- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1495-1496

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Numerus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nützel, Hieronymus, Sveriges förste kopparstickare,
tecknar sig sjelf »Glauchensis» och var väl bördig
från staden Glauchau i Sachsen. Hans tidigaste
verksamhet tillhör Nürnberg, der han 1584–85 utförde
ett par porträtt. Han kom sedan i markgrefven Johan
Georgs af Brandenburg tjenst och graverade 1587–90
tre olika bilder af denne. 1593 finna vi honom i
Sverige, der han då graverade ett större blad öfver
Johan III:s likprocess med en utsigt af Stockholms
slotts inre borggård samt en bild af konungens lik
(aftryckt i Peringskiölds »Monumenta uplandica»). Att
döma af tillegnan å detta var det hertig Karl, som
tagit konstnären i sin tjenst. N. utförde sedan flere
andra blad, bland hvilka de förnämsta äro hertigens
porträtt (1596) och Tegels Arbor genealogica
(1598), det senare sammansatt af flere ark och
siradt med porträtt. För det sistnämnda uppbar
N., såsom af urkund visas, underhåll å slottet
i Nyköping. Då hans namn ej vidare förekommer
vare sig i den svenska eller tyska konsten, torde
vara antagligt, att han afled i Sverige kort efter
nyssnämnda år. Hans arbeten äro mycket medelmåttiga
och hafva uteslutande kulturhistoriskt intresse.
-rn.

Ny, Nord. mytol. Se Dvärg.

Ny (nymåne). Se Aspekt och Fas 3.

Ny. 1. Socken i Värmlands län, Jösse härad. Areal
10,181 har. 1,644 innev. (1886). Annex till Arvika,
Karlstads stift, Jösse kontrakt. – 2. Norra Ny,
socken i Värmlands län, Elfdals härad. Areal (jämte
Nyskoga kapell) 99,038 har. 2,794 innev. (1886). N. Ny
bildar med Nyskoga kapell ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Karlstads stift, Elfdals kontrakt. –
3. Södra Ny, socken i Värmlands län. Näs härad. Areal
5,703 har. 961 innev. (1886). Annex till By,
Karlstads stift, Nors kontrakt. – 4. Vestra Ny,
socken delad å Östergötlands län, Aska härad,
med 9,507 har, 1,741 innev., och å Örebro län,
Sundbo härad, med 209 har, 11 innev., tillsammans
9,716 har, 1,752 innev. (1886). V. Ny (Nykyrka)
utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Linköpings stift, Aska kontrakt. – 5. Östra Ny,
socken i Östergötlands län, Björkekinds härad. Areal
4,986 har. 962 innev. (1886). Ö. Ny bildar med
Rönö ett regalt pastorat af 3:dje kl., Linköpings
stift, Vikbolands kontrakt.

Nya Amsterdam. 1. N. A. l. Amsterdam, ö uti Indiska
oceanen. Se Amsterdam 1. – 2. Ursprungliga namnet på
staden Buffalo.

Nya Argus. Se Argus.

Nya Barcelona. Se Barcelona.

Nya Braunschweig. Se New Brunswick.

Nya Britannien, en till Melanesien hörande grupp
af smala öar i Stora oceanen n. ö om Nya Guinea,
mellan 2° och 6° 30’ s. br. samt 145° och 155° ö. lgd
fr. Greenw., består af det egentliga Nya Britannien
(af tyskarna kalladt Neu-Pommern) l. Birara (24,900
qvkm.), genom det 90 km. breda Dampiersundet skildt
från Nya Guinea, Nya Irland (Neu-Mecklenburg)
l. Tombara (12,950 qvkm.), skildt från den förra ön
genom S:t Georgs-kanalen, Nya Hannover (1,476 qvkm.),
Mattias-ön (660 qvkm.) och
Amiralitets-ön (1,952 qvkm.) jämte ett stort antal
mindre öar. Arkipelagens hela areal beräknas till
47,100 qvkm. Öarna äro af vulkaniskt ursprung och
bergiga samt till en del omgifna af korallref. Norra
kusten af Nya Britannien samt närliggande öar hafva
flere verksamma vulkaner. Öarnas naturbeskaffenhet
är ännu föga känd, men tyckes öfverensstämma med Nya
Guineas. De äro skogbevuxna samt hafva rikedom på
vatten och derför en yppig växtlighet. Innevånarna
äro melanesier, hvilka såväl till det yttre som i
bildningsgrad visa sinsemellan stor skiljaktighet
och på några ställen lefva i den största råhet
(kannibalism), på andra ega en viss grad af
bildning och idka jordbruk. Öarna upptäcktes och
namngåfvos af den engelske sjöfararen W. Dampier
(1700). Sedan 1884 äro de en tysk koloni, och 1885
erhöll ögruppen namnet Bismarcks arkipelag. På ön
Duke of York (Neu-Lauenburg) i S:t Georgskanalen samt
på Gazell-halfön (östra änden af ön Nya Britannien)
hafva tyska firmor med godt resultat anlagt bomulls-
och kaffeplantager.

Nya Dagligt Allehanda, en i Stockholm sedan d. 1
Dec. 1859 utkommande politisk tidning. Den utgör ett
slags fortsättning – ehuru en alldeles sjelfständig
sådan – utaf »Svenska Tidningen. Dagligt Allehanda
i Stockholm», hvilken från d. 29 Nov. 1851 till
d. 30 Nov. 1859 utgafs af öfverste J. A. Hazelius
på grundvalen af det gamla »Dagligt Allehanda» (se
d. o.) och »Bore. Dagligt Allehanda i Stockholm» (se
d. o.). Samma dag, d. 15 Nov. 1859, det i »Svenska
Tidningen» tillkännagafs, att den med månadens
utgång komme att upphöra, uttog andre amanuensen
i Riksarkivet, fil. doktor Karl Adam Lindström
(se denne) tillståndsbevis att utgifva »Nya Dagligt
Allehanda», hvaraf ett profnummer utkom redan d. 17
Nov. I detta meddelades, att ett bolag bildat sig
för att efter »Svenska Tidningens» upphörande utgifva
en daglig tidning, »som skulle på ett allvarligt och
sansadt sätt befordra det lugna framåtskridandets sak
samt med oveld och rättvisa i en städad och hyfsad
ton behandla dagens vexlande frågor». Bolaget, som
afsade sig allt inflytande på tidningens riktning
i öfrigt, anförtrodde hufvudledningen af densamma
åt Lindström, hvilken – utan all ansvarighet inför
bolaget – hade att vid frågornas behandling endast
följa sin egen öfvertygelse och derför svara inför
sitt samvete. Lindström fullgjorde detta stora
förtroendeuppdrag på ett utmärkt sätt, hvilket
bevisas såväl af tidningen» vidsträckta spridning,
som af det berättigade anseende han åt densamma
förvärfvade bland både meningsfränder och olika
tänkande. Lindström var ända till sin död (d. 4 Juni
1885) »Nya Dagligt Allehandas» både hufvudredaktör
och ansvarige utgifvare, med undantag endast af
tiden d. 7 Maj 1866–d. 15 Nov. 1868, då boktryckaren
E. Vestrell innehade tillståndsbeviset att utgifva
densamma, samt d. 13 Juni–d. 14 Aug. 1884, då
N. D. A:s nuv. hufvudredaktör juris kandidaten Wilhelm
Bergstrand var dess ansvarige utgifvare. Bergstrand
blef d. 5 Juni 1885 Lindströms efterträdare i båda
dessa befattningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0754.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free