- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1483-1484

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Novo-Tjerkask ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ag-tog-ir, tog-os-ir etc., 3) bildningen af
härledda stammar: kausativ tok-kir, låta slå,
kaus.-freqv. tok-kir-ir, tok-kir-os-ir etc.,
stativ (tillståndsform), t. ex. kus, öppna,
kus-bu, stå öppen, pass., t. ex. kus-kat, öppnas,
inkoat. t. ex. ner, sofva, ner-bu, bli sömnig. Två
enkla tempora bildas med olika personändelser:
pres. ai tog-ri, jag slår, er tog-in, du slår
etc., och aorist ai tog-si, jag slog, er tog-sun,
du slog. Af pres. bildas fut. med prefixet bi och
perf. med suff. ko, t. ex. ai bi-tog-ri, jag skall
slå, ai tog-ko-ri, jag har slagit, samt af aor. på
samma sätt fut. ex. och plusqv., t. ex. ai bi-tog-si,
jag skall hafva slagit, ai tog-ko-si, jag hade
slagit. Imperat. bildas af rena stammen, t. ex. tog,
slå!, tog-os, slå till!, öfriga modi (konj., kondit.,
kohort.) med särskilda pre- eller suffigerade
stammar. Particip bildas af alla stammar med -il,
-l,
t. ex. tog-il, slående, tog-kir-ko-l, hafvande
låtit slå etc., och på samma sätt gerund. med -gal. En
särskild negativ konjug. ersätter felande negativ
partikel, t. ex. ai tog-mun-um, jag slår icke. – Jfr
Reinisch: »Die nuba-sprache» (1879), och Lepsius:
»Nubische grammatik» (1880), bägge innehållande
grammatik, text och ordböcker. Af e. o. professor
H. N. Almkvist i Upsala, hvars samlade material
är mycket fullständigare än de nämndes, torde en
nubisk grammatik snart vara att förvänta. Lepsius har
utgifvit en öfversättning af Markus’ evang. på nubiska
(1860). H. A.

Nucha, stad i ryska guvern. Jelisavetpol i
Transkaukasien vid södra foten af Kaukasus, vid ett
tillflöde till Kuras biflod Alasan. Omkr. 25,000
innev., till större delen tatarer, jämte några tusen
armenier. Silkeskultur och sidenmanufakturer. – N. var
endast en by till midten af 18:de årh., då det blef
hufvudstad i kanatet Sjeki, hvilket ockuperades af
ryssarna 1819.

Nucifraga. Se Nötkråka.

Nucleus, Lat, kärna; cellkärna (se Cell och
Cellbildning).

Nudis verbis, Lat., »med nakna ord», osminkadt
uttryckt, rent ut sagdt.

Nuditet (Lat. nuditas), nakenhet; framställning
af den blottade menniskokroppen eller partier af
densamma; obeslöjad skildring af något, som sårar
anständigheten.

Nudlar (af Isl. hnuðla, krama, pressa igenom),
ett slags trådformiga makaroner (se d. o.).

Nueva Barcelona. Se Barcelona.

Nuevo Leon, stat i republiken Mejico, mellan San Luis
Potosi och Coahuila i v. samt Tamaulipas i ö., består
af kuperadt landskap med stora, bördiga slätter. Areal
omkr. 65,000 qvkm. Omkr. 200,000 innev. Hufvudnäringen
är boskapsskötsel. Hufvudstad Monterey.

Nugent [nu’dsjent], George Temple Grenville, lord
N. Se Grenville 3.

Nuhn, Anton, tysk anatom, f. 1814, med. doktor 1838,
blef 1849 e. o. professor i anatomi i Heidelberg och
är sedan 1872 honorarie professor derstädes. Skrifter:
Tabulae chirurgico-anatomicae (1846–56), Lehrbuch der
vergleichenden anatomie
(2 bd, 1878; ny uppl. 1886)
och Lehrbuch der praktischm anatomie (1882).

Nuits [nyi’ss, nyi’], stad i franska depart. Côte-d’Or,
21 km. s. v. om Dijon, vid jernvägen mellan Paris och
Lyon. Omkr. 3,500 innev. Vinodling. Under fälttåget
i Öfre Elsass 1870–71 besegrade badiska divisionen
Glümer (10,000 man) d. 18 Dec. vid denna stad den
franska kåren Cremer, hvars styrka utgjorde 15–18
tusen man.

Nukahiva. Se Marquesas-öarna.

Nulla dies sine linea (Lat.), »ingen dag utan en
linie» (ett streck); man bör aldrig helt och hållet
upphöra med arbetet.

Nullitet (Fr. nullité, af Lat. nullus, ingen,
betydelselös), ogiltighet; person utan all
förmåga. – Jur. En rättshandling säges vara
en nullitet, när någon af de för dess giltighet
väsentliga förutsättningarna vid dess tillkomst icke
förefunnits. Den kan i sådan händelse icke medföra
den rättsliga verkan lagen eljest fäst dervid. Det
kan allenast med afseende på särskilda slag af
rättshandlingar afgöras hvilka förutsättningar
äro af en så väsentlig natur och hvilka äro af
beskaffenhet att deras frånvaro endast berättigar
den med rättshandlingen missnöjde att begära dess
återgång eller rättelse deri. Ett af domstol gifvet
beslut säges vara en nullitet, när under rättegången
förelupit ett svårare rättegångsfel. Den, som anser
sig genom beslutet kränkt i sin rätt, måste dock
öfverklaga detsamma inom viss tid, hvilken i allmänhet
är vanlig besvärstid, men i några fall natt och år
efter erhållen kännedom om beslutet. Jfr Domvilla.
I. Afz.

Numantia, arevakernas hufvudstad i Hispania
tarraconensis (Spanien), låg vid Durius (Duero,
sannolikt vid Puente de Don Garray, omkr. 6 km. n. om
Soria, i Gamla Kastilien) på en brant höjd, som gjorde
staden nästan ointaglig, ehuru den hade hvarken murar
eller torn. Dess tappra (keltiberiska) innevånare
gjorde ett hjeltemodigt, hårdnackadt motstånd mot
romarna, till dess slutligen Scipio den yngre 133
f. Kr. intog och jämnade staden med marken.

Numa Pompilius var enligt sagorna Roms andre
konung och skall hafva varit en sabin. Man
tillägger honom inrättandet af de religiösa bruken
i Rom. Bl. a. skall han hafva stiftat vestalernas
och saliernas tjenst. Det sagolika spelar en alltför
stor rol i fråga om N. P. (så t. ex. berättelsen om
hans möten med gudinnan Egeria), för att man skulle
kunna anse honom för annat än ett slags sinnebild af
den romerska statens religiösa ordnande. Uppgiften
att N. P. varit lärjunge af Pythagoras vederlägger
sig sjelf, eftersom den senare måste antagas hafva
lefvat betydligt senare. År 181 f. Kr. skall
man i Rom hafva funnit N. P:s grafkista med
skrifter deruti. Äfven denna uppgift är en saga.
R. Tdh.

Numea. Se Nya Kaledonien.

Numedal i Buskeruds amt, Norge, genomflytes
af Laagen och är särskildt i sina öfre delar
en fullkomlig fjälldal, omgifven af stora
»vidder». N. utgöres af 3 härad: Nore, Rollag och
Flesberg. Innebyggarna äro kända såsom dugtiga
handelsmän. Y. N.

Numedalslaagen [-lågen]. Se Laagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0748.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free