- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1447-1448

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Northwich ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

N., men den återgafs efter några år åt slägten
Percy. Å nyo gick den förlorad för ätten år 1537,
Henry Algernon Percy afled barnlös. (Hans två
bröder, som deltagit i katolikernas stämplingar,
hade förklarats förlustiga arfsrätten för sig och
efterkommande.) John Dudley (se denne) var derefter
under sina sista lefnadsår (1551–53) hertig af
N.
1557 återfick slägten Percy värdigheten grefve af
N. genom Thomas Percy. Denne halshöggs 1572 såsom
hufvudman för ett katolskt upprorsförsök. Hans
broder och arfvinge, Henry Percy, misstänkt for
att hafva deltagit i en komplott till förmån för
Maria Stuart, insattes i Tower och fanns der en dag
skjuten i sin bädd (1585). Äfven hans son Henry dog
(1632) såsom fånge i Tower, anklagad för delaktighet
i »krutkonspirationen». Henrys son, Algernon Percy,
storamiral, var presbyterianskt sinnad och deltog
under 1640-talet i angreppen på konungamakten, men
motsatte sig högmålsprocessen mot Karl I (1649)
och tog efter 1660 års restauration inträde i
statsrådet. Han dog 1668, och 1670 utslocknade ätten
på manssidan. George Fitzroy, Karl II:s naturlige
son, blef 1674 hertig af N., men dog 1716, utan
att efterlemna afkomlingar. En dotter af den siste
grefven af N. hade emellertid, i ett tredje gifte,
äktat Charles Seymour, hertig af Somerset, och
deras andre son, Algernon Seymour, sedan 1722 lord
Percy, erhöll 1749 titeln grefve af N., hvarefter
familjenamnet Percy och grefvetiteln 1750 öfvergingo
till den sistnämndes måg, Sir Hugh Smithson. Denne
upphöjdes 1766 till hertig af N. Hans yngre sons son,
Algernon George Percy (f. 1810), sedan 1867 hertig af
N., väckte 1874 uppseende genom sin öfvergång till
den katolska läran och var Febr. 1874–April 1880
lordgeheimesigillbevarare i Beaconsfields kabinett.

Northwich [-oitsj], stad i engelska grefskapet
Chester, vid floden Weaver, nära Grand-trunk-kanalen
och vid flere jernvägslinier. 12,246
innev. (1881). Staden hvilar på ett 50 m. mäktigt
saltlager, hvars bearbetning utgör befolkningens
vigtigaste näringskälla. Årligen utföres mer än
500,000 tons salt.

Norton [nå’rtön], Caroline Elizabeth Sarah, engelsk
författarinna, f. 1808, sondotter till Richard
Sheridan, utgaf i sitt 17:de år satiren The dandies’
rout,
med illustrationer af henne sjelf. 1827 gifte
hon sig med G. Norton, hvars brutalitet och orättvisa
gjorde äktenskapet högst olyckligt. Mrs N:s fortsatta
författareskap rörde sig mest kring svårmodiga
ämnen. Diktverken The sorrows of Rosalie (1829), The
undying one
(1831; om Vandrande juden) och The dream
(1840) äro skrifna i en melodisk, glansfull form
och med en passionerad känsla, som äfven framträder
i hennes dikter öfver sociala missförhållanden: A
voice from the factories
(1836) och The child of the
islands
(1845). Vidare må nämnas Aunt Curry’s ballads
for children
(1848), de kraftigt skrifna romanerna
Stiart of Dunleath (1851; 2:dra uppl. 1872), Lost
and saved
(1855; 5:te uppl. 1863) och Old sir Douglas
(1868; 2:dra uppl. 1871) samt hennes
Letter to the queen on the marriage and divorce bill
(1855), hvilken skrift öfvade inflytande på allmänna
meningen. Sedan hennes frånskilde make dött, 1875,
ingick hon nytt äktenskap 1877 med kulturhistorikern
Sir W. Stirling-Maxvell. Hon afled s. å.

Norum, socken i Göteborgs och Bohus län,
Inlands Nordre härad. Areal 3,104 har. 1,402
innev. (1886). Annex till Ödsmål, Göteborgs stift,
Elfsyssels Norra kontrakt.

Norunda. 1. Härad i Upsala län, ingår i länets Norra
domsaga och i Örbyhus fögderi samt omfattar socknarna
Tensta, Viksta, Björklinge och delar af Erentuna
och Lena samt af länsdelen af Harbo. Areal 36,870
har. 5,766 innev. (1886). – 2. Kontrakt i Upsala
stift, omfattar de fem pastoraten och församlingarna
Tensta, Björklinge, Lena, Erentuna, Viksta. Areal
37,925 har. 6,022 innev. (1886).

Norunga, socken i Elfsborgs län. Gäsene härad. Areal
4,331 har. 799 innev. (1886). N. bildar med Norska
skogsbygden, Ljur, Ornunga, Qvinnestad och Asklanda
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Skara stift,
Kullings kontrakt.

Norvagism (af det latiniserade namnet norvagi,
norrmän), norsk språkegenhet eller ordvändning,
nyttjad i ett annat språk än det norska. De
norvagismer, som kunna förekomma i svenskan, äro
vanligen inkomna genom vårdslöst öfversatta norska
vitterhetsalster.

Norwalk [nö’roåk], stad i nord-amerikanska
staten Connecticut, vid Long Island sound. 13,956
innev. (1880). Smidesverkstäder, jerngjuterier,
qvarnar m. m. samt ostronodling.

Norvegia, latiniserad benämning på Norge.

Norwich [nö’rritsj l. nö’roitsj]. 1. Hufvudstad och
biskopssäte i engelska grefskapet Norfolk, vid
Wensum, straxt ofvanför dess förening med Yare, och
vid Great eastern railway. 87,843 innev. (1881). De
många trädgårdarna t. o. m. innanför de ännu delvis
qvarstående murarna gifva staden ett landtligt
utseende, och trots sin oregelbundenhet anses
N. vara en bland de vackraste städerna i östra
England. I dess södra del står på en kulle kärnan
af en gammal normandisk borg, hvilken nu begagnas
som grefskapsfängelse. Bland stadens 43 kyrkor
(de flesta från 15:de årh.) äro många utmärkta
genom sin byggnadsstil, såsom katedralkyrkan Holy
Trinity (byggd 1096–1510), i normandisk stil med
rik ornamentering och ett 96 m. högt torn (näst
katedralens i Salisbury det högsta i England),
och S:t Peter Mancroft, af många ansedd som den
vackraste kyrka i England, hvartill kommer en af
hertigen af Norfolk bekostad stor rom.-katolsk kyrka
(under byggnad). Redan på 1300-talet var N. bekant för
sina ylleväfnader, kallade »worsted stuffs» efter byn
Worsted (20 km. från N.), dit flamska väfvare anländt
på 1130-talet. I 17:de och 18:de årh. blomstrade N:s
handel och textilindustri, men den senare har nu
öfverflyglats af de stora fabrikerna i Lancashire och
Yorkshire. N:s största fabriker äro nu en stärkelse-
och en senapsfabrik (omkr. 2,000 arbetare), några
bryggerier samt jern- och mässingsgjuterier. Derjämte
tillverkas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0730.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free