Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nornan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kornet varit flerestädes allena rådande, hvilket
enskiftesbruk förderfvat jorden, men numera har det
lyckats att acklimatisera äfven hafre, som uppnår
full mognad. Ett medelgodt år gifver af stråsäd
omkr. 14,000 hl. råg, 320,000 hl. korn, 18,000
hl. hafre, 400 hl. blandsäd och af potatis 150,000
hl. En sådan skörd, som är fullt tillräcklig för den
jordbrukande befolkningen inom länet, lemnar dock
icke så mycket öfrigt till dess lösa befolkning,
att icke införsel af spanmål och dess produkter är
nödvändig, hvilket behof under dåliga skördeår gör
sig gällande äfven för jordbrukaren. Boskapsskötseln,
om ock stadd i en jämn, men ringa utveckling, har icke
närmat sig den höjd, som länets i detta hänseende rika
tillgångar medgifva. Den naturliga ängen uppgifves
till omkr. 175,000 har, men stora vidder kunna rödjas,
och betesmarkerna äro högst betydliga. Vid 1885
års slut uppgick kreaturens antal till 9,572 hästar,
42,877 nötkreatur (mestadels »fjällras»), deraf 34,746
kor, 34,436 får och 1,530 getter; härtill är att
lägga omkr. 170,000 renar, hvilka synas vara snarare
i af- än tilltagande. En vigtig näringsgren inom detta
län är skogsskötseln. Skogsarealens egentliga storlek
har ännu ej kunnat bestämmas, dock uppgifvas såsom
skogbärande mark 2,653,900 har, af hvilka staten eger
omkr. två tredjedelar. I det egentliga kustlandet äro
skogarna i allmänhet i det närmaste uthuggna. Det
var det förderfliga sparrhygget, som slutligen
framkallade (år 1874) den s. k. Norrbottenslagen
till ungskogens skydd, och en betydlig förbättring
i skogsskötseln har inträdt. Stor skada hafva ock
skogseldar vållat. Inom det egentliga skogslandet
finnas, i motsats till förhållandet i kustlandet,
ännu mycket stora trakter med vacker skog. Närmast
ofvan det egentliga skogslandet i Lappmarkens öfre
delar är skogstillgången ringa, och mot fjällen är
landet helt och hållet skoglöst. Den inkomst, som
staten under de senare åren haft af sina skogar inom
länet, uppgår i årligt medeltal till 800,000 kr. För
bergs- och brukshandtering har detta län enormt
rika förutsättningar, men bristande kommunikationer
hafva hittills försvårat och omöjliggjort denna
näringsgrens upp blomstring. Denna brist skall
väsentligen afhjelpas, när den under byggnad varande
Luleå–Ofoten-jernvägen (se d. o.) blir färdig. Denna
jernväg, som berör de stora malmfälten i Gellivara,
Kirunavaara och Luossavaara, och hvars nedre del
till minst 100 km. kan befaras med lokomotiv, skall
enligt koncessionen öppnas för allmän trafik före
1891 års utgång. Ännu är malmbrytningen obetydlig, om
ock grufvorna äro många, och vid 1885 års slut hade
ensamt Gellivara malmfält 639 inmutade områden med
365 arbetade grufvor, ur hvilka under året hemtats
blott 46,000 kg. malm. Tackjernstillverkningen under
året uppgifves till 3,570 ton (à 1,000 kg.), förutom
2,000 ton smältstycken, stångjernstillverkningen till
1,860 ton samt jern- och stålmanufakturtillverkningen
till 900 ton. Till binäringar för länets befolkning
äro i främsta rummen att räkna tjärbränning och
fiske. Laxfisket är af största
betydelse i Torneå elf och dernäst i Luleå och
Kalix elfvar. I förstnämnda elf idkas ock
ett lönande sikfiske. Sikfångsten är mycket
god äfven i lappmarkssjöarna och i skärgården,
hvarest strömmingsfiske i rätt betydlig omfattning
bedrifves. Fabriksverksamheten är ringa. För år 1885
uppgafs fabrikernas antal till 12, med 93 arbetare
och 142,740 kr. tillverkningsvärde. Handtverkarnas
antal var samma år 412, med 279 arbetare,
och handlandenas 286, med 207 biträden. Länets
handelsflotta bestod sistnämnda år af 30 segelfartyg,
om 3,505 tons, och 25 ångfartyg, om 2,882 tons och
1,100 hästkrafter. – Hemmantalet utgör 905 (nuvarande
mantal), deraf 4 för städerna. Taxeringsvärdet
år 1886 varför jordbruksfastigheter 28,091,210
kr. å landsbygden och 1,175,523 kr. i städerna
samt för annan fastighet 4,716,600 kr. å den
förra och 4,446,100 kr. i de senare. Häri ingår
ej statens och menigheters fasta egendom, taxerad
till 11,774,998 kr. å landsbygden och 534,375
kr. i städerna. Något fideikommiss finnes icke
i länet. Det område, som nu bildar N., utgjorde
till d. 21 Maj 1810 en del af Vesterbottens län.
K. S.
Norrby, socken i Vestmanlands län, Simtuna
härad. Areal 9,663 har. 1,745 innev. (1886). N. utgör
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift,
Fjerdhundra södra kontrakt.
Norrby, Georg, skådespelare, född i Kalmar d. 7
Dec. 1816, inträdde 1835 vid A. P. Berggrens
teatersällskap i landsorten, spelade vid P. Delands
trupp 1837–42, tog sistn. år anställning vid Nya
(Mindre) teatern i Stockholm och öfvergick 1854
derifrån till k. teatern, hvilken scen han sedan dess
tillhört. N. har gjort sig omtyckt genom sin måttfulla
komik och hjertliga humor. Till hans bästa roller
höra Tegelmark i »Stockholm, Vesterås och Upsala»,
Agapetus i »Herr Dardanell», Sansquartier i »Nya
garnisonen», Alain i »Fruntimmersskolan», Surkart i
»Mycket väsen för ingenting», Peponet i »Så kallade
hedersmän», Weldner i »En gård utan husbonde», Jeppe
Berg i »Erasmus Montanus», Klockaren i »Ambrosius»,
Niemann i »Läkemedel», Aslaksen i »En folkets fiende»
och Gamle Ekdahl i »Vildanden».
Norrby kungsgård. Se Kungs-Norrby.
Norrbyås, socken i Örebro län, Sköllersta härad. Areal
3,260 har. 909 innev. (1886). Annex till Stora
Mellösa, Strengnas stift, Askers kontrakt.
Norrbärke. 1. Socken i Kopparbergs län, utgör
Norrbärke tingslag i Vesterdalarnas domsaga. Areal
51,411 har. 7,535 innev. (1886). N. bildar ett
konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Vesterås stift,
Norrbärke kontrakt. – 2. Kontrakt i Vesterås stift,
omfattar de sex pastoraten och församlingarna
Norrbärke, Söderbärke, Malingsbo, Grangärde,
Ludvika, Säfsnäs. Areal 2,642 qvkm. 29,285
innev. (1886).
Norrelius, Andreas, orientalist, föddes i Stockholm
1678, blef filos. magister i Upsala 1710 och docent
1713 samt företog 1714–20 en utrikes resa. Under denna
utgaf han i Amsterdam ett par skrifter i österländsk
literatur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
