- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1431-1432

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrfinland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

döttrarna skulle åtnjuta tre års ränta i brudskatt,
men att godset skulle återfalla till kronan, om
hustrun ej nämndes i donationsbrefvet, döttrarna
den ofvannämnda brudskatten dock förbehållen; samt
d. 5 Sept. 1634, »att när inga manlige barn finnes,
då förstås Norkjöpings besluth på manlige baak- och
sijdearfvingar, nämligen bröder eller bröders barn»
(jfr rådsprotokollet för ofvan angifna data). Om den
stundom betydliga storleken hos Norrköpings besluts
län se Friherre, sp. 390. – I strid mot Norrköpings
beslut bortgåfvos emellertid under den följande
tiden kronogods på evärdlig tid. Men vid 1655
års riksdag beslöts, att dessa allodialdonationer,
för så vidt som de gifvits efter Gustaf II Adolfs
död, skulle antaga natur af Norrköpings besluts
gods. Vid samma riksdag stadgades, att Norrköpings
besluts gods, som förlänats efter d. 6 Nov. 1632,
skulle, i likhet med andra donationer efter samma
tid, reduceras till en fjerdedel (helt och hållet,
om de lågo inom »förbjudna orter»). 1680 reducerades
alla sådana Norrköpings besluts gods, som afkastade
mera än 600 dlr s. m. (1,200kr.); efter 1682 indrogos
äfven de öfriga. J. Th. W.

Norrköpings kontrakt (l. Lösings, Bråbo och Memmings
kontrakt
) i Linköpings stift omfattar de fjorton
pastoraten Norrköpings S:t Olof; Norrköpings Hedvig;
Norrköpings Norra församling; S:t Johannes; Dagsberg;
Krokek; Tingstad; Styrestad; Furingstad; Östra Eneby;
Qvillinge med Simonstorp; Kimstad; Kullerstad;
Borg. Areal 76,551 har. 50,113 innev. (1886).

Norrköpings landsförsamling, benämning på Sankt
Johannes församling (se Johannes, Sankt), medan denna
ännu var annex till Norrköpings S:t Olof.

Norrland är den del af Sverige, som ligger norr om
Svealand. Den för lagskipning och förvaltning stora
betydelse, som ifrån äldsta tider tillkommit rikets
öfriga hufvuddelar, Svealand och Götaland, såsom
särskilda folkland, är alldeles främmande för N.,
hvilket varit och är endast en kollektivbenämning,
som efter belägenheten gifvits åt norrut (norr om
Ödmården) liggande trakter. Norrland nämnes första
gången i Karlskrönikan, som berättar, att Engelbrekt
(år 1433) till Norrbotten sände bref till Erik
Puke, som innehade Korsholms fästning (vid Vasa i
Österbotten), med begäran att han skulle stå honom
bi och öfvertaga befälet öfver hela Norrland (»al
norland vnte han honom wolla»), hvarefter ock
Puke utrustade tvänne härar, den ena bestående af
helsingar, den andra af österländingar. Här omfattar
således N. de på ömse sidor om Bottniska viken
liggande landen, af hvilka de nordligare delarna från
Qvarken räknadt kallades Norrbotten och de sydligare
benämndes å vestra sidan Helsingland och å den östra
sidan Österland (hvilket på den tiden äfven kallades
Östernorrland). I följande tider ansågs N:s gräns å
finska sidan vara vid Uleå elf, men har nu i mer än
3 århundraden utgjorts af Torneå elf. Inom Sverige
har den sydliga gränsen flyttats till Upland, sedan
Gestrikland, som i äldre tider tillhörde Svealand,
i administrativt hänseende förenats med
Helsingland. N. omfattar nu enligt vedertaget
språkbruk de fem nordligaste länen, eller landskapen
Gestrikland, Helsingland, Medelpad, Jämtland,
Herjedalen, Ångermanland och Vesterbotten samt
Lappmarken (norrländingarna sjelfva räkna likväl
hvarken Gestrikland och Helsingland eller Lappland
till det egentliga N.). Med en ytvidd af 255,881
qvkm. upptager N. mer än hälften, 7/12, af rikets
ytvidd, men dess folkmängd, 691,739 personer (1886),
är ej mycket mer än 1/7 af rikets. K. S.

Norrlanda, socken i Gotlands län och Norra
härad. Areal 3,852 har. 300 innev. (1886).
Annex till Gothem, Visby stift, Medelkontraktet.

Norrman, sjöv. Se Bråspel.

Norrman, Lars, filolog, universitetslärare, föddes
på Norrby, Jäders socken (Södermanland) d. 24 April
1651 och blef student i Upsala 1668. Efter tio års
studier begaf han sig 1679 till Tyskland och Holland,
i synnerhet vinnläggande sig om den bibliska och
rabbinska literaturen, men tvangs af sjuklighet
att återvända 1680. 1681 kallades han af grefve
M. G. de la Gardie till hans bibliotekarie samt blef
1682 professor i hebreiska och grekiska och 1691
teol. professor i Upsala. S. å. företog han med
kungligt understöd en ny resa, hvilken äfvenledes
afbröts af sjukdom. N. prestvigdes 1695. Följande
året reste han å nyo ut till norra Tyskland och
Holland samt kom hem 1697 med rika bokskatter. 1698
blef han universitetsbibliotekarie och ordnade
boksamlingen så fullständigt, att den ej rubbades
förr än vid flyttningen till Karolinahuset, hvarjämte
han författade förteckning öfver dess teologiska
afdelning. Han blef 1702 förste teol. professor
och domprost och s. å. biskop i Göteborg, hvilken
befattning han undanbad sig. Men då svaret från
konungen dröjde, invigdes han i sitt ämbete,
hvilket han dock ej kom att tillträda, emedan
han afled i Upsala d. 21 Maj 1703. – N. var en af
sitt tidehvarfs lärdaste språkkännare, oerhördt
mångsidig och begåfvad med ett otroligt minne. Han
höll tal på hebreiska, skref grekisk och latinsk vers
redan i sitt sjuttonde år och var en utomordentlig
latinsk vältalare. I synnerhet i grekiska, som
under hans senare lifstid var hans hufvudstudium,
ansågs han på denna tid stå utan like. Man påstod,
att det ej fanns någon grekisk författare, som han
ej genomläst, och till ett grekiskt lexikon hade
han gjort samlingar, som fyllde tre kistor. Hans
akademiska afhandlingar, 75 till antalet, utgöras
mest af upplagor af grekiska författares förut
okända eller icke utgifna skrifter. Hans Orationes
panegyricae, parentales et programmata
utgåfvos
1738 af A. Norrelius. J. H. Schröder började 1830
offentliggöra hans supplement till Stephanius’
grekiska lexikon (Sylloge observationum e schedis
mscr.
). -rn.

Norrmark, socken i Åbo och Björneborgs län, Ulsby
härad och domsaga, Finland, bildar med Hvittisbofjärds
och Påmarks kapellförsamlingar ett imperielt pastorat
af 2:dra kl., Åbo ärkestift, Björneborgs nedre
kontrakt. Areal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0722.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free