Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrsunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marinen. Magasinet ligger under pipan och rymmer
10 patroner, som vid matningen tryckas bakåt
af en spiralfjäder, så att en patron i sänder
kommer midt bakom pipan och af högra handens
tumme kan införas i pipan. Ammunitionen liknar
Remington-gevärets. Geväret har 12,17 mm. kaliber,
sabelbajonett samt trapp-båg-klaffsigte, graderadt
ända till 941 m. Det kan nyttjas äfven som
enkelladdare. H. W. W.
Norska skogsbygden, socken i Elfsborgs län, Kullings
härad. Areal 3,889 har. 515 innev. 0886). Annex till
Norunga (hvaraf epitetet »Norska» härleder sig),
Skara stift, Kullings kontrakt.
Norske selskab hette en literär och estetisk klubb,
som på 1770-talet inrättades i Köpenhamn af en
del der studerande norrmän, hvilka brukade samlas
på ett kafé hos »madame Juel» och från 1774 slöto
sig närmare tillsammans. Sällskapet deltog ifrigt
i den tidens literära strider och räknade bland
sina medlemmar flere mycket framstående förmågor,
bl. a. J. H. Wessel. Sin betydelse fick det
genom sträfvandet efter klarhet i formen, efter
franskt mönster, samt studiet af den engelska
literaturen jämte odlandet af parodien och qvicka
epigram. Sällskapets blomstringstid var dock kort och
upphörde måhända redan före Wessels död 1785, men det
fortfor att vara en föreningspunkt för norrmännen i
Köpenhamn och upptog i sig äfven flere danskar. Genom
upprättandet af universitetet i Kristiania 1813
och genom Norges skilsmässa från Danmark 1814 dog
det bort, men förnyades 1818 i Kristiania af några
dess forna medlemmar. Detta nya »Norske selskab»
har dock ingen literär betydelse, utan är endast
Kristianias elegantaste och mest besökta klubb,
motsvarande »Sällskapet» i Stockholm. Y. N.
Norstedt, Karl, boktryckare, f. i Örebro d. 1 Maj
1797, student i Upsala 1809, inskrefs 1816 som
underofficer vid Nerikes regemente och blef sedan
kontrollör vid Hjelmare kanalbyggnad. 1821 kallades
han till Stockholm af sin fader, P. A. Norstedt, att
biträda i den boktryckerirörelse denne tillhandlat
sig och ingick jämte sin broder Adolf i den 1823
bildade firman P. A. Norstedt & Söner. I denna
qvarstod han till sin död, dels med fadern (till
1828) och brodern (till 1852), dels ensam, till
1860, då hans kusinsöner Gustaf Emil Norstedt och
Gustaf Leonard Laurin antogos som bolagsmän. Det är
egentligen genom N:s ovanliga flit, omdömesförmåga och
anseende, som bolaget förvärfvat sig sin plats såsom
Sveriges förnämsta förlags- och boktryckerifirma. Den
öfvertog 1823 Vetenskapsakademiens privilegium
på utgifvandet af almanacken och statskalendern,
1834 tryckningen af »Svensk författningssamling» och
annat officielt tryck, med hvilken rättighet titeln
af kungl. boktryckare följde. Förlagsverksamheten
omfattade lärda samfunds handlingar, framstående
originalarbeten m. m., och derjämte utvecklades
alltmer boktryckerirörelsen under ständigt
tillgodogörande af nyare tiders uppfinningar och
förbättringar. N. deltog äfven, så långt hans tid
medgaf, i flere kommunala angelägenheter samt arbetade
bl. a. för
boktryckerisocieteten och bokförläggareföreningen. Han afled i
Stockholm d. 9 Febr. 1862. -rn.
Norström, Karl Edvard, jernvägsbyggare, född
d. 30 Maj 1815 på Akersberg vid Trollhättan,
började redan 1830 tjenstgöra såsom
ingeniörselev vid Trollhätte kanal. Efter att hafva
utfört bl. a. flere kanalarbeten i Värmland
utnämndes N. 1836 till löjtnant och 1846 till
kapten vid Flottans mekaniska kår. 1848–49 företog
han vidsträckta resor i Europa och Amerika för att
studera ingeniörsyrket i allmänhet, men särskildt
jernvägsbyggandet. 1851 förordnades han till ledamot
i den då utsedda jernvägskomitén och 1852 utnämndes
han till major i Väg- och vattenbyggnadskåren samt
chef i Norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet. – Med
1855, då han och dåv. majoren Beijer förordnades att
såsom närmaste män under öfverste Ericsons befäl leda
arbetet vid statens jernvägsbyggnader, börjades N:s
omfattande verksamhet såsom jernvägsbyggare. Dels som
öfveringeniör, dels som distriktsingeniör ledde han
byggandet af betydande delar af vestra, södra,
nordvestra och östra stambanorna, tillsammans öfver 700
km. Han utnämndes 1863 till öfverstelöjtnant vid Väg-
och vattenbyggnadskåren. N. afled i Norrköping d. 5
Sept. 1871, under det byggandet af östra stambanan
pågick.
Norte, Rio del (äfven Rio Bravo del Norte l. Rio
Grande del Norte), en af Nord-Amerikas största floder,
upprinner i San Juan mountains i staten Colorado,
mellan 37° och 38° n. br., flyter genom San Luis
Valley i södra Colorado och genom New Mexico i sydlig
riktning, tills den vid El Paso del Norte antager
sydöstlig riktning. Derifrån till sitt utlopp i
Mejikanska viken bildar den gräns mellan Texas och
republiken Mejico. Större bifloder äro Rio Pecos
fr. v. samt Rio de los Conchos och Rio Pesquerto
fr. h. i Mejico. Flodens längd är omkr. 2,500 km.,
flodområdet 622,000 qvkm. I sitt öfre lopp har floden
mycket starkt fall. För öfrigt är hon i allmänhet
för grund för att kunna vara af någon nytta som
kommunikationsled.
North, Frederic, lord N., earl of Guilford, engelsk
statsman, f. 1732, invaldes 1754 i underhuset,
der han med tiden slöt sig till tories. 1767
utnämndes han till finansminister i den regering,
som lord Chatam året förut bildat, och trädde 1770
sjelf i spetsen för ett kabinett, i hvilket han
derjämte var finansminister På 1760-talet hade han
i parlamentet försvarat sådana kortsynta mått och
steg som stämpelakten på de amerikanska nybyggena och
åtgärderna mot Wilkes, och i den amerikanska frågan
vardt han icke visare under de första åren, sedan han
öfvertagit ärendenas ledning. Till Englands olycka
bibehöll han 1770 tetullen, under det han föreslog
afskaffandet af de öfriga 1767 nämnda kolonier
påtvungna införseltullarna. Efter våldsamheterna
i Boston 1773 genomdref han 1774, att denna ort
miste sina handelsrättigheter såsom sjöstad, och
att vissa provinsen Massachusetts författningsenligt
tillkommande friheter upphäfdes, beslut, som voro
ämnade att injaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
