- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1489-1490

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Numerus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

prägel. Den förekommer hufvudsakligen i nordöstra
Skånes kritbildningar och var i äldre tider
företrädesvis bekant från Ifö. Se vidare
Brattingsborg. B. L-n.

Numrera (Lat. numerare, räkna), med siffror beteckna.

Nun. 1. Nigers förnämsta mynningsarm. – 2. (Wadi
N
.) Stad i södra Marokko, vid Nuns l. Asakas floddal
(Wadi Nun), omkr. 40 km. från Atlantiska hafvet
och Kap Nun. Omkr. 5,000 innev. Vigtig station för
karavanerna.

Nundinae (Lat., af novem dies, nio dagar) hette
hos romarna hvar 9:de dag, då sju arbetsdagar (=
en vecka) räknades mellan två nundinae. På dessa
dagar kom landtfolket till Rom för att köpa, sälja
och sköta andra sysslor. Från början voro de ej
dies fasti (se Fasti), men längre fram blefvo de
ansedda såsom sådana. Tribuskomitier höllos redan
tidigt på nundinae. För öfrigt var det sed, att ett
lagförslag skulle promulgeras, d. v. s. offentligen
kungöras, ett trinundinum, d. v. s. en tid af 17
dagar (1 nundinae + 7 dagar + 1 nundinae +
7 dagar + 1 nundinöe) före slutbehandlingen.
R. Tdh.

Nuneaton [nönitön], stad i engelska grefskapet
Warwick, vid London-Northwestern railway och
jernvägen mellan Birmingham och Leicester. 8,465
innev. (1881). Bandfabrikation samt jernverk,
bomulls- och ylleväfverier.

Nuñez [nunnjeds], Pedro, portugisisk matematiker
och astronom, född i Alcacer do Sal 1492, blef
tullinspektor i Ostindien 1519 och kunglig kosmograf
1529 samt verkade sedan såsom professor dels i
Lissabon, dels i Coimbra. Han dog 1577. N. var den
förste, som studerade den för navigationen vigtiga
laxodromkurvan. Han angaf äfven en metod för att
uträkna daggryningens längd och bestämma en orts
latitud. För noggrannare utförande af astronomiska
mätningar konstruerade han ett instrument,
som dock väsentligen afviker från den efter hans
latiniserade namn (Nonius, Nonnius) uppkallade nonien
(se d. o.). Bland hans skrifter må nämnas Tratado da
sphera
(1537). De crepusculis (1542) och De arte
atque ratione navigandi
(1546). Hans Opera utkommo
1566. G. E.

Nuñez [nu’nnjeds], Rafael, president i den
syd-amerikanska republiken Columbia, f. 1825 i
dåv. staten Bolivars hufvudstad, Cartagena de
las Indias, var på 1850-talet finansminister samt
studerade 1863–73 på ort och ställe nord-amerikanska
och europeiska förhållanden, under några år såsom
konsul i Liverpool. 1874 uppställdes han, ehuru utan
framgång, af den liberala oppositionen såsom kandidat
till presidentskapet, beklädde under ämbetsperioden
d. 1 April 1880–d. 31 Mars 1882 denna post och valdes
1884 å nyo till president. Sedan inbördeskriget
1884–85 haft till följd den nya författningen af d. 5
Aug. 1886, hvilken omdanade federativstaten Columbia
till en enhetsstat, valdes N. d. 7 Aug. s. å. till
republikens president för sex år.

Nuñez de Arce [nu’nnjeds], Gaspar, spansk skald,
f. 1834, blef 1865 medlem af cortes, hvarest han hör
till Sagastas parti, invaldes
1876 i Spanska akademien och blef 1882 minister för
kolonierna. Hans dikter utmärka sig för fantasiens
och språkuttryckets styrka samt ett djupt innehåll,
i hvilket tidens oro afspeglas. Bland hans lyriska
samlingar och större dikter märkas Gritos del combate
(1875; 3:dje uppl. 1884), Ultima lamentacion de lord
Byron
(1879), La selva oscura (s. å.), El vértigo
(s. å.; 16:de uppl. 1883), El ateo och La vision de
fray Martin
(1880), i hvilken Luthers affall från
Rom skildras med sympati. Såsom dramatiker är N. mindre
framstående.

Nunna. Redan i det 2:dra årh. förekom i Kyrkan en
särskild klass af åt Gud invigda jungfrur, som
afgifvit löfte att för beständigt lefva ogifta.
Sedan Tertullianus’ (d. 220) tid började dessa
föra ett från verlden afskildt lif och blefvo
såsom »Kristi brudar» vid en bestämd ålder smyckade
med brudslöjan. De antogo på Hieronymus’ (d. 420)
tid en egen drägt. Så snart kloster för qvinnor
inrättats (i Österlandet genom Pachomius och i
Vesterlandet genom Benedikt af Nursia), ingingo
de i dem och erhöllo namnet nunnor. Detta ord,
som i Lat. förekommer i både maskulin och feminin
form (nonnus, nonna), antages vara af koptiskt
ursprung och betyda detsamma som castus (kysk) eller
sanctns (helig). Jfr Kloster och Munkordnar.
K. H.

Nunna, zool. Se Spinnare.

Nunneanden, Dendronessa arcuata, zool., hör till
de egentliga andfoglarnas familj (Anatidae)
inom andfoglarnas ordning (Lamellirostres)
och foglarnas klass. Näbben är stark, nästan
lika lång med hufvudet samt försedd med längre
och starkare nedböjd nagel. Stjerten är kort och
rundad, benen stora, tarsen af näbbens längd. Arten
förekommer i ofantlig mängd Syd-Amerika och Afrika.
C. R. S.

Nunnesusning (T. nonnengeräusch, Fr. bruit de diable)
ett brusande, stundom pipande blåsljud, som med
stetoskop, i synnerhet vid tryckning med detsamma,
höres på sidan af halsen ofvanför nyckelbenet. Detta
ljud uppstår vanligen genom blodströmningen i den
stora halsvenen (vena jugularis interna) och ansågs
länge som ett osvikligt tecken på bleksot. Det är
emellertid mycket beroende af kroppsställningen
och andra tillfälligheter samt anses numera icke
hafva någon säker diagnostisk betydelse. På grund
af anatomiska förhållanden höres det vanligen
starkare på högra än på venstra sidan af halsen.
F. B.

Nunneört, bot., den svenska benämningen på arterna
af slägtet Corydalis L. (se d. o.).

Nunni. Se Bubalis.

Nunnusetr. Se Nonneseter.

Nuntie [nu’ntsie], Lat. nuntius (sändebud), påflig
ambassadör. Se Legat. – Nuntiatur, en nunties
syssla. Fasta nuntiaturer finnas f. n. i Lissabon,
Madrid, Paris, Bruxelles, Wien och München.

Nupe (Nyfe, Nyfi), landskap i vestra Sudan på
ömse sidor om Niger, mellan 8° och 10° n. br., nu
tillhörigt gandoriket, men förr sjelfständigt. Det
är bebodt af en intelligent negerstam.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0751.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free