- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1487-1488

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Numerus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lycka gjorde hennes prisbelönta täflingsstycke Andra
tider, andra seder
(lustspel med sång i 5 akt.,
1857). Flere andra, dels original, dels bearbetningar
för scenen, äfvensom bidrag till kalendrar,
tillhörde dessa och närmast följande år. 1858 gifte
fröken E. sig med protokollssekreteraren i finska
senaten C. J. O. von Numers och bosatte sig i
Helsingfors. S. å. utkommo hennes Dikter och 1859
teaterstycket Ett äfventyr i Humlegården under Carl
Israel Hallmans tid.
Sedan var hon mest sysselsatt med
romaner och noveller, af hvilka flere mottogos med
bifall. Så utkommo Studentens flamma (1860), Stora
verldens lycka
(1861) och Andeskådaren (1863). Ett
svårt bröstlidande förmådde henne att begifva sig
åt södern, men hon kom ej längre än till Stockholm,
der hon afled d. 24 Sept. 1863. Efter hennes död
utkommo romanen Agatringen (1864) samt Tre noveller
(1867). -rn.

Numerus, Lat. (plur. numeri), tal, antal; nummer. –
Gramm., en sådan grammatisk kategori inom såväl
nominal- (och pronominal-) som verbalböjningen,
hvarigenom ett antal betecknas. Man skulle kunna
föreställa sig, att antalet af numerusbeteckningar
kunde på något sätt bestämmas af talbegreppen i
allmänhet, så att man kunde tänka grammatiskt ental,
tvåtal, tretal o. s. v. I allmänhet hafva dock språken
i detta fall stannat vid att skilja mellan ental,
Lat. singularis (som har afseende på en; Varro) och
flertal, Lat. pluralis (som har afseende på flere;
Quintilianus). I de äldre indo-europeiska språken
fanns allmänt äfven en annan numerus, nämligen dualis,
tvåtal,
som i de olika språken småningom mer eller
mindre dött ut (se Dualis). I allmänhet bestämmes den
grammatiska numerusskilnaden af olika ändelser eller
i öfrigt olika former: gata, gator; broder, bröder;
rike, riken; jag kallar, vi kalla,
o. s. v. Numerus
har liksom alla grammatiska kategorier utvecklats ur
vissa psykologiska förhållanden. Antag, att ett ord
hufvudsakligen (eller endast) kunde tänkas såsom
ett, så kunde det hända, att det med afseende på
sin form blef bestämmande för bildningen af vissa
ords singularis-former (samma sak om dualis och
pluralis). Oftast sker denna utveckling af grammatiska
kategorier genom inflytande af sammanhörande
ords kongruens. Om vi hafva ett kollektiv
(d. v. s. psykologisk plural), t. ex. Eng. people,
och det genom psykologisk inverkan så ofta förbindes
med verbet i plur., att det småningom kändes som en
pluralis, likställd med andra händelsevis befintliga
grammatiskt kännetecknade pluraler, så kan det
anses genom inverkan af kongruensen hafva blifvit en
plural. People, liksom Sv. folk, kännes också närmast
som en plural. K. R. J.

Numerär (Lat. numerus) antal.

Numida. Se Perlhönsslägtet.

Numidia, forntida landskap i Norra Afrika, gränsade
i ö. till Kartago (floden Tusca), i s. till Gaetulien
och Libyen, i v. till Mauretanien (floden Ampsaga),
i n. till Medelhafvet och motsvarar således det
nuv. Algeriet (se Alger). Landet var fruktbart (hvete,
vin och sydfrukter)
samt rikt på betesplatser. Hästar, får och
getter, äfvensom vilda djur funnos der i stor
mängd. Metaller och stenarter, särskildt marmor,
brötos i bergen. Befolkningen var tapper. I
synnerhet frejdade voro de numidiske ryttarna,
t. ex. i Hannibals och Masinissas trupper. Landet
lydde under inhemska furstar. Det utvidgades efter
slaget vid Zama (202 f. Kr.) på Kartagos bekostnad och
bragtes genom Masinissa till en viss grad af kultur,
men betraktades af romarna i sjelfva verket såsom ett
lydland. Efter slaget vid Thapsos, 46 f. Kr., blef det
en romersk provins. R. Tdh.

Numismatik (af Lat. numisma, mynt, särskildt äldre
mynt), myntkännedom, vetenskapen om mynt och
medaljer. – Numismatiker, myntkännare, myntsamlare.

Numitor. Se Amulius.

Nummer (Lat. numerus, tal, siffra), antal; siffra
i ordningen; det särskilda, endast för yrkets män
begripliga siffermärke, som manufakturhandlare sätta
på en vara för att erinra, sig dess inköpspris;
sifferbeteckning för tjockleken, längden eller
bredden på vissa handelsvaror (nålar, tråd, garn,
band o. s. v.); beteckning för brännvidden å glasögon.

Nummerhäst kallas i Sverige vanligen hvarje kronan
eller rusthållare (rotehållare) tillhörig häst,
som är insatt vid trupp, der hästar skola, finnas på
stat. Jfr Hästanskaffning för krigsbehof.

Nummerjern. Se Bultjern.

Nummerkarl kallas i Sverige stundom i dagligt tal
hvarje karl af det till krigsmakten hörande manskapet,
på grund deraf att han har ett nummer inom kompaniet
eller regementet.

Nummerlotteri. Se Lotteri.

Nummerspel l. spel i nummer. Se Spel.

Nummulites (af Lat. nummus, mynt, och Grek. lithos,
sten), paleont., fossilt slägte af foraminiferer
eller rhizopoder (rotfotingar). De äro runda, vanligen
plattade och af jämförelsevis betydlig storlek (några
ända till 30 mm. i genomskärning) samt bestå af många
små kammare, af hvilka de senare lägga sig utanpå de
föregående och helt och hållet omsluta dem. Väggarna
äro genomdragna af ett kanalsystem. Nummuliterna
tillhöra så godt som uteslutande tertiärsystemets
äldsta afdelning (eocen) ock förekomma i största
mängd i dess mediterrana utbildning i Indien
m. fl. st., hvarför denna afdelning ock fatt
namnet nummulitgruppen l. nummulitformationen.
B. L-n.

Nummulitgruppen (nummulitformationen). Se Nummulites
och Tertiärsystemet.

Nummulitkalksten, kalksten, som till väsentlig del
består af kalkskalen af Nummulites (se d. o.). Den är
ofta en värderad byggnadssten och har bl. a. användts
vid byggandet af de egyptiska pyramiderna.
B. L-n.

Nummulus brattenburgensis, Brattingsborgspenningen,
kallades, särskildt under 1700-talet, underskalet af
Crania craniolaris L. (Cr. nummulus Lam.), som genom
sin runda, plattade form och de starkt framträdande
muskelintrycken erinra om ett mynt med dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0750.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free