- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1473-1474

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Novatianer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

redan i 9:de årh. ett slags öfverhöghet öfver de andra
städerna i denna trakt, när dess innevånare 862
inbjödo varjagerna (svenskarna). Sedan Kiev några
år efter Rjuriks död (879) blifvit den varjagiske
krigarehöfdingens residens, kom N. att stå i ett
visst beroende af Kiev (det måste betala en årlig
skatt till denna stads storfurste). Visserligen gaf
storfurst Jaroslav (1019–54) N. ett frihetsbref,
men det stod ännu in på 1100-talet under kievska
storfurstens öfverherrskap, i det att staden vanligen
erhöll dennes äldste son till furste och en i Kiev
utnämnd posadnik (borgmästare). Men Kievs sjunkande
makt och N:s utomordentliga uppblomstririg genom
eröfringar, kolonisationer (särskildt österut)
och handel gjorde, att N. under förra hälften af
1100-talet lösryckte sig från denna öfverhöghet
och valde sig furstar efter behag. Under loppet af
1200-talet började den antaga storfursten i Vladimir
till öfverherre för att såmedelst förekomma att han
skadade dess handel. I sjelfva verket var staden en
republik, der makten låg nästan uteslutande hos vjetje
(folkförsamlingen) och der den verkställande makten
var uppdragen åt en posadnik. Stadens gynsamma läge,
som å ena sidan skyddade den för de asiatiska folkens
härjningståg, men å andra sidan genom vattenvägar
till Finska viken och Svarta hafvet gjorde den till
mellanhand i Konstantinopels handel med norra Europa,
var anledning till N:s snabba uppblomstring till en
af norra Europas största handelsstäder. Ryskt läder,
skinn och pelsvaror, vax, talg, hampa och lin voro
eftersökta varor, som utbyttes mot linne-, ylle-
och metallvaror, bly, salt, vin och öl. Redan i 12:te
årh. hade gotländska köpmän i N. ett handelsfaktori
(gotenhof; se d. o.), som senare uthyrdes åt hansan
och var en hufvudkälla till hansans rikedom. N. var då
Rysslands största stad och skall i 14:de årh. hafva
haft 400,000 innev. Hela den ofantliga landsträckan
fråa Valdajhöjden till Hvita hafvet, från Finska
viken bortåt Petsjora hörde till dess välde, som var
deladt i 5 distrikt (pjatinij, »femtingar»). Men N:s
sjelfständighet och fria republikanska författning
voro en nagel i ögat på storfurstarna i Vladimir
och deras efterträdare i makten, storfurstarna af
Moskva, och sedan 1386 måste staden erlägga tribut
till Moskva. Storfurstarna bemäktigade sig den ena
efter den andra af N:s besittningar, och 1478,
då bojarerna för att rädda republikens frihet ville
öfverlemna staden åt Kasimir IV i Polen, eröfrade Ivan
III staden, upphäfde dess privilegier och särskilda
organisation samt bortförde flere hundra af dess
mäktigare familjer till Moskva. Ett århundrade senare
kufvade Ivan IV fullständigt staden, som undergick
en ohygglig plundring, hvarid flere tusen personer
(15,000 enl. några, 60,000 enl. andra) förlorade
lifvet. Tusentals familjer flyttades till Moskva,
Nisjnij-Novgorod och andra städer i furstendömet
Moskva. – Den ursprungligen vänskapliga förbindelsen
emellan det gamla N. och Sverige förbyttes på
1160-talet till en fientlig, då Finland blef ett
tvistefrö emellan bägge staterna.
Det var mot novgoroderna som Birger jarl och Torgils
Knutsson kämpade. Det var med N. som Sverige
afslöt sin första ryska fredstraktat (freden i
Nöteborg, 1323). I N. ingingo Gustaf Vasa och Ivan
IV d. 26 Juni 1537 en fred på 60 år. I Nov. 1608
afslöts i N. en förberedande öfverenskommelse (som
sedermera i Febr. 1609 bekräftades genom en formlig
förbundstraktat i Viborg) mellan tsar Vasilij Sjujskij
och Karl IX, enligt hvilken den senare skulle sända
5,000 man till tsarens hjelp. I spetsen för denna
styrka ställdes Jakob de la Gardie, söm kort derefter
ryckte in i N. och sedermera tågade mot Moskva. När
Sjujskij i Juli 1610 störtades och Sigismunds i Polen
son Vladislav i Moskva utropats till tsar, måste de la
Gardie återvända, eröfrade N. (Juli 1611) och förmådde
det att ingå fördrag med Sverige, erkänna den svenske
konungen som skyddsherre och förbinda sig att välja
en af hans söner till tsar. Folkrörelsen i Ryssland,
hvarigenom hufvudstaden befriades från polackernas
välde, omintetgjorde dessa de la Gardies planer, men
N. hölls besatt af svenskarna ända till 1617, då det
på grund af fredsslutet i Stolbova utrymdes af dem. –
3. N. Litovskij. Se Novogrudok. – 4. N.-Sjeversk,
stad i ryska guvern. Tjernigov, på högra stranden
af den der segelbara Desna. 6,145 innev. (1882). –
5. Nisjnij-N. Se d. o.

Novi l. N. Ligure, stad uti italienska
prov. Alessandria, vid den vigtiga väg, som från
Genua leder genom Bocchetta-passet till Po-dalen,
och vid jernvägen emellan Genua samt Alessandria
och Milano. 9,917 innev. (1881). N. är en af
hufvudorterna för Italiens sidenindustri. Den 15
Aug. 1799 tillfogade de förenade österrikarna
och ryssarna under general Suvorov vid N. den
franska armén under general Joubert ett grundligt
nederlag. Joubert stupade i början af striden,
hvarefter Moreau öfvertog högsta befälet.

Novibazar (Novipazar, Turk. Jenibazar, »Nystad»),
hufvudstad i ett sandjak i turkiska vilajetet Bosnien
(förr Kossova), vid Ibars biflod Rasjka. Omkr. 12,000
innev. Staden är genom sitt läge af stor strategisk
vigt och beherskar vägarna mellan Bosnien och
Rumilien samt mellan Serbien och Montenegro. Der
låg i den äldre medeltiden Rassa, hufvudort i
landskapet Rascia l. Rassia, det serbiska folkets
stamort. Derifrån utgick ock den sista stora serbiska
dynastien, nemanjiderna. I närheten af N. ligger den
gamla kyrkan S:t Peter och S:t Paulus, katedralkyrka i
biskopsstiftet Rascia, der stor-supan Stefan Nemanja
1143 öfvergick från den romerska till den grekiska
kyrkan. Vestra delen af sandjaket jämte staden N. är
enligt det 1879 ingångna fördraget mellan Turkiet
och Österrike besatt af den senare makten.

Noviciat. Se Novis.

Novikov, Nikolai Ivanovitj, rysk publicist och
boktryckare, f. 1744 i Moskovska guvern., ingick vid
17 års ålder vid Ismailovska regementet i Moskva,
hvilket han dock inom kort lemnade för att uteslutande
egna sig åt literaturen. Sin publicistiska verksamhet
började

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0743.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free