- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1503-1504

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya Elementarskolan i Stockholm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedermera dessa upptäckter och landade 1642 på Van
Diemens Land.) Hvem som först upptäckte N. H. är
ovisst, men holländarna lyckades att fästa sitt namn
vid det nya landet. Se vidare Australien.

Nya Irland, ö. Se Nya Britannien.

Nya Jerusalem. Se City of the Great Salt lake och
Swedenborg.

Nya Kaledonien. 1. (Fr. Nouvelle Calédonie;
det efter hamnen Balad bildade namnet
Baladea är alldeles ur bruk). En 16,712 qvkm. stor ö
i sydvestra delen af Stora oceanen mellan 20°
och 22° 25’ s. br. samt mellan 164° och 167°
ö. lgd. Den upptäcktes 1774 af Cook, togs 1853
i besittning af Frankrike samt bildar med de om
kringliggande smaöarna Kunie l. Isle-des-Pins
(160 qvkm.), Uen (37 qvkm.) och Belepöarna (72
qvkm.) m. fl. samt de östligare Loyalty-öarna (se
d. o.) det franska kolonialguvernementet Nouvelle
Calédonie,
19,823 qvkm. Ön har en längd af 300 och
en bredd af 35 km. samt omgifves af barrier-ref,
hvilka på vestra sidan lemna endast smala inlopp,
men på östra sidan saknas på långa sträckor. Det
inre af ön är en 150–250 m. hög platå, öfver hvilken
enstaka berg uppstiga till 1,600 m. höjd. Inga
verksamma vulkaner finnas, men väl många spår af
forntida vulkanisk verksamhet. Guld finnes endast i
små qvantiteter. Vid Kanala på östra kusten ligga
vidsträckta nickelmalmfält, och äfven koppar och
kobolt hafva anträffats. I s. ö. ligga sjöar och
kärr, som innehålla sjö- och myrmalm. Bland det stora
antalet småfloder är endast Diaot i n. segelbar ett
stycke. Under regntiden (Jan.–Maj) förvandlas deras
omgifning till ofarbara kärr. Klimatet är sundt och
tempereradt (termometern visar nästan alltid 18–32°
C.; Maj–Dec. faller den stundom till + 10°). Endast
dalarna hafva en mera yppig vegetation, som företer
en blandning af polynesiska, nyzeeländska och,
på vestra kusten, australiska former. Skogarna
lemna flere värdefulla trädslag. Koloniens hela
innevånareantal uppgick 1884 till 60,703 pers., deraf
35,300 infödingar. Dessa senare, hvilka betydligt
aftagit i antal efter den franska ockupationen, äro
melanesier, fördelade i flere stammar, som tala hvar
sin dialekt, och af hvilka flere, åtminstone i öns
norra del, mera till namnet än i verkligheten erkänna
franska öfverväldet. Folket är krigiskt och stammarna
bekriga ofta hvarandra. Fransmännen hafva i dem ofta
fruktansvärda motståndare. Kannibalismen är djupt
rotad hos dem. Flere tusen hafva döpts af de på ön
sedan 1843 verksamme katolske missionärerna. Styrelsen
är rent militärisk. Redan tidigare använd af
Frankrike som straffkoloni, har N. K. sedan 1872
tjenat som förvisningsort för till deportation dömde
kommunister. Antalet fria hvita arbetare, jordbruks-
och grufarbetare, är omkr. 3,000. Koloniens materiella
utveckling försiggår långsamt, och det har befunnits
svårt att använda ön både som koloni för fria
arbetare och som straffkoloni. I allmänhet saknas
företagsamhet, rörelsekapital och transportmedel. Af
öns hela areal är omkr. hälften oanvändbar till odling
och beten; af den odlingsbara marken
torde numera hälften redan vara uppodlad. Jämte
flere sädesslag hafva fransmännen infört tobak,
bomull och kaffe. Vigtigaste exportartiklarna äro
kokosolja och sköldpadd. Värdet af importen steg
1882 till 8,7 mill. frcs och af exporten endast till
4,6 mill. All handel går öfver Sidney och förmedlas
genom främmande fartyg. Kolonisterna lefva till
stor del i hufvudstaden Numea l. Port de France,
på vestra kusten, med omkr. 3,000 innev. För öfrigt
finnas militärposteringar på flere ställen af ön. –
2. Fordom namn på nuv. Britiska Columbia (se d. o.).

Nya Kalifornien. Se Kalifornien 2.

Nya Kastilien Se Kastilien 2.

Nya Kopparberget. 1. Bergs- och tingslag, Örebro
län, ingår i Lindes domsaga och fögderi samt
består af Ljusnarsbergs socken. Areal 65,908
har. 9,663 innev. (1886). – 2. Socken. Se
Ljusnarsberg. – 3. Stor by i ofvannämnda socken,
Vestmanland, Örebro län, med jernvägs-, post- och
telegrafstation, bankkontor, tingsställe, sjukhus,
läkare, apotekare, hotell, handelsbodar m. m. Byn
är bekant genom sina koppargrufvor samt koppar-
och andra verk. Kopparfyndigheterna upptäcktes 1624
och började bearbetas omkr. 1628, hvarvid nödiga
penningemedel förskötos af Louis de Geer, som äfven
lät bygga en präktig hytta. Ej långt derefter begynte
äfven bergsmän från Falun bryta och smälta koppar i
N. K. Bergsmännen i N. K. erhöllo 1641 bergsfrihet och
frälse uppå sina hemman och torp, men skulle erlägga
afrad. Drottning Kristinas plan att anlägga en stad
vid N. K. kom aldrig till utförande. Bergslaget
delades 1650 i 26 par, eller 104 fjerdeparter,
som skulle innehafvas af bergsmännen. Parens
antal än höjdes, än sänktes, men var 1708 åter
26. Malmbrytningen aftog småningom, hvartill
bidrog, att 1683 och 1684 stora ras inträffade i
grufvorna. I början af 1700-talet ökades nöden genom
utskrifningar. Åren 1720–50 vanns väl tämligen mycket
malm, men derefter aftog malmen och arbetet drefs
ytterst lamt. 1838–63 drefs bruket af ett bolag, men
återtogs s. å. af bergslaget. Arbetet har sedan dess
alltjämt drifvits utan vinst. Koppartillverkningen har
nämligen aldrig varit synnerligen stor, utan vexlat
mellan 25,000 och 50,000 kg. årligen. Kopparmalmen
har hemtats från Ljusnarsbergs-och Finngrufvefälten,
det förra beläget nära kyrkan i socknen, det senare
5 km. n. derom. Bergarten i trakten är en finkornig
gneis med glimmerskiffer, närmast fyndigheterna
strykande i n.-s. och fallande åt ö. Malmen utgöres
af kopparkis, svafvelkis och magnetkis med glimmer
och granat och har varit tämligen samlad samt stundom
lemnat ända till 6 proc. koppar i smältningen. Till
kopparverkets drift hafva kronoallmänningar
anslagits. Dessa, något öfver 41,000 har, delades
enl. k. resol. 1795 emellan bergsmännen, hvarvid
dock 1,380 har afsattes för kopparverkets behof. Den
delade marken behöll krononatur, men med bergsfrälse
frihet till 1829, då bergsfrälset upphäfdes och
jorden mantalsattes och skattlades. Invid N. K. ligga
bl. a. Kafveltorps kopparverk. 3. Th. N-m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0758.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free