Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya Elementarskolan i Stockholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nya krönikan. Se Karlskrönikan.
Nya kyrkan. Se Swedenborg.
Nya kyrkans församling, en af omkr. 200
svedenborgare i Juni 1885 bildad, af staten erkänd
församling i Stockholm. Dess angelägenheter
handhafvas af kyrkorådet (pastor och 5
församlingsledamöter). S. å. försiggick den
första offentliga begrafningen i Sverige efter
Nya kyrkans ritual på Nya kyrkogården. –
En schism rörande församlingsordningen
föranledde 20 församlingsmedlemmar att utträda ur
församlingen. Dessa bildade 1887 med kungl. tillstånd
en särskild församling, Nya kyrkans svenska
församling.
Nya Lagberedningen (se Lagberedningen). Efter
det Nya Lagberedningen 1884 öfverlemnat sitt
förberedande utlåtande om rättegångsväsendets
ombildning, uppdrog K. M:t åt en Förstärkt
Lagberedning att med anledning af detta betänkande
afgifva yttrande rörande hufvudgrunderna för en ny
rättegångsordning. Förstärkta Lagberedningen var
sammansatt af juridiskt bildade män och ledamöter af
riksdagen till ett sammanlagdt antal af tjugotre,
och dess öfverläggningar leddes af chefen för
Justitiedepartementet N. H. von Steyern. Den
20 Juni 1887 aflemnade Förstärkta Lagberedningen
sitt betänkande angående hufvudgrunderna för en ny
rättegångsordning, innefattande yttrande dels i fråga
om domstolsorganisationen, dels angående förfarandet
vid de särskilda instanserna. Enligt Förstärkta
Lagberedningens betänkande skulle organisationen af
våra nuvarande domstolar till sina hufvudsakliga
delar bibehållas i oförändradt skick, förfarandet
vid underrätterna skulle koncentreras genom en
kraftig processledning och andra derför lämpade
anordningar i ändamål att påskynda utredningen,
men eljest hufvudsakligen bibehållas såsom muntligt
protokollariskt, d. v. s. såsom det nuvarande
förfarandet vid häradsrätterna. Vid hofrätterna
skulle förfarandet blifva offentligt och muntligt,
med skyldighet för part, som ej sjelf ville der
föra sin talan, att använda öfverrättssakförare,
d. v. s. sakförare, hvilka uppfyllt stadgade vilkor
för rättighet att uppträda såsom sakförare vid
hofrätt. Hos Högsta domstolen skulle förfarandet
blifva muntligt, men revisionssekreterarnas
föredragning af målen bibehållas. Fri bevispröfning
skulle blifva gällande. – Nya Lagberedningen, hvars
ledamöter deltogo i Förstärkta Lagberedningen, har
efter afslutandet af det förberedande utlåtandet om
rättegångsväsendets ombildning afgifvit förslag under
år 1884 till lag angående vissa bestämmelser rörande
rättegången i brottmål, under år 1885 till lag om
skiljemän samt under år 1886 till lag angående äkta
makars inbördes egendomsförhållanden. För närvarande
(Sept. 1887) är Nya Lagberedningen sysselsatt med
frågan om en revision af straffbestämmelserna i
strafflagen. L. A.
Nya Leon. Se Nuevo Leon.
Nya Lärda tidningar. Se Lärda tidningar.
Nya Lödöse. Se Lödöse.
Nya Mejico [me’sjikå]. Se New Mexico.
Nyam-nyam. Se Njam-njam.
Nya Nederländerna (Nieuwe Nederland), det af
holländarna efter 1614 koloniserade och till
1667 beherskade område på Nord-Amerikas östkust,
som motsvaras af de nuv. staterna New York och New
Jersey (en tid, efter 1655, äfven af Delaware). Se
Nord-Amerikas Förenta stater sp. 1241.
Nyans (-a’ngs; Fr. nuance), färgskiftning. Enligt
en noggrannare, dock sällan iakttagen, terminologi
förstås härmed särskildt den skiftning, som uppstår,
då en hufvud- eller mellanfärg blandas med någon
annan färg än svart eller hvitt, utan att helt och
hållet uppgifva sin karakter. Jfr Färg, Schattering
och Ton.
Nyansa. Se Njansa.
Nya ordinarie roteringen kallas den ordinarie
rotering, som efter år 1825 blifvit upprättad på all
dittills oroterad jord, hvilken befunnits skyldig
till sådant besvär. En del af dessa nyroterade
lägenheter har blifvit insatt i nummer i stället
för kapellansboställen, som 1834 befriades från
rotering. Större delen af de öfriga äro indelade i
nummer och tilldelade rotehållsregementena eller
båtsmanshållet, men hållas vakanta i fredstid mot
erläggande af vakansafgift (för en del lägre
än vanliga vakansafgifter). Endast vid Första
lifgrenadierregementet och de skånska regementena
inräknas de i nummerstyrkan. I Skåne (för en del nya
rotar), Bleking samt Vesterbotten äro de anslagna
till de gamla rotarnas understöd. I Dalarna är den
nya roteringen ännu icke genomförd. De nya rotarnas
hela antal (med undantag af dem, som inräknas i
nummerstyrkan) uppgår till 339 vid armén och 420
vid båtsmanshållet utom ett antal spridda och
osammansättliga rotedelar. C. O. N.
Nya Pest. Se Budapest.
Nya Pressen, daglig svensk-språkig tidning,
utkommer i Helsingfors sedan 1883. Afsedd att
vara ett centralorgan för de svensksinnade i
Finland, har tidningen oaflåtligt bekämpat den
fennomanska rörelsen. År 1887 var prenumerantantalet
omkr. 3,500. Redaktionen utgöres sedan grundläggningen
af A. Lille (hufvudredaktör), H. af Schultén och
A. Hultin. M. G. S.
Ny-aristotelism l. neo-aristotelism (af Grek. neos,
ny), en filosofisk riktning under renaissancens tid,
hvars anhängare visserligen i likhet med medeltidens
tänkare, särskildt skolastikerna, sökte sin
utgångspunkt i Aristoteles eller t. o. m. i hufvudsak
reproducerade dennes läror, men stödde sin kunskap
om honom, ej såsom de förre på yngre, mestadels
arabiska bearbetningar, utan på sjelfva urkällorna,
till hvilka de åter vaknade klassiska studierna visat vägen.
Här röja de ock en strängare
vetenskaplig hållning. För öfrigt räknas hit dels rena
kommentatorer af Aristoteles (Leonicus Thomaeus,
Augustinus Niphas m. fl.), dels mera sjelfständiga
bearbetare af hans läror (Andreas Caesalpinus,
Zabarella, Vanini m. fl.). L. H. Å.
Nya roteringen kallades den tvångsåtgärd för anskaffande af
krigsfolk, som Karl XII använde år 1717, och som
bestod deri att 400 man skulle uttagas ur hvarje
län. Landshöfdingarna uppgjorde förteckning öfver
allt befintligt manfolk;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
