Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrfinland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter hemkomsten blef han filos. adjunkt,
akademisekreterare, vice bibliotekarie och omsider,
1735, ordin. bibliotekarie. I denna egenskap utgaf han
en ganska skarp skrift mot Ol. Celsius: Stricturae in
historiam bibliothecae upsalensis (1745), samt några
skrifter om rabbinernas läror m. m. Dessutom samlade
han L. Norrmans latinska skrifter och utgaf dem med
en lefvernesbeskrifning 1738. Han afled i Upsala 1749.
-rn.
Norrfinland, benämning redan sedan 1300-talet på det
område af landskapet Egentliga Finland, som sträcker
sig o ungefär vester om Aura å (som genomflyter
Åbo stad) ända till Satakunta, eller motsvarande de
nuvarande Masku, Vehmo och Virmo härad i Åbo län.
A. G. F.
Norrfinne lagsaga, benämning på den ena af de
tvänne lagsagor, i hvilka Finland fördelades
genom stadgande af Erik af Pommern 1435. (Den
andra hette Söderfinne lagsaga.) Till lagsagan
räknades det s. k. Norrfinland (se d. o.) med sina
skär, Satakunta, Åland och Österbotten. Lagsagan
delades 1776 i tvänne: Norrfinne, eller Åbo och
Björneborgs, och Österbottens, eller Vasa och Uleå,
lagsagor. Vid indragningen af lagmansrätterna i
Finland 1868 upphörde äfven lagsagornas tillvaro.
A. G. F.
Norrhvidinge, socken i Malmöhus län, delad å Onsjö
härad med 1,243 har, 869 innev., och å Harjagers
härad med 650 har., 407 innev., tillsammans 1,893
har., 1,276 innev. (1886). N. bildar med Dagstorp
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift,
Harjagers kontrakt.
Norris, Edwin, engelsk assyriolog, f. 1795, d. 1872
såsom hederssekreterare vid Royal asiatic society,
lemnade värderika afhandlingar till detta samfunds
»Transactions», utarbetade A grammar of the Fulah
language och A grammar of the Bornu or Kanuri
language (1853), biträdde Sir H. Rawlinson vid
utgifvandet af »Cuneiform inscriptions of western
Asia» samt framstod såsom en flitig och skarpsinnig
kilskriftforskare äfven i sitt ofullbordade arbete
Assyrian dictionary (3 bd, 1868–72), hvilken ordbok
står utan föregångare.
Norristown [-taun], stad i nord-amerikanska
staten Pennsylvania, på venstra stranden af floden
Schuylkill, 26 km. n. v. om Filadelfia. 13,063
innev. (1880). Jernverk, glasbruk, ull- och
bomullsspinnerier m. fl. fabriker.
Norrköping, sjö- och stapelstad i Östergötlands län
nära Motala ströms utlopp i Bråviken, belägen på
bägge sidor af den forsande strömmen, som der med en
bredd af 30–120 m. kröker sig i form af ett S. Genom
Östra stambanan står staden i direkt förbindelse med
landets jernvägsnät, och under seglationstiden har
den regelbunden ångbåtsförbindelse med Stockholm
m. fl. städer. Staden är reguliert bebyggd med i
allmänhet vackra hus (dels af sten, dels af trä)
vid raka gator. Öfver strömmen leda flere broar:
Bergsbron, Jernbron, Spångbron och Oskar Fredriks
bro, nedanför hvilken strömmen är segelbar och till
mynningen vid Pampusfjärden bildar stadens hamn. Torgen äro
för närvarande sex: Karl Johans (som nu utlägges till
park), Samtals-, Tyska, Nya, Gamla och Kanontorget. På
norra och på södra sidan om staden finnas storartade
promenad- och parkanläggningar. Af offentliga
byggnader märkas i norra stadsdelen stadshuset samt
postverkets hus (f. d. ullmagasinet), som numera
inrymmer lokaler för stadsfullmäktige, post- och
telegrafverken, börssal m. m., och stora hotellet,
alla vid Karl Johans torg, hvilket sedan 1846 prydes
af Karl XIV Johans staty (modellerad af Schwanthaler),
jernvägsstationshuset, genom en park skildt
från nämnda torg, teatern (1850), frimurarelogen
(1869), tullhuset, arbetareföreningens hus, gasverket;
i stadens södra del det oansenliga rådhuset vid
Tyska torget, det storartade allmänna läroverkshuset
(färdigt 1868) på en höjd i sydvestra delen af
staden, Lenningska väfskolan (1887), brandstationen
samt de tre kyrkorna S:t Olofs (sedan 1767) med
ett fristående klocktorn (allt i en »förderfvad
fransysk stil»), Hedvigs kyrka l. Tyska kyrkan
med altartafla af Hörberg (återuppförd 1721, på den
plats nära strömmen, der fordom Norrköpings hus låg),
S:t Johannis eller landskyrkan (sedan 1789). Vidare
förtjena nämnas lasarettet och Lenningska sjukhemmet,
cellfängelset, sju folkskolehus (f. n. inrymmande
3,100 barn), tekniska skolan, inrymmande äfven
Ebersteinska söndags- och aftonskolan, samt mosaiska
synagogan (1858). Många prydliga privatbyggnader
och stora fabriker. Stadens område omfattar 787 har,
satt till 27 1/8 mtl. Taxeringsvärdet har från 24 1/2
millioner kronor 1870 ökats till nära 37 millioner
1886. Folkmängden, som 1740 utgjorde endast 2,600
personer, hade 1790 ökats till omkr. 9,000 och 1870
till 26,365. Derefter har folkökningen varit mindre
betydlig. Vid 1886 års slut var innevånareantalet
28,954. – N. har sin förnämsta betydelse såsom
fabriksstad, i hvilket hänseende det intager
2:dra rummet bland rikets städer (Stockholm det
1:sta). Härför har staden i främsta rummet att tacka
den billiga drifkraft, som lemnas af Motala ströms
många och starka fall inom stadsområdet. Grunden
till fabriksverksamheten lades under förra hälften
af 1600-talet genom hertig Johan af Östergötland,
hvilken hit inkallade tyska manufakturister, efter
hvilken tid regeringen varmt omhuldade den uppväxande
industrien, så att under Karl XI hela arméns behof
af beklädnad och utrustning kunde fyllas från N:s
fabriker. Till följd af krig, pest och eldsvådor gick
under den följande tiden industrien nästan under. Men
skyddad af den trägna omvårdnad frihetstiden egnade
alla inhemska näringar, uppblomstrade den å nyo och
har sedermera varit stadd i jämn tillväxt, ända tills
det senaste decenniet visat tillbakagång inom flere
industrigrenar. Till befordran af ylleväfnadsslöjden
inrättades det s. k. ullmagasinet, der inhemska
producenter eller köpare af svensk ull fingo inlemna
sådan till förvaring, försäljning, belåning eller
sortering, hvarjämte för samma ändamål i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
