- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1437-1438

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrsunda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en längd af omkr. 5 km., benämnes vanligen »Strömmen»
eller »Saltsjön». I allmänhet flyter N. åt ö., men
vid högt vattenstånd i Saltsjön (s. k. »uppsjö»)
strömmar N. åt v., inåt Mälaren. Djupet är olika,
från 3 till 7 m. Bredden vexlar i allmänhet
från 250 till 130 m., men minskas ännu mera vid
Helgeandsholmen, der strömmen delas i två grenar,
af hvilka den norra har 40, den södra 18 m. bredd. I
forna dagar var N. ansenligt bredare, men också
kortare och grundare än nu. På 1500-talet hade den
norra grenen vid Helgeandsholmen en bredd af 90
m., den södra af 30 m. På den tiden kunde N. icke
anses börja vestligare än vid platsen för nuvarande
rådhuset och sluta vid Blasieholmen (som då var
en ö), hvadan N. då hade en längd af högst 500 m.
A. G.

Norrsunda, socken i Stockholms län, Erlinghundra
härad. Areal 3 586 har. 908 innev. (1886). Annex till
Skånela, Upsala stift, Seminghundra kontrakt.

Norrtelge, sjöstad i Uplandsdelen (Roslagen) af
Stockholms län, ligger i en dalgång på båda sidor om
sjön Lommarens utfalls-å (Norrtelge-ån) vid denna
ås utlopp i vestra änden af en 20 km. inträngande
vik af Östersjön (Norrtelgeviken). Med ett
område af 555 har, satt till 6 1/2 mtl, hade staden
1886 ett taxeringsvärde af 2,081,200 kr., hvaraf
215,200 kr. för jordbruksfastighet. Folkmängden
var s. å. 2,312 personer. År 1884 var handlandenas
antal 25, med 16 biträden, handtverkarnas 45, med 36
arbetare. Vid 6 små fabriker med 35 arbetare steg
tillverkningsvärdet till omkr. 33,000 kr. Stadens
bokförda tillgångar uppgingo 1883 till 133,681
kr., hvaremot skulderna stego till 353,312 kr. För
kommunens utgifter utdebiterades samma år kr. 3,53
för hvarje bevillningskrona. Genomen smalspårig
jernväg står N. öfver Rimbo station i förbindelse
dels med Stockholm, dels med Upsala. Hamnen, som är
tillgänglig för 3,5 m. djupgående fartyg, besöktes
1884 af 947 in- och utgående fartyg om tillsammans
80,112 tons, de flesta reguliert trafikerande
ångbåtar. På platsen hemmahörande fartyg voro 9 om
1,358 tons drägtighet. Hufvudexport är trävaror,
förnämligast ved. – Stadens förnämsta byggnader
äro kyrkan (»Fredriks»), och societetshuset med
vacker park. Privatbyggnaderna äro merendels
oansenliga trähus. I N. finnes en numera rätt
mycket besökt badinrättning, hvars gyttjebad vunnit
stort anseende. Staden, som bar ett 5-klassigt
allmänt läroverk, utgör i kyrkligt hänseende ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen, hörande till
Sjuhundra kontrakt af ärkestiftet. Från boktryckeri
i staden utgifvas två tidningar. Tillsammans med
Stockholms läns öfriga städer utgör N. en krets vid
val af riksdagsman i Andra kammaren. Stadens vapen
är ett ankare. – N. var af ålder en marknadsplats och
fick stadsprivilegier d. 29 Mars 1622, sedan Gustaf II
Adolf derstädes anlagt ett gevärsfaktori. Detta egdes
till 1793 af kronan, derefter och in på 1800-talet
af enskilda och utgjorde stadens såväl största
märkvärdighet som förnämsta
inkomstkälla. Staden hörde 1648–80 till torstenssonska
grefskapet Ortala. 1719 brändes den af ryssarna.
A. G.

Norrvidinge. 1. Härad i Kronobergs län, ingår
i Vestra Värends domsaga samt i Kinnevalds och
Norrvidinge härads fögderi och omfattar (fr. 1888
års början) socknarna Berg, Ormesberga, Aneboda,
Tolg, Tjureda, Åsa, Gårdsby och Söraby. Areal 61,542
har. 9,299 innev. (1886). – 2. Kontrakt i Vexiö stift,
omfattar de tre pastoraten Tolg med Asa och Tjureda;
Berg med Ormesberga; Gårdsby med Söraby. Areal
55,705 har. 8,368 innev. (1886). – 3. Socken. Se
Norrhvidinge.

Norrönaspräket l. norröna tunga (Isl. norrænt
mál
l. norræn tunga), d. v. s. nordiskt språk,
kallade de gamle nordboarna sjelfva det tungomål,
som talades i Norge och på Island. I senare tid har
man ofta, företrädesvis i Tyskland, kallat detta
språk fornnordiska språket (se d. o.), sålunda
förbiseende, att fornsvenskan och forndanskan äro
lika »fornnordiska» (jfr Nordiska språk).

Nors l. slom, Osmerus eperlanus L., zool., en till
laxfamiljen hörande fiskart, som utgör typ för slägtet
Osmerus i dess nu vanligen antagna omfattning. Norsen
utmärker sig genom stora spetsiga tänder på plogbenet
och insidan af vingbenen samt pä tungan. Fjällen
sakna silfverglans och äro löst sittande samt
ytterst tunna, hvarför, då den underliggande huden
äfvenledes endast på vissa ställen har silfverglans,
köttet skimrar genom fjällen och gifver fisken ett
på vissa ställen liksom genomskinligt utseende. Den
äldre norsen går i stim för sig och leker skild
från den yngre, hvilket föranledt fiskare och
en del zoologer att anse den såsom en egen art
eller varietet, »slom». Norsen håller sig stimvis
tillsammans och uppträder, i synnerhet vid lektiden
tidigt på våren, i ofantliga stim. Den uppfiskas
då med notar och håfvar lassvis samt nyttjas på
sina ställen till kreatursfoder. Han leker såväl på
grunden i sjöarna som äfven, synnerligast den större
(»slommen»), i elfvarna. Hos oss användes den dels
färsk, dels torkad – i vissa trakter nedlagd i
aska – såsom föda, dock nästan uteslutande af den
fattigare befolkningen. Den obehagliga lukt, som i
synnerhet de mindre norsarna sprida omkring sig,
gör, att de försmås vid de förmögnares bord. I
England och Ryssland värderas norsen deremot, till
en del just för sin pikanta lukt, äfven af de högre
samhällsklasserna. Sin största betydelse har han såsom
ett vigtigt födoämne för gös, lax m. fl. värderika
fiskarter. Största massan uppfångas vid endast några
få cm. längd, men i större vattendrag och i hafvet
blifver han ända till omkr. 25 cm. Norsen förekommer
i Östersjön till nordliga delen af Bottniska viken
samt i ganska många större och mindre sjöar inuti
landet. Vid vestra kusten är han mera sällsynt och
saknas vid större delen af norska kusten, hvaremot
han är talrik i Norges större insjöar. I England
och Frankrike förekommer han blott vid kusten och i
elfmynningarna. Närslägtade arter äro O.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0725.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free