- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1459-1460

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notblomster ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tonsättarna ännu i 15:de årh. Runda nothufvud
utträngde först i 18:de årh. de fyrkantiga. De nu
brukliga not värdena äro: dubbel helnot l. brevis
([not]), helnot ([not]), halfnot ([not]), fjerdedei ([not]),
åttondel ([not]) sextondel ([not]), trettitvåendel
([not]), sextifjerdedel ([not]). A. L.

Notera (Lat. notare), anteckna, uppskrifva; bokföra. –
Notering, handelst., varors eller värdepappers för
dagen gällande pris å börsen.

Notgräs (notblomster), folknamnet på Lobelia
Dortmanna.
Se Lobelia.

Nothnagel, Hermann, tysk läkare, f. 1841, med. doktor
1863, blef professor i Freiburg 1872, i Jena 1874
och i Wien 1882. N. har utom en stor mängd smärre
afhandlingar utgifvit Handbuch der arzneimittellehre
(1870; flere uppl.), Topische diagnostik der
gehirnkrankheiten
(1879) och Beiträge zur
physiologie und pathologie des darmes
(1884) samt är
medredaktör i »Zeitschrift für klinische medicin».

Nothomb [nåtå’ng], Jean Baptiste, baron, belgisk
statsman, f. 1805, blef 1826 juris doktor vid
universitetet i Liége och arbetade derefter i
»Courrier des Pays-Bas», det belgiska liberala
partiets förnämsta organ, samt bidrog kraftigt till
belgiska revolutionen 1830. Efter revolutionens
seger blef han konstitutionsutskottets sekreterare
och invaldes i nationalkongressen (Okt. 1830), der
han vann stort inflytande och blef en af ledarna
för det doktrinära partiet, som arbetade för den
konstitutionella monarkien. I Febr. 1831 blef han
generalsekreterare för utrikes ärenden och tog
såsom sådan en vigtig andel i underhandlingarna med
konferensen i London, hvilka ledde till Leopolds af
Koburg val till Belgiens konung. I Jan. 1837 utnämndes
N. till minister för de allmänna arbetena och inlade
såsom sådan de största förtjenster om byggandet
af jernvägar och kanaler. Han var 1840–41 Belgiens
sändebud vid tyska förbundsdagen i Frankfurt, 1841–43
inrikesminister och derefter konseljpresident för ett
katolskt-liberalt kabinett, som störtades 1845. Den
8 Sept. 1845 utnämndes han till sändebud i Berlin,
hvilken vigtiga plats kan bibehöll ända till sin död,
1881. Leopold I utnämnde honom 1852 till baron. N. var
utmärkt som parlamentstalare och diplomat samt vann
stort anseende äfven såsom historisk författare genom
Essai historique et politique sur la révolution belge
(1833) E. W.

Nothosaurus, paleont., fossilt ödleslägte af
sauropterygiernas ordning, utmärkt genom lång hals
och litet hufvud med mycket stora tinninghål. Det
förekommer hufvudsakligen i Tysklands trias.
B. L-n.

Notificera (Lat. notificare), tillkännagifva,
kungöra, meddela en underrättelse på formenligt
sätt. Subst. Notifikation.

Notis (Fr. notice), kännedom; underrättelse; smärre
redogörelse; kort tidningsmeddelande om någon nyhet
eller händelse for dagen. – Notisbok, anteckningsbok.

Notitia dignitatum (Lat., »upplysning om ämbeten»),
den något förkortade titeln på ett
slags statskalender eller officiel förteckning öfver
civila, militära och hofämbeten i det romerska riket,
hvilken utarbetades vid bysantinska hofvet i slutet
af 4:de årh. e. Kr.

Notker Balbulus, munk och lärare vid klosterskolan
i S:t Gallen, f. inemot 840, d. 912, vann sin
största ryktbarhet som diktare och kompositör af
seqvenser (jubelsånger, hvilka följde på mässans
halleluja). Äfven antifonien Media in vita in morte
sumus
(urbilden till Sv. psalmbokens n:r 26: »Vi på
jorden lefva här, under döden fångne») lär vara af
N. Vidare författade han Martyrologium och måhända
äfven en Notatio öfver den hel. skrifts uttolkare.

Notker Labeo (N. Teutonicus), den berömdaste
af lärarna vid klosterskolan i S:t Galen,
d. 1022, företog sig att till lärjungarnas bättre
upplysning i latinet öfversatta till tyska från latin
åtskilliga arbeten af romerska och grekiska auktorer,
hvarjämte han likaledes verkställde öfversättningar
af teologiskt innehåll såsom af psaltaren, med
Augustinus’ förklaring, Jobs bok och Gregorius den
stores utläggning af densamma (»Moralia»). Af de
öfversättningar N. sjelf (i ett bref till biskop
Hugo af Sitten) säger sig hafva gjort äro, förutom
de teologiska, i behåll Boëtius’ »De consolatione»,
Aristoteles’ kategorier och hermenevtik samt de två
första böckerna af Capellas »Satiricon». Det språkliga
material af alemannisk dialekt, som ur N:s skrifter
kommit nutiden till godo, har varit af särdeles stor
vigt för studiet af fornhögtyskan.

Noto, stad uti italienska provinsen Siracusa
(Sicilien), nära östra kusten. 15,925
innev. (1881). Biskopssäte. Efter jordbäfningen
1693, som förstörde den gamla staden, N. vecchio
l. N. vetere (forntidens Neeton l. Netum), af
hvilken ruiner ännu finnas, flyttades staden. Den
har ett modernt utseende, med många vackra byggnader,
tillhörande ortens aristokrati. Under medeltiden var
N. ganska betydande och gaf sitt namn åt ett af öns
tre landskap, Val di Noto. 1837–61 var det provinsens
hufvudstad i st. f. Siracusa.

Notonecta. Se Hårfotslägtet.

Notorisk (af Lat. notus, känd), allmänt bekant, känd
och vittnad, uppenbar.

Notos. Se Auster.

Notplan, detsamma som liniesystem (se d. o.).

Notre Dame [nå’tör da’m], fransk benämning på Jungfru
Maria (»vår fru»); namn på flere åt henne helgade
kyrkor, t. ex. N. D. i Paris. Se Madonna och Maria.

Notsjö, glasbruk i Urdiala socken, Tavastehus län,
Finland, anlades 1795 och hade 1884 en tillverkning
för omkr. 210,000 mark. Nuv. egaren är T. Costiander.
A. G. F.

Notslanga. Se Fältskyttet.

Notsystem, musikt., sammanfattningen af alla de
musikaliska skriftecknen (se Noter); äfven detsamma
som liniesystem (se d. o.).

Nottalje-ketting, sjöv., en straxt ofvan vattenytan
på hvardera sidan af rodrets akterkant fäst kort
ketting. Den ena änden fästes vanligtvis i en från
rodret utgående jernarm; i den andra insplitsas eller
inhugges den s. k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0736.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free