- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1417-1418

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nornan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hos Ragnar Lodbroks söner, hos konung Erik i Upsala
och hos Harald Hårfagre. Slutligen kom han till Olof
Tryggvesson och lät döpa sig. När han var mätt af
lifvet, tände han sitt alltjämt förvarade ljus och
dog, när detta var utbrunnet. Berättelsen härom är
inflickad såsom en episod i Olof Tryggvessons saga
i Flatö-boken (se d. o.) och innehåller flere citat
af eddans sånger. Myten om Norna-Gäst erinrar om
den grekiske Meleagros (se d. o.). – 2. Skalden
Nicanders brodersnamn i Götiska förbundet. –
3. Psevdonym för författaren J. A. Kiellman-Göranson.
Th. W.

Nornan, literär illustrerad julkalender, utgifven
i Stockholm sedan julen 1873, på Fr. Skoglunds
förlag till 1885, derefter på Z. Haeggströms
förlagsexpeditions förlag, har sin medarbetarekrets
bland de yngre skönliterära förmågorna och återgifver
i bild den inhemska konstverldens märkligare
företeelser under året.

Nornor kallas i fornnordiska mytologien ödets
gudinnor. De förnämsta nornorna voro Urd (forntid),
Vardande (nutid; Isl. Verðandi, af svenskar ofta
felaktigt uttaladt med accent på andra stafvelsen
i st. f. den första) och Skuld (framtid), hvilka
bestämde hela den timliga verldsutvecklingens
gång och således voro ej blott ödets utan äfven
tidens gudinnor. Äfven åserna voro underkastade de
höga nornornas bestämmelser, hvilka icke af något
kunde rubbas. Dessa nornor kommo från Jättehem
och hade tagit sin boning vid den af verldsträdet
Yggdrasels (se d. o.) rötter, som sträckte sig
öfver Urdsbrunnen (se d. o.), med hvars vatten
de öfveröste Yggdrasel, på det att han icke skulle
förtorka eller ruttna. Enligt myten hafva således
verldslifvets bestånd och utveckling sin grund
i nornornas oaflåtliga verksamhet. Utom de tre
ofvannämnda omtalas flere andra nornor, nämligen
de, som infinna sig, när en menniska födes, för
att bestämma hennes lefnadsöden. Likasom gudar
och menniskor, så hade äfven alfver och dvärgar
sina egna nornor. Det fanns både goda och onda
nornor. De senare voro upphofvet till alla olyckor
i verlden, medan de förre tänktes som ett slags
skyddsgudinnor. Ej endast de lägre, utan äfven de
tre höga verldsnornorna tillhöra uteslutande den
nuvarande verldsutvecklingen; ingen antydan gifves,
att nornornas makt skulle hafva någon motsvarighet i
den nya verlden efter Ragnarök. För tidens gudinnor
finnes icke rum i evighetens rike. Th. W.

Noroña [nårå’nja], Gaspar Maria de Nava Alvarez de,
grefve, spansk skald, f. 1760, d. 1816, befordrades
snabbt till generallöjtnant under kriget mot franska
republiken 1793–95 och utmärkte sig sedermera i
spetsen för en härafdelning under befrielsekriget
1808–09. Dessemellan var han ambassadör i Bern och
Petersburg och en tid guvernör i Cadiz. Hans Poesias
(2 bd, 1799–1800) ega en klar och fulltonig diktion;
särskildt framstående äro hans oden och elegier med
ämnen från kriget. Vidare märkas den filosofiska
dikten La muerte (1816), den heroisk-komiska dikten
La quicaida samt öfversättningar från österländska
skalder, »Poesias asiáticas» (tr. 1833).

Norr. Se Väderstreck.

Norra Björke är numera namnet å Björke socken i
Elfsborgs län, Väne härad. Se Björke 1.

Norra Börringe. Se Lemmeströ.

Norra Dals kontrakt i Karlstads stift omfattar de sex
pastoraten Steneby med Ödsköld, Tisselskog och Backe;
Ärtemark; Edsleskog med Laxarby, Mo och Fröskog;
Tössö med Tydie (en kyrkosocken); Ånimskog; Åmåls
stad med landsförsamlingen. Areal 1,283 qvkm. 23,764
innev. (1886).

Norra Finnskoga. Se Finnskoga.

Norra församlingen i Norrköpings stad upprättades
år 1885 och hade vid 1886 års utgång 8,047 innev.

Norra Hestra är numera namnet å Hestra socken i
Jönköpings län, Mo härad. Se Hestra 2.

Norra Härene är numera namnet å Härene socken i
Skaraborgs län. Se Härene 2.

Norra Ishafvet, Norra polarhafvet l. Arktiska
hafvet
omgifver nordpolen samt omslutes liksom ett
inhaf af Europas, Asiens och Nord-Amerikas norra
kuster. Med Stora oceanen sammanhänger det endast
genom det 40 km. breda Berings sund, med Atlantiska
hafvet genom det omkr. 1,500 km. breda Norska
hafvet mellan Norge och Grönland samt genom Davis’
sund mellan Grönland och Baffins land. Åtskilliga
delar af detsamma hafva särskilda namn, såsom,
på östra halfklotet, Barents’ haf, mellan
Spetsbergen, Frans Josefs land och Novaja Zemlja,
Lappska hafvet, utanför Lappska l. Kolahalfön,
Hvita hafvet, Kariska hafvet, ö. om Novaja Zemlja, samt
Sibiriska hafvet, längre öster ut, deraf afdelningen
mellan Tajmyr-halfön och Ny-Sibiriska öarna bär
namnet Nordenskiöldshafvet, samt, på vestra
halfklotet, Grönlandshafvet, mellan Spetsbergen och
Grönland, Danmarks sund, mellan Island och Grönland,
Baffins vik (med Davis’ sund i s., Smith sund,
Kaneviken, Kennedy- och Robeson-kanalen i n.),
vidare Amerikanska polarhafvet, med Lancaster sund,
Barrow sund, Melville sund och Banks sund l. Mac
Clures nordvestpassage. De vigtigaste öarna,
hvilka man sammanfattar under benämningen polarland,
äro på östra halfklotet: Jan Mayen, Beeren eiland,
Spetsbergen, Kung Karls land, Kolgujev, Novaja Zemlja,
Waaigat, Frans Josefs land, Ensomheden, Ny-Sibiriska
öarna och Wrangels land samt på vestra halfklotet
den föga kända arkipelagen n. om Nord-Amerika:
Grönland, Ellesmere-, Grinnell- och Grant-land,
Parry-arkipelagen, Baffins land, Prins Alberts och
Victoria land, Banks land, Prinsens af Wales land,
Cockburn land, m. fl. – Der landgräns saknas,
antages vanligen polcirkeln (66 1/2° n. br.) såsom
det arktiska hafvets sydgräns. Polcirkeln bildar
visserligen gräns för den astronomiska polarzonen,
men är ingalunda sydgräns för isen; ty denna sträcker
sig om sommaren endast till 71:sta–75:te breddgraden
i en ganska oregelbunden linie och på några ställen,
t. ex. under Berings sunds meridian, öfver nämnda
parallelkrets, men når ej densamma på andra, såsom
vid Spetsbergen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free