- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1451-1452

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Northwich ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fat o. s. v. Fettet skattas högt, och af hornen
förfärdigas dryckeskärl, hvilka i Österlandet
anses komma giftiga vätskor, som hällas i dem,
att brusa upp. – Till noshörningarna hör endast
noshörningslägtet, Rhinoceros, som innefattar
flere arter. Om indiska l. enhornade noshörningen
se Enhörningen. – Java- l. vara-noshörningen,
R. sondaicus, har glesa, korta, svarta borst
öfver hela kroppen och ett horn af högst
25 cm. längd. Kroppen blir 2,5 m. lång och
1,4 m. hög; svansen håller 50 cm. Arten synes
förekomma blott på Java. – Pä Sumatra lefver Sumatra-
l. badak-noshörningen, R. sumatrensis, som har glesa,
svartbruna borsthår öfver hela kroppen samt längre hår
i öronkanterna och svansspetsen. Hals- och ländvecken
äro ofullständiga och dela huden i gördlar. Hornen äro
två, det främre 25 och det bakre 12 cm. långt. Färgen
är gråbrun, kroppens längd 2,8 och höjd 1,5 m.;
svansen håller 55 cm. Nyssnämnda tre arter hafva lika
tandbyggnad, näml. 1 framtand (i underkäken 2) samt 4
falska och 3 äkta kindtänder i hvarje käkhalfva. De
afrikanska arterna ega deremot blott 4 falska
och 3 äkta kindtänder i hvarje käkhalfva samt inga
framtänder. Deras hud är slät och naken, hvarken delad
i gördlar eller i sköldar samt blott mellan halsen
och bålen försedd med tydliga veck. Hornen äro två
och jämförelsevis smala. – Afrikanska l. tvåhornade
noshörningen,
E. bicornis, blir 3,4 m. lång och 1,6
m. hög, med svans af 60 cm. längd. Färgen är smutsigt
rödbrun. Det främre, högst 60 cm. långa hornet är
i regeln större än det bakre (hos den under namnet
keitloa kända formen är det bakre hornet längre än
eller lika långt med det främre). Arten förekommer
i Afrika mellan 18° nordlig och 24° sydlig bredd
samt ända till 2,600 m. höjd öfver hafvet. – Från de
föregående arterna skiljer sig trubbnoshörningen
l. hvita noshörningen, R. simus, genom sin runda,
icke till någon spets utdragna öfverläpp, sin tjocka
nos, sitt oformliga hufvud, som upptager nästan en
tredjedel af kroppslängden, en knöl öfver skuldrorna
och sin högst betydliga storlek. Kroppen blir nämligen
4,4 m. och svansen 60 cm. lång. Det främre hornet är
nästan 1 m. långt och något framåtböjdt, det bakre
mycket kortare och afstympadt. Färgen vexlar från
blekt gråbrun till ljusgrå. Denna noshörning är hemma
i södra Afrika och synes vara af ett mildare sinnelag
än de öfriga arterna. – Noshörningarna voro kända
långt tillbaka i forntiden och torde vara omtalade
redan i Bibeln. Romarna läto noshörningar uppträda
i cirkusstriderna.

Under diluvialtiden förekom i mellersta Europa och
norra Asien ullhåriga noshörningen, R. tichorhinus,
hvilken hade en mycket tjock förbenad skiljevägg
mellan näsborrarna (i stället för att de nu lefvande
arterna hafva henne broskartad) och kroppen försedd
med en tät hårbeklädnad. Hans horn utgifvas i
sagorna ofta för gripklor. I Sibirien har man
flere gånger funnit mer eller mindre fullständiga
exemplar af denna art infrusna i isen och med köttet
ännu fullkomligt friskt. C. R. S.

Noshörningsfiskar, Naseus Comm., zool., ett till
familjen Acronuridae hörande slägte bland de taggfeniga
fiskarna, hafva två skarpkölade benplattor på ömse
sidor om stjerten samt ofta ett förbenadt utskott
eller horn i pannan. Hithörande fiskar, af hvilka
tolf arter äro kända, tillhöra de tropiska delarna
af Indiska och Stilla

illustration placeholder


hafven, dock ej längre österut än till
Sandwich-öarna. Den mest bekanta arten är
noshörningsfisken, N. unicornis Forsk., från Röda
hafvet och Indiska hafvet till Australien. Den
blifver omkr. 50 cm. lång, med omkr. 5 cm. långt
pannhorn. Färgen är askgrå, rygg- och analfenorna
blåkantade. R. L.

Nosocomium (Lat., af Grek. nosos, sjukdom, och
komizein, vårda), sjukhus.

Nosofobi (af Grek. nosos, sjukdom, och fobos,
fruktan), med., fruktan för att blifva sjuk, hvilken
fruktan hos nervsvaga personer stegras till en
omotiverad sjuklig ängslan, ett slags förryckthet
(paranoia). F. B.

Nosogenesis (af Grek. nosos, sjukdom, och genesis,
födande, uppkomst), med., sättet för en sjukdoms
uppkomst och utveckling.

Nosogeografi (af Grek. nosos, sjukdom), framställning
af sjukdomars utbredning i olika land och klimat.

Nosografi (af Grek. nosos, sjukdom, och grafein,
skrifva), sjukdomsbeskrifning.

Nosologi (af Grek. nosos, sjukdom, och logos, lära),
sjukdomslära.

Nosomani (af Grek. nosos, sjukdom, och mania,
se d. o.), med., sjuklig inbillning att man har
någon sjukdom.

Noss. Se Hnoss.

Nossairier. Se Nosairier.

Nossan, å i Vestergötland, upprinner i Borgstena
socken i Elfsborgs län, flyter med nordlig
hufvudriktning till Herrljunga, hvarefter den
gör en betydlig krök åt v. och sedermera mot
n., öfverskrider gränsen till Skaraborgs län
vid Ribbingsberg och fortsätter derefter med
nord-nordvestlig hufvudriktning till viken Dettern
af Vänern. I N. finnas flere smärre vattenfall,
som användas för qvarnar och andra industriella
anläggningar. N:s största tillflöde är Vimleån från
Sämsjön. Längd omkr. 100 km. Flodområde närmare
800 qvkm. A. G.

Nosserot, bot. Se Platanthera.

Nossi-Bé, fransk ö på nordvestra kusten af Madagaskar,
har en areal af 136 qvkm., med omkr. 9,000 innev.,
mest sakalaver. Ön är af vulkaniskt ursprung och
har jämte ett antal verkliga vulkaner af obetydlig
höjd (högsta punkten på ön är 453 m.) ganska många
kratersjöar i jämnhöjd med den omgifvande marken. Ön
är mest kal, emedan befolkningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0732.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free