Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nornan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prins Håkon Håkonssön, bjöd han, att alla skulle
bemöta norrmännen väl, och stadgade höga böter för
»om någon man emottoge norrmännen med spe eller
kallade dem baggar eller med andra smädeord». –
I de svenska gränslandskapen mot Norge är »bagge»
l. »bagge» enbart gängse namn i st. f. norrman.
Norrbo. 1. Härad i Vestmanlands län, ingår i
Vestmanlands Norra domsaga och Bergslags fögderi samt
omfattar socknarna Fläckebo, Haraker, Romfartuna,
Skultuna, Skerike och del af S:t Ilian. Areal
42,679 har. 8,021 innev (1886). – 2. Socken i
Gefleborgs län, Delsbo tingslag. Areal 19,759
har. 999 innev. (1886). N. bildar med Bjuråker ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift,
Helsinglands Norra kontrakt.
Norrbottens fältjägarekår (n:r 19) är roterad inom
Norrbottens län och utgjorde intill 1841 en del
af det då tudelade Vesterbottens regemente. Kårens
nummerstyrka utgör 483 nummer, dess verkliga styrka
22 officerare, 18 underofficerare, 9 civilmilitärer
och 345 man. De nya rotarna inom länet äro anslagna
till de gamlas understöd. Förutom de vanliga
vakanserna äro 99 nummer anslagna till bildande af
den s. k. »Norrbottens hästjägaresqvadrons fond»,
för hvilken en kavalleritrupp vid landets norra
gräns skulle underhållas. Då en sådan emellertid
icke kom till stånd, användes fondens inkomster till
underhåll af ett batteri i Hernösand. Dessa 99 rotar
samt 16 andra äro vakanta på 50 år från 1847 mot en
vakansafgift af 5 tunnor korn eller högst 50 kronor
per år och rote. Kårens mötesplatser äro Notviken,
nära Luleå, och Näsby hed, nära Neder-Kalix. C. O. N.
Norrbottens hästjägaresqvadrons fond. Se föreg. art.
Norrbottens län, Sveriges nordligaste län, är beläget
mellan 65° 3’ 45" och 69° 3’ 21" n. br. samt 6° 6’
49" ö. lgd och 2° 40’ 53" v. lgd från Stockholms
observatorium. Det gränsar i ö. och n. ö. till
Finland, i n. v. och v. till Norge samt i s. till
Vesterbottens län och Bottniska viken. Länets största
längd, i n. och s., är 440 km. och största bredd,
i ö. och v., 390 km. Arealen, ännu icke alldeles
fullt känd, är inemot 105,200 qvkm., deraf 6,800
qvkm. vatten, och är nästan en fjerdedel af hela
rikets areal. Från äldre tider är vanligt att
indela länet i tvänne hufvuddelar: kustlandet, som
omfattar norra delen af Vesterbottens landskap, och
lappmarken eller Torneå och Luleå samt största delen
af Piteå lappmarker. I denna mening är kustlandets
ytvidd 27,400 qvkm. och lappmarkens 77,800 qvkm. Med
fäst afseende åter å landets naturbeskaffenhet och
lämplighet för odling delas länet i tre bälten: det
egentliga kustlandet, omkr. 12,450 qvkm., skogslandet,
omkr. 51,400 qvkm., och fjällandet, omkr. 41,350
qvkm. (se art. Lappland). Folkmängden vid 1886 års
slut utgjorde 96,912 personer (48,606 mankön och
48,306 qvinkön), deraf 89,657 å landsbygden och 7,255
i städerna. Folkmängdstätheten var således 1 person å
1 qvkm. land. Länet är det glesast befolkade i riket
och bland de minsta i
fråga om folkmängden. Denna har under da sista tio åren
ökats med nära 14 proc., och på de sista femtio åren
mer än fördubblats. Befolkningen består af svensk,
finsk och lappsk ras. Men då denna rasskilnad icke
annat än genom språket kunnat hos hela befolkningen
iakttagas, och då finska språket på vissa ställen
inkräktar på det svenska och på andra ställen på
det lappska, samt då äfven svenska språket vinner
insteg något hos finnarna och mera hos lapparna,
så kunna uppgifterna om de olika raserna icke vara
fullt tillförlitliga. År 1880, då folkmängden utgjorde
90,761 personer, bestod den af 70,352 svenskar, 16,510
finnar (eller åtminstone finsktalande personer)
och 3,899 lappar. Af länets 20 landssocknar hade
nämnda, år 8 absolut numerisk öfvervigt af finnar
och 2 af lappar. Folkblandningen är störst i de fem
nordligaste socknarna. – I judicielt hänseende,
är länet deladt i 4 domsagor, omfattande 16
tingslag, under Svea hofrätt: Piteå (3 tingslag),
Luleå (3 t:g), Kalix (4 t:g) och Torneå domsaga
(6 t:g). Af städerna hafva Luleå och Piteå hvar
sin rådstufvurätt, hvaremot Haparanda lyder
under landsrätt. – I administrativt hänseende
är länet fördeladt i 4 fögderier, lika benämnda
och sammanfallande med ofvan anförda domsagor,
af hvilka Piteå, Luleå och Kalix fögderi hvart och
ett omfattar 4 länsmansdistrikt och Torneå fögderi
6. Landskommunerna äro 20 och stadskommunerna, såsom
ofvan nämndes, 3. – I ecklesiastikt hänseende hör
länet till Hernösands stift och omfattar en del
af Vesterbottens Andra samt hela Vesterbottens
Tredje och Fjerde kontrakt. Pastoratens antal är 18
(utom Edefors, som ännu icke är faktiskt skildt
från Öfver-Luleå), omfattande 3 stadsförsamlingar
samt 22 socknar och kapellförsamlingar. – I länet,
som tillhör Femte militärdistriktet, är Norrbottens
fältjägarekår roterad med 483 rotar, deraf 99
vakanta. Lappmarken är icke roterad. – Vidare
ingår länet i Norra bergmästaredistriktet, i Öfre
norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet och i Norra
tulldistriktet samt bildar 3 justeringsdistrikt,
nämligen 51:sta–53:dje, och utgör Norrbottens
skogsdistrikt, med 13 revir. För helso- och sjukvård
är länet fördeladt i 7 provinsialläkaredistrikt. Två
länsveterinärer och två distriktsveterinärer äro der
anställde. Länets landtbruksskola är förlagd till
Åminne (i Edefors socken). – Till riksdagens Första
kammare utser länet 3 ledamöter. Till Andra kammaren
väljer landsbygden 4; städerna äro förenade till 1
valkrets. – Af länets näringskällor intager jordbruket
en mera framstående plats, än man af den nordliga
belägenheten kunde förmoda. Visserligen är klimatet
hårdt, vintern lång och sträng samt sommaren kort; men
det skyddande snötäcket saknas icke under vintern, och
sommaren är varm och ljus. Här kommer vårsädet till
full mognad på 8 à 10 veckor. Åkerarealen inskränker
sig till knappt 29,000 har, men jordmånen är god
och gifver ett rikt korntal samt frambringar strå-
och foderväxter till förvånande ymnig mängd och
af yppersta godhet. Intill de senare åren har af sädesslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
