Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Numerus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nuphar. Se Neckros.
Nupåfallet l. Njupeskär, vattenfall i Särna socken,
Dalarna, beläget djupt in i obygden omkr. 25
km. v. om Särna kyrka vid den lilla byn Mörkret,
der Nup- eller Njupån störtar ned till Fulu-
eller Vester-Dalelfven. Vattenmassan är ringa,
men fallets höjd uppgifves till omkr. 125 m.
A. G.
Nuragher (Ital. nuraghi), ett slags förhistoriska
fornminnen på Sardinien i form af kägelformiga
torn med stympad spets och en platform på
toppen. Nuragherna äro uppförda af stundom ohuggna,
stundom mer eller mindre omsorgsfullt formade,
oftast kolossala stenblock, utan murbruk lagda
på hvarandra. Höjden vexlar mellan 12–20 m.,
genomskärningen vid basen mellan 10–30 m. Murarna
hafva en tjocklek af 4–7 m. En korridor leder in i en
liten kammare, hvars tak bildas genom från sidorna
framspringande stenblock (»öfverkragning»). Ofvan
denna kammare befinna sig stundom en andra och
en tredje. En stigande, spiralformig gång leder
genom muren upp på platformen. Nuragherna äro
belägna på kullar eller bergsluttningar, vanligen
i grupper af ända till 200 st. samt förenade
med sträckmurar och terrassanläggningar. Man
antager, att de under en förhistorisk tid tjenat
befolkningen i dessa nejder som tillflyktsorter
vid plötsliga fientliga öfverfall. De skulle
i sådant fall haft samma bestämmelse som de
s. k. ringmurarna utefter Sveriges kuster eller
försvarstornen vid de äldre medeltidskyrkorna.
Upk.
Nurmijärvi, socken i Nylands län, Helsinge domsaga
och härad, Finland, utgör ett imperielt pastorat af
3:dje kl., Helsingfors prosteri, Borgå stift. Areal
607 qvkm. Befolkningen finsk, 7,198 pers. (1885).
A. G. F.
Nturmis (F. Nurmes). 1. Socken i norra Karelen,
Kuopio län, Finland, Pielisjärvi domsaga och härad,
bildar med Rautavaara kapellförsamling ett imperielt
pastorat af 2:dra kl., Karelens öfre prosteri,
Kuopio stift. Areal 3,995 qvkm. Befolkningen finsk,
11,648 pers. (1885), – 2. Köping i ofvannämnda sockens
kyrkoby, vid öfre änden af Pielisjärvi stora sjö,
grundlades 1876 samt hade 1885 9 handlande och
en mantalsskrifvcn folkmängd af 143 personer.
A. G. F.
Nurmo, socken i Vasa län, Alavo domsaga,
Lappo och Ilmola härad, Finland, utgör ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Lappo prosteri,
Åbo ärkestift. Areal 136 qvkm. Befolkningen finsk,
3,423 pers. (1885). A. G. F.
Nusairier. Se Nosairier.
Nusalaut, ett af hufvudspråken inom Molukka-gruppen
af den malajiska språkfamiljen. Jfr Hila.
Nut, egyptisk gudinna, betecknar liksom Hathor och
Neith himlarymden och framställes då under formen
af en qvinna, som böjer sig såsom himlen öfver
jorden. På likkistlockens innanväggar är hon ofta
i bild framställd och sträcker sig då faktiskt
– »beskyddande», som texterna säga – öfver den
döde. Grekerna benämnde henne Rhea och betraktade
Seb (Kronos) som hennes make. liksom Osiris, Isis,
Set och Nephthys blefvo hennes barn. Hon afbildas
som en qvinna, stundom blott med öfverkroppen af
en sådan, medan underkroppen försvinner och uppgår i
grenarna på det träd, från hvilket hon åt de saliga
själarna utgjuter det himmelska vatten, som förlänat
dem nytt lif. N. framställes någon gång kohöfdad och
sammanfaller då så godt som alldeles med Hathor.
K. P.
Nutation (Lat. nutatio, vaggande, vacklande),
astron., en oscillerande rörelse hos jordens
axel, hvaraf verkan ger sig tillkänna genom en
motsvarande skenbar rörelse hos himmelssferen,
sålunda äfven genom en skenbar periodisk
förändring i stjernornas lägen. Se Precession.
E. J.
Nutria-skinn. Se Sumpbäfvern.
Nlltrientia (Lat., af nutrire, uppamma, nära), närande
läkemedel. – Nutrition. Se Näring, fysiol. – Nutritiv,
närande; som hänför sig till näringen.
Nux (genit. nucis), Lat, nöt. Jfr In nuce. –
N. moschata. Se Myristica. – N. vomica. Se
Räfkaka.
Nuzi, Allegretto (Gritto), italiensk målare
från Fabriano i Umbrien, lefde i senare hälften af
1300-talet någon tid i Florens och målade der bilder,
som visa slägtskap med Giottos skola, men äro magrare
i formerna och tafattare i rörelserna, ehuru med
ett mildt och intagande uttryck i hufvuden. Af hans
arbeten finnas en Madonna (1365) i Vatikanens kristna
museum och en annan, som anses bättre, i sakristian
till domen i Macerata (1369). Ur hans skola utgick
den berömde umbriske målaren Gentile da Fabriano.
C. R. N.
Nüll, Eduard van der, österrikisk arkitekt, f. i Wien
1812, d. derst. genom sjelfmord 1868, var 1844–65
professor i ornamentik vid akademien i Wien och
utmärkte sig genom sinne för det karakteristiska jämte
god smak och poetiska eller romantiska tendenser. Han
arbetade alltid i förening med sin vän prof. Siccard
von Siccardsburg, och af deras gemensamma
arbeten må ett par, de mest framstående, anföras,
näml. deras mästerverk, Commandantur-byggnaden i den
oerhörda byggnadskomplex, som utgör Wiens arsenal,
utförd i romansk stil med kraftiga rundbågar
och karakteristiska detaljer (1849–1859), samt
det nya Operahuset, en storartad, sjelfständigt
anordnad teaterbyggnad, utförd i en renaissance,
hvilken, enligt Lübkes tanke, icke synes alldeles
fri från vissa franska öfverdrifter (1861–1869).
C. R. N.
Nürnberg, största handelsstaden i Bajern, ligger
i en flack, men välodlad trakt i regeringsområdet
Mittelfranken och delas af ån Pegnitz i tvänne genom
flere sten- och träbroar samt en kedjebro förenade
hälfter, hvilka efter sina hufvudkyrkor bära namnen
Sebalderseite och Lorenzerseite. Fordom var N. en
bland de förmögnaste och inflytelserikaste bland
Tysklands fria städer och är en bland de få städer
i Europa, som behållit sitt medeltidsutseende
väsentligen oförändradt. Dess gamla befästningar
(vallar och grafvar) finnas till stor del ännu
qvar. Af de enligt uppgift 365 torn, som förr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
