. Den 5 Mars 1885 anförde han för sista
gången en Musikföreningens konsert, och d. 28 i
samma månad afled han i Stockholm. – Den lätthet,
hvarmed N. fann sig till rätta
i harmoniens och kontrapunktens irrgångar, på
pianots tangenter liksom i partiturläsningens
och anförareskapets svårigheter, var lika
utomordentlig som hans säkra öra och fina
musiksinne. Om denna lätthet stundom frestade
honom till att skapa saker, som ega mera teknisk
lärdom än estetiskt behag, har han dock efterlemnat
en rik skatt af så till ingifvelse som till form
fulländade konstalster, alltid utarbetade med fin
smak och ovanlig beherskning af medlen. N. var
en helgjuten konstnär, som i sina bästa verk
skall lefva, en utpräglad tonsättarepersonlighet,
med vekt, elegiskt grundlynne. Betraktad ur
europeisk synpunkt, kan hans konst i det hela
betecknas såsom af öfvervägande tysk karakter,
närmast påverkad af Schumann och Mendelssohn,
med hvilken skolas bästa representanter i
nutiden N. var fullt jämnbördig. En af J.
Bagge utgifven »Förteckning öfver Ludvig Normans
tonverk» upptager 3 symfonier (bland hvilka böra
framhållas de i ess dur och d moll), 4 uvertyrer,
4 orkestermarscher, 2 pianokonserter, 1 stråkoktett, 1 stråksextett,
1 stråkqvintett, 6 stråkqvartetter, 1
violinduo, 1 pianosextett, 1 pianoqvartett,
2 pianotrion, 4 opus för piano och violin, 1
för piano och alt, 1 för piano och violoncell, 2
fyrhändiga pianohäften (bland dem Resebilder),
24 tvåhändiga dito (Barnens dansar och lekar,
Lifvets åldrar, Kontraster, Valse noble, flere
häften Albumblad, transskriptioner af svenska
folkvisor m. m.), 10 större kantatverk (Rosa
rorans bonitatem, Humleplockningen, kantater till
unionsfesten 1864, prinsessan Lovisas förmälning,
drottning Lovisas begrafning, Oskar II:s
kröning, Musikaliska akademiens byggnadsinvigning
m. m., samt det ofullbordade oratoriet Die könige
in Israel), dramatisk musik till styckena Torkel
Knutsson, Antonius och Cleopatra, Svea och Götha,
vidare Nordiska bilder, 5 flerstämmiga sångverk
utan ackomp. (Jordens oro viker, Det guddommelige
lys, ett häfte manskörer och två häften blandade
körer) samt slutligen 12 solosångverk (hvaribland
Skogssånger och flere häften till dikter af Wirsén).
A. L.
Norman, Eilert Adelsten, norsk landskapsmålare,
född 1848 i Bodö, kom 1869 till Düsseldorf, der
han egnade sig åt målarekonsten och alltsedan varit
bosatt. Ämnet för sina taflor har han oftast tagit
från det nordanfjällska Norge, i synnerhet Nordland,
och framställningen af dess natur, hälst i belysning
af midnattssolen, utgör hans specialitet. Af hans
taflor har en, med motiv från Lofoten, fått sin
plats på slottet i Kristiania. En annan, hvartill
ämnet hemtats från Sognefjorden, eges af Sveriges
Nationalmuseum. Y. N.
Normanby [nå’rmänbi], 1. John Sheffield, hertig af
N. och Buckinghamshire. Se Buckingham, J. S. –
2. Constantine Henry Phipps, markis af N., engelsk
statsman, f. 1797, äldste son af lord H. Ph. Phipps
Mulgrave, kämpade, nyss vorden myndig, i underhuset för katolikernas
emancipation och parlamentsreformen samt skref öfver
den engelska aristokratiens lif romanerna Matilda
(1825), Yes and no (1828) och The contrast (1832),
hvilka förråda ansträngning och likasom påtruga
läsaren sin moral. 1831 blef han genom faderns
död medlem af öfverhuset såsom lord Mulgrave, kort
derefter guvernör på Jamaica samt 1834, då Melbourne
trädde i spetsen för ministèren, sigillbevarare. När
Melbourne 1835 bildade en ny ministèr, utnämndes
han till lordlöjtnant på Irland. Han bidrog genom
en lugn och rättvis styrelse väsentligen till
ordningens återställande på ön samt upphöjdes till
belöning derför 1838 till markis af N. 1839 blef
han kolonialminister och gynnade på denna plats
så kraftigt sträfvandet för negrernas frigifning,
att det i Aug. s. å. ansågs rådligast att låta honom
i stället öfvertaga inrikesministeriet. I Aug. 1841
nedlade han jämte öfriga medlemmar af whig-ministèren
sitt ämbete, var 1846–52 Englands sändebud i Paris
och representerade 1854–58 sitt land i Florens. Död
i London 1863.
Normander l. normanner (Med. Lat. normanni,
Fr. normands), nordmän (se d. o.), särskildt de
nordmän, som på 900-talet bemäktigade sig det efter
dem uppkallade Normandie, samt deras ättlingar,
hvilka gjorde sig till herrar öfver södra Italien
(se Neapel) och England (se d. o.). – Normandiska
(normanniska) skolan, forfäktarna af den åsigt att
ryska riket leder sitt ursprung från en skandinavisk
(svensk) statsbildning.
Normandie [-mangdi], fordom provins i Frankrike, med
titel af hertigdöme, omfattade hela landet på bägge
sidor om nedre Seine, mellan de i Engelska kanalen
utfallande floderna Bresle i n. ö. och Couesnon
i s. v., med Seines biflod Epte såsom gräns i ö.,
samt omslöts på landsidan af provinserna Picardie,
Ile de France, Orléanais, Maine och Bretagne. Dess
areal var inemot 30,200 qvkm. och motsvaras nu af
departementen Seine-Inférieure, Eure, Calvados
och Manche samt större delen af depart. Orne
och en mindre del af Eure-et-Loir, med tills. 2 1/2
mill. innev. Till N. hörde äfven (till 1200-talets
början) de s. k. Normandiska öarna l.
Kanal-öarna. Rouen var hertigdömets, särskildt Öfre N:s,
hufvudstad, Bayeux och, senare, Caen de förnämsta
orterna i Nedre N. Landskapet är ett af de bördigaste
och rikaste i Frankrike; dess kust har många bukter
och hamnar samt är mycket fiskrik. Klimatet är fuktigt
och något kyligt, jordmånen lämplig för odling af
säd, lin, hampa m. m. Präktiga beten föda hästar,
nötkreatur och får af värderade egenskaper; äppleträd
finnas i öfverflöd, och äpplevin är den vanliga
drycken. Stenkol samt jern, cinober m. fl. mineral
tillvaratagas; saliner finnas i trakten kring
Avranches. Innevånarna utmärka sig för sträfsamhet
och godt förstånd i handel, men anses äfven besitta
dessa egenskapers sämre sidor; snikenhet, illparighet
och processlystnad.
Historia. N. har fått sitt namn efter normanderna,
såsom de skandinaviske vikingarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
